Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Projektering av industribyggnader med stålstomme, av Gösta Lönnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1110
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 10. Montering av 30 m helsvetsad stålpelare på 15 t;
den högra montagekranen är en helsvetsad krän med
tele-skopisk mast, vilken lyfter 8 t till höjden 27 m.
det vara välbetänkt att utföra överflänsen av
exempelvis Domnarfvets näsprofil nr 1 eller 2, då
den gärna vill kupa sig under svetsningen om den
utföres av plåt. Man kan givetvis förbocka
flänsen eller rikta den, men spänningar, som
inkommer vid svetsning och riktning, blir kvar i
överflänsen, vilket man bör undvika. Att överflänsen
är plan kräves för traversskenans goda
anliggning.
Till traversbalkar och andra dynamiskt
belastade konstruktioner bör man om möjligt undvika
att använda thomasstål. Genom att de
kontinentala stålverken ogärna levererar bredflänsbalkar
i annan kvalitet, blir det ofta svårt att undvika
thomasstålet i traversbalkar med dimensioner
upp till ca Dimel 40. I allmänhet torde dock dessa
dimensioner falla inom traversgrupperna I och II
(enligt krannormerna), vilka hänförs till statiskt
belastade, varför thomasstål bör kunna godtas.
Ifrågasättas kan dock huruvida icke
föreskrifterna om thomasstål eller elektrostål kunde ersättas
med en föreskrift om stålets brottgräns,
svetsbar-het och töjning.
Val av traversskena bestämmes av traversens
storlek, hjuldimensioner m.m. Vanliga skenor för
15 t traverser och grövre är Degerfors 50 kg/m,
den tyska KS skenan eller Domnarfvets N 118.
För lättare traverser användes Degerfors 3 eller
järnvägsskenor, och för telfrar plattjärnsskenor.
Materialet bör hålla 0,5—0,6 % C. Skenorna bör
icke svetsas utan fästas med klämmer och bult,
eller också nitas fast. I senare fallet måste
skenan räknas samverkande med sektionen och
nitarna dimensioneras så att de kan överföra hela
skjuvkraften.
Vind- och bromsbockar utföres lämpligen av
bredflänsbalkar. Vindförbanden bör utföras
antingen bultade (med hänsyn till passning) eller
svetsade av L-järn, I- och U-balkar av St 37 S.
För en valsverkshall med ca 40 m spännvidd på
takstolarna, ca 11 m pelardelning, ca 8 m från
golv till skenöverkant och med ca 15 t traverser
kan man vid användning av St 44 S räkna med
nedanstående vikt på stålkonstruktionen (räknad
per kvadratmeter golvyta efter utvändiga
tegel-mått) :
kg/nr
åsar ..........................................................................................11,5
pelare (svetsade plåtbalkar) ..............................................17,0
pelare i ytterväggar (I-balkar) ........................................3,5
takstolar (helsvetsade fackverk) ........................................13,0
avväxlingsfackverk (helsvetsade) över pelarrader där
pelare måste utgå................................................................6,0
vindförband och knäckavstyvningar i tak ....................3,0
broms- och vindbockar........................................................1,0
traversbalkar (helsvetsade plåtbalkar inkl. skenor D.J.
N 118 78 kg/m och 1924 års järnvägsräl 50 kg/m).. 22,0
lanterninstommar ................................................................3,0
portavväxlingar m.m..............................................................1,0
Summa 81,0
Priset på en dylik stålkonstruktion var 1949—
1950 ca 1 kr/kg. I dag är priset 1,30—1,40 kr/kg.
Som jämförelse visas nedan stålvikten (i St44S)
för en stålverkshall med 16,0 m pelardelning,
8,0 m takstolsavstånd, 24,0 resp. 28,1 m
takstolsspännvidder, 17,0 m från golv till skenöverkant
och 100 t traverser:
kg/m2
åsar ........................................................................................10,5
huvudpelare (svetsade plåtbalkar) ................................46,5
pelare i ytterväggar (I-balkar) ........................................14,0
takstolar (svetsade plåtbalkar) ........................................18,0
avväxlingsfackverk (helsvetsade fackverk)..................15,0
vindförband i tak................................................................2,0
broms- och vindbockar ....................................................2,5
traversbalkar inkl. skenor (svetsade plåtbalkar) .... 54,0
lanterninstommar och ventilationshuvar ....................7,0
portomfattningar, plattformar och trappor m.m..........8,5
Summa 178,0
Alla siffror i denna och föregående uppställning
är givetvis ungefärliga och varierar från fall till
fall beroende på lokala förhållanden. Kan
exempelvis alla pelare stå i sina normala lägen utgår
avväxlingsfackverken helt och posten "pelare"
ökar i stället osv.
En jämförelse mellan en nitad och svetsad
takstol kan vara av intresse. Den nitade takstolen
antas vara uppbyggd efter den gamla principen
med dubbla L-järn med knutbrickor fastnitade
mellan dessa. Den svetsade takstolen däremot är
utförd med enkla sektioner med undre
ram-stänger av en enkel I-balk, med knutbrickorna
svetsade till denna med kälsvetsar. Diagonalerna
består av enkla vinkeljärn, uppslitsade i ryggen
och instuckna i knutbrickorna samt svetsade till
dessa med stuinsvets. Överramen är antingen en
Dimel-balk eller en kombinationssektion
bestående av intermittent hopsvetsade I- och U-balkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
