Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Projektering av industribyggnader med stålstomme, av Gösta Lönnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1109
tillgång på arbetskraft. Före kriget var t.ex.
materialpriset relativt lågt och det ställde sig
ekonomiskt fördelaktigare att välja helvalsade profiler,
som krävde mindre arbetskostnad, än att ta till
svetsade plåtprofiler, som skulle ha blivit lättare
och krävt mindre materialkostnad men högre
arbetskostnad. I dagens läge lönar det sig att göra
tvärtom.
En stålkonstruktion utföres till största delen på
verkstad. Den kräver därför ett minimum av
arbetskraft på platsen; den går fort att montera och
byggnadstiden blir kort. Vidare är det relativt
lätt att vid behov företa förändringar, såsom
av-växlingar och förstärkningar. En konstruktör
som vill utnyttja dessa fördelar måste vara
förtrogen med hur en stålkonstruktion tillverkas
och uppsättes, och utforma konstruktionen så,
att det huvudsakliga arbetet blir förlagt till
verkstaden och uppmonteringen på platsen blir enkel
och lätt att utföra.
Ett gott råd torde vara att, innan man sätter sig
vid ritbrädet och försöker presentera en färdig
konstruktion, först genomdiskutera problemen
med verkstadsbefälet. Icke minst gäller detta
utförandet av verkstadsritningarna. En verkstad
som arbetar efter trämallar får t.ex. massor av
mått gratis, medan den som icke arbetar efter
denna princip kräver att alla mått finns på
ritningarna.
Stålstommen
Stålstommen bör utan uppstagning av murverk
kunna ta upp och till grunden överföra aktuella
belastningar. För att hålla formförändringarna
genom temperaturvariationer inom tillåtna
gränser bör stommen uppdelas i enheter om ca 100 m
i längdled. Dessa enheter skall kunna röra sig
oberoende av varandra, och var för sig ta upp
åverkande belastningar. Dilatationsfogarna skall
utbildas så, att de medger erforderlig rörelse,
samt vara värme- och vattenisolerande.
Det statiska systemet för de olika
konstruktionselementen skall vara enkelt och överskådligt.
Därigenom vinnes att skador genom åverkan
(t.ex. vid krig) blir lokaliserade. Vidare kan
enstaka avdelningar byggas ut med bibehållande av
tvärsektionen. Framtida ändringar och
avväx-lingar i stålkonstruktionen är också lätta att
utföra.
Vid en dylik avväxling’ (fig. 5), som utförts
några år efter det byggnaden tagits i bruk,
uppsattes de två diagonalsträvorna och bultades fast,
varefter pelaren vid mittvertikalen i fackverket
brändes av vid underkanten av diagonalernas
skärningspunkt. Detta arbete utfördes under
pågående drift och krävde några fåtal
arbetstimmar. Det är lätt att inse skillnaden i
svårighetsgrad om konstruktionen hade utförts i armerad
betong!
Takåsarna (fig. 6) bör utföras såsom bredfläns-
Fig. 8. Detalj av knutpunkt i helsvetsat avväxlingsfackverk,
som utförts för att man skall kunna ta bort en pelare i en
äldre industribyggnad.
balkar typ Dimel av thomasstål St 44 S, för att
lämna lättbetongplattorna goda upplag och även
ge huset ökad stabilitet. Takstolar och
avväx-lingsfackverk (fig. 7, 8, 9) görs av thomasstål
St 44 S. Pelare (fig. 10) upp till ca Dimel 40
tillverkas av thomasstål St 44 S, i dimensioner
däröver av svetsade plåtbalkar i elektrostål eller
martinstål St 44 S, möjligen i thomasstål.
Tra-versbalkar tillverkas på samma sätt.
Om svetsade plåtbalkar kommer i fråga för
tra-versbalkar, utformas överflänsen bredare än
un-derflänsen med tanke på sidkrafterna. Ofta kan
Fig. 9. Grövre avväxlingsfackverk med ställningar,
uppbyggda för röntgenundersökning av svetsarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
