Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Projektering av industribyggnader med stålstomme, av Gösta Lönnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1105
Projektering av industribyggnader
med stålstomme
Ingenjör Gösta Lönnborg, Stockholm
Under de senaste 15 åren har i Sverige växt fram
en speciell industribyggnadsteknik. Den har
möjliggjorts dels av den armerade lättbetongplattan,
dels av elsvetsningen, dels av teglet, ett av våra
allra äldsta byggnadsmaterial som i kombination
med lättbetongplattan och stålkonstruktionen
ger högvärdiga industribyggnader.
Denna materialtrio lämpar sig utomordentligt
väl till byggnader för tung industri, såsom
stålverk, valsverk, smedjor, smältverk, mekaniska
verkstäder, större hallar, och över huvud taget
överallt där behovet av lyftverktyg är stort.
Självfallet är dock denna byggnadsteknik icke
lämplig inom cellulosaindustrin och annan våt
industri, där armerad betong jämte tegel måste bli de
väsentligaste byggnadsmaterialen.
Låter man projekteringen av industribyggnader
ledas av egenskaperna hos stålet, teglet och
lättbetongen, så att formerna bestäms av materialet
och icke påtvingas detta, blir följden goda
industribyggnader med många konstruktiva och
bygg-nadsmässiga fördelar, som ger en ändamålsenlig
byggnadstyp, vilken i anläggnings- och
underhållskostnad hävdar sig synnerligen väl.
Vid formgivning av industribyggnader med
stomme av stål begås ofta felet, att man till dem
överflyttar motiv från byggnader i armerad
betong, som är dem fullkomligt främmande. Ett
exempel på denna falska uppfattning av den
svetsade stålbyggnadsteknikens egenart är
travers-balkar med flänsar av dubbla plåtar, förbundna
genom längsgående kälsvetsar eller påsvetsade
L-järn på balkarnas överflänsar. De härigenom
erhållna långa kälsvetsarna är helt onödiga, då
verkstaden hade kunnat erhålla en färdig
produkt direkt från valsverken.
En industribyggnad i tegel, stål och lättbetong
har så rika möjligheter för ett eget formspråk, att
den icke behöver söka lån eller stöd hos andra
konstruktionsformer. De stora tegelytorna ger
rika möjligheter att med enkla medel, t.ex.
fältindelning med rullskift, ge exteriören bestående
skönhetsvärden.
Av den moderna industribyggnadsteknikern
krävs stor mångsidighet och fantasi för
byggnadernas anpassning till den produktionsapparat
624.94 : 693.9 : 725.4
som de skall inrymma. Han skall vara en kunnig
stålkonstruktör, insatt i modern
verkstadstillverkning, och ha ett utpräglat sinne för
elsvets-ningens rika formgivningsmöjligheter. Han skall
vidare behärska ljus- och ljudteknik, ventilation
och andra specialfack samt ha god kännedom om
planering och ekonomi. Här finns med andra ord
oändliga möjligheter för ett sunt
ingenjörsomdöme och en fyndig ingenjörsfantasi.
Förplanering
I organisatoriskt hänseende erbjuder
planeringen av en industribyggnad ofta stora svårigheter.
Ett klart organisatoriskt förtänkande föreligger
oftast inte. Sålunda förekommer icke sällan att
generalplaneringen kommer upp mitt i själva
detalj konstruerandet, vilket i sin tur bedrives
under trycket av en hetsad entreprenörs brist på
ritningar.
Vill man nå det bästa resultatet, är det
nödvändigt att generalplaneringen påbörjas i tid. Den
skall gälla byggnadens läge och storlek,
produktionsförloppet, transportgångar,
utvidgningsmöjligheter, industrigator, planlösning av
personalutrymmen m.m., ventilation, ljusförhållanden
och traversdata m.m. Är man osäker om
undergrundens beskaffenhet bör en undersökning
utföras av en kunnig geotekniker, så att fullt klara
premisser i tid föreligger för avgörandet av
lämplig och ekonomisk grundkonstruktion.
Vid industrihallar med tunga traverser, där
takkonstruktionen utgör en del av det samverkande
konstruktionssystemet, är det nödvändigt att
först uppställa preciserade
belastningsförutsättningar. Traversernas intensiva drift ställer höga
krav på traversbanorna och därmed på hela
stålkonstruktionen. För undvikande av driftstopp
och reparationer på traverserna på grund av
onödig slitning är det nödvändigt att fastställa
snäva toleranser på spårens parallellitet, rakhet
hos skenan samt tillåtna deformationer.
Sedan måste dock till sist slutprodukten av allt
tankearbete, materialiserat i stål, tegel och
lättbetong, bedömas och värdesättas i förhållande
till anläggningskostnadens räntabilitet, så att den
sista i anläggningen investerade kronan ger en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
