Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Projektering av industribyggnader med stålstomme, av Gösta Lönnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1106
TEKNIS K TIDSKRIFT
årsvinst, minst lika stor som den vinst som kan
påräknas genom investering i andra likvärdiga
industribyggnader. Ofta är dock den lägsta
anläggningskostnaden icke den som ger bästa
ekonomin på lång sikt — man får inte låta ivern
efter en låg anläggningskostnad gå ut över
konstruktionens stabilitet och styvhet.
Byggnadskonstruktören frestas ofta att på ett
alltför tidigt stadium uppställa de definitiva
statiska beräkningarna, innan de nödiga
beräkningsförutsättningarna är förhanden eller
konstruktionssystemets huvuddata fixerade. Man bör i
stället genom överslagsberäkningar utröna de
ungefärliga dimensionerna och på basis därav
upprätta sammanställningsritningar för
diskussion och vidare bearbetning.
Det faller därvid i allmänhet på konstruktören
att föreslå de definitiva förutsättningarna. Det är
nämligen inte alltid som byggherren har klart för
Fig. 2. Stomme till elektrostålverk med pelare,
travers-balkar och takstolar av helsvetsade plåtbalkar av St 44 S.
Avståndet från rälsöverkant till golv är 17 m och verkets
totalhöjd 30 m; takstolarnas vikt 18 kg/m\ delning 8 m,
spännvidd 28 m.
Fig. 1. Valsverk med pelare,
traversbalkar och takstolar
av helsvetsade plåtbalkar av
St US; takstolarnas vikt 13
kg/m*, delning 5,4 m,
spännvidd 26 m.
sig betydelsen härav, då ett byggnadsprojekt
utlämnas till utarbetande. Med utgångspunkt från
dessa förutsättningar gäller det sedan att
åstadkomma en ändamålsenlig och ekonomisk
konstruktion. Den slutliga beräkningen blir då
endast en kontrollberäkning av den
överslagsmäs-sigt beräknade konstruktionen.
Ekonomi och säkerhet
Inom den tekniska litteraturen är det icke
ovanligt, att ekonomiska problem behandlas med
utgångspunkt från satsen om minsta medlets lag,
som i princip innebär att t. ex. en takstol skall
dimensioneras så att årskostnaden blir ett
minimum. Det visar sig snart, då man undersöker
olika takstolstypers årskostnadskurvor, att dessa
är synnerligen flacka, varför det blir svårt att
klart fixera kostnadsminimum.
Osäkerheten i belastningsförutsättningarna,
avrostning, fel i utförandet, avvikelser i de valsade
dimensionerna, möjligheter till förändringar är
andra faktorer som inför osäkerhet i
beräkningarna. Vem vill exempelvis hålla i skaftet då det
gäller att bedöma ett skäligt tillägg för avrostning
på en stålkonstruktion? Skall man dessutom ta
hänsyn till återgångsvärde i form av skrot, visar
det sig snart att ekonomisk dimensionering av
stålkonstruktioner är ett besvärligt kapitel.
Om man dessutom beaktar de skattetekniska
synpunkterna i detta sammanhang, kan det nog
i tider med god kapitaltillgång vara motiverat att
reducera anläggningskostnaden med hänsyn till
de skattefria avdragen. En konstruktör får då
svårt att frigöra sig från känslan av att hans
noggranna val mellan Pl. 10 och Pl. 12 mera har
akademiskt intresse.
På grund av årskostnadskurvans flackhet spelar
det ingen större roll om den valda dimensionen
ligger något vid sidan om det teoretiska
minimi-värdet, i synnerhet som den teoretiskt lämpliga
dimensionen ofta är svår att få fram i praktiken.
Säkerhetssynpunkter lockar lätt konstruktören
att välja en större dimension framför en mindre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
