Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Grundvattenförhållanden i södra Sveriges berggrund, av Carl-Gösta Wenner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1101
Grundvattenförhållanden
i södra Sveriges berggrund
Docent Carl-Gösta Wenner, Stockholm
551.497.1(485) : 628.112.2
Förekomsten av grundvatten i berg är icke bara en fråga
av geologiskt intresse utan har också praktisk betydelse
för alla dem, som står inför valet att kosta på en
bergborrning för att lösa sitt vattenförsörjningsproblem. På
nästan varje större ort finns numera en eller flera firmor,
som utför brunnsborrning i berg. Dessa firmor har så
småningom samlat en icke föraktlig erfarenhet av
grundvattnets förekomst i olika trakter. Materialet har nu blivit så
stort i södra Sverige, att tiden blivit mogen för en regional
sammanställning av uppgifter om borrdjup och erhållen
vattenmängd.
Till grund för följande framställning ligger i första hand
Svenska Diamantbergborrnings AB:s statistik över dess 4 300
brunnsborrningar t. o. m. år 1949. I åtskilliga områden
har bolaget emellertid icke utfört några borrningar. Dessa
luckor har fyllts ut med hjälp av uppgifter från ett
tjugotal landsortsfirmor, gällande något över 3 000 borrhål.
Den sammanställning, som har gjorts på kartan, fig. 1,
redovisar dels vattenmängd, dels djup. I fråga om
vattenmängd har jag på kartan urskilt de vattenfattiga borrhålen
(0—600 1/h) från övriga*. För djupet har indelningen gjorts
i grunda (0—40 m), medeldjupa (40—80 m) och djupa
borrhål (över 80 m). I städer och andra tätorter, där
många borrhål gjorts inom smärre områden, representerar
cirklarna medeltal. Som underlagskarta har använts en
schematisering av A Gavelins och N H Magnussons
geologiska översiktskarta över Norden. På kartan har även
några förkastningar markerats med grova kamlika linjer.
Vattenmängd och bergart
Om grundvattenföl hållandena i södra Sveriges berggrund
fann Troedsson2 1936, att i urberg är sprickorna
utslagsgivande för vattenföringen. Eftersom borrningar till större
djup än 80—-100 m i regel ej medför någon ökning av
vattenmängden, är berggrunden på detta djup fattigare på
öppna sprickor. Troedsson fann också, att vattentillgången
är jämn och tämligen betydande i de trakter, där den
sub-kambriska landytan är bevarad. I mer kuperad terräng är
vattenföringen ojämn. Sprickdalar med rik vattenföring
* "Vattenfattiga" är ett relativt begrepp — enligt uppgift ger 90 °/o
av alla bergborrade brunnar tillräckligt med konsumtionsvatten.
Fig. 1. Karta över
vattenmängd i borrhål med olika
djup i södra Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
