Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1951 - Andras erfarenheter - Användning av Orlon, Dacron och nylon, av SHl - Smörjmedel och verktyg vid kallsprutning av stål, av VK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1090
TEKNIS K TIDSKRIFT
lättare att tvätta. Emellertid tenderar åtminstone nylon och
Orion att gulna, särskilt på starkt smutsade ställen. Denna
gulfärgning kan inte avlägsnas genom vanlig tvättning,
men man lär kunna ta bort den genom att använda vatten
försatt med litet reduktionsmedel, t.ex. natriumhydrosulfit.
Andra plagg får då inte behandlas i samma vatten.
Ofärgad Orion var först blekgul till grågul eller som
tillverkaren uttryckte det "vackert champagnefärgad".
Numera är det emellertid rent vitt. Kulörta Orlon-skjortor
har åtminstone i vissa fall visat sig blekna mycket snabbt
vid tvättning. Detta torde hero på att olämpliga färgämnen
använts, och bör därför så småningom kunna undvikas.
Det lär förekomma att kragar på nylonskjortor blir
rynkiga efter första tvätten. Orsaken härtill är troligen
att man vid tillverkning av kragarna använt ett ofixerat
mellanlägg som krympt. Nylonkragar kan permanentas
med en särskild typ av nylon, men detta är en invecklad
process (W Hellman i Sveriges Beklädnads- &
Manufak-turhandlareförbund den 26 nov. 1951). SHl
Smörjmedel och verktyg vid kallsprutning av stål.
I Neumeyers kallsprutningsförfarande, fig. 1, pressas det
cylindriska ämnet med en likaså cylindrisk stämpel ned
mot den koniska ansatsen i dynan, och strängen sprutas ut
nedåt. Metoden kan komma i fråga bl.a. vid tillverkning
av bultar och framställning av rörformiga detaljer. I det
sistnämnda fallet är utgångsämnet rörformigt och
stämpeln försedd med en dorn, som bestämmer innerdiametern
på röret. Måttnoggrannheten är för en diameter av 10—20
mm ca ± 0,05 mm, för 20—40 mm ± 0,10 mm, för 40—80
mm ± 0,15 mm och däröver ± 0,20 mm.
På grund av det höga yttrycket, som exempelvis vid
kallsprutning med 70 fl/o tvärsnittsreduktion av olegerat
kolstål med låg kolhalt är av storleksordningen 140 kp/mmB,
bör man använda högvärdigt verktygsstål. En lämplig
kvalitet innehåller 0,4 °/o C, 1,20 °/o Cr och 4,5 °/o Ni. Kolhalten
hos det kallsprutade stålet varierar i allmänhet mellan 0,06
och 0,12 °/o.
På grund av det höga yttrycket mellan arbetsstycket och
verktyget är smörjningen ett svårt problem. I allmänhet
innehar de för tråddragning använda smörjmedlen ej
tillräcklig filmstyrka. Den kan visserligen förbättras genom
tillsats av grafit i smörjmedlet. Det avgjort bästa resultatet
fås emellertid genom att använda metalliska överdrag,
såsom zink eller koppar, eller metallsalter, såsom järnfosfat
(fosfatering) eller järnoxid.
Trots detta skikt, som effektivt förhindrar metallisk
kontakt mellan arbetsstycket och verktyget, bör dessutom
lämpligen användas en fet olja eller oljeemulsion.
Metall-överdrag och salter har jämfört med flytande och
halvflytande smörjmedel den fördelen att de behåller de
smörjande egenskaperna oförändrade trots de lokala
temperaturstegringar som förekommer vid kallsprutning.
Av diagrammen, fig. 2 och 3, framgår, att trycket stiger
i allmänhet först tills ämnet börjar flyta i
reducerings-konan. Därefter sjunker det plötsligt och uppnår sedan så
Fig. 2. Stämpeltryck-stämpelvägskurvor vid kallsprutning
av rörformiga arbetsstycken av otätat stål med 0,05 °/o C
(ytterdiameter 20 mm, ämnestjocklek 2 mm,
tvärsnitts-reduktion 75 °!o, konvinkel 126°).
Fig. 1. Schema för
kallsprutning enligt
Heilmeyer.
Fig. 3. Stämpeltryck-stämpelvägskurvor vid kallsprutning
för tre olika stålsorter (tvärsnittsreduktion 65 °/o, övriga
data som i fig. 2).
småningom ett kontinuitetstillstånd. Av fig. 2 kan utläsas
det höga stämpeltrycket för mineralolja som smörjmedel,
medan det vid de olika metalliska överdragen är betydligt
lägre. Fig. 3 visar, att fosfatering och zinköverdrag ger
ungefärligen lika gynnsamma smörjningsbetingelser för de
olika bearbetningsmaterialen, medan kopparskiktets
smörjningsförmåga är något sämre.
Samma förhållande framgår även av fig. 4, som visar
stämpeltrycket för tre smörjmedel. En klar fördel med
fosfateringen är, att man får en jämn och glänsande yta, me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
