Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Projektering av industribyggnader med stålstomme, av Gösta Lönnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1111
Takstolarnas spännvidd är 11,0 m och deras
delning 4,0 m. Bygghöjden är maximerad till 3,40
m för järnvägstransport. Tillverkning kan
sålunda ske helt i verkstad, varefter endast
montage äger rum på byggnadsplatsen. Vi får
följande jämförelsedata:
nitad svetsad
vikt ............. kg 1 000 700
pris .......... kr/kg 1,40 1,55
kostnad ......... kr. 1 400 1 100
Den nitade takstolen är alltså 40 % tyngre och
27 % dyrare än den svetsade. I den nitade
takstolen måste man arbeta med dubbelt så många
stänger vid kapning o.d. som vid den svetsade.
Vidare kräver själva nitningen mer arbetskraft
än svetsningen. Därför är svetsningen att föredra
även med tanke på den knappa tillgången på
kunniga grovplåtslagare och smeder.
Tyvärr är det ganska lätt att gå miste om den
vinst man eftersträvat i pengar och dagsverken.
Konstruerar man nämligen den svetsade
takstolen med dubbla sektioner, sätter ofelbart
verkstaden dit två montagebultar i alla stänger. Vid
små sektioner är det då givetvis ingen besparing
att härefter kälsvetsa fast L-järnen runt
knutbrickan. Under sådana förhållanden skall man
givetvis slå två nitar direkt, i stället för de två
montagebultarna. Detta gäller såvida inte
takstolarna tillverkas i svetsjiggar, vilket torde vara
avhängigt av antalet takstolar.
Taklutningar
Taklutningarna utgör ett speciellt problem vid
utformning av tak med stora spännvidder.
Taklutningen påverkar för det första
vattenavrinningen, för det andra dimensioneringen av
takstolarna. Redan vid en så liten lutning som 1 : 20
blir fjärdedelspunkten på en fritt upplagd
plåttakstol dimensionerande, varför balken i
allmänhet blir överdimensionerad vid mitten.
Ur vattenavrinningssynpunkt är det dock icke
lämpligt med mindre lutningar än 1 : 15. Blir
taklutningarna återigen för stora, erhålles
onödiga luftvolymer vilka måste uppvärmas; redan
en taklutning av 1:15 ger vid ett 30 m fack en
förhöjning av 2 m. Förutsättningen för nämnda
taklutningar är att pappen klistras på betong eller
lättbetong. Bulor hos pappen får nämligen icke
stjäla av lutningen. Takstolarna måste vidare
utföras med överhöjning för egen vikt.
Avloppen skall dras invändigt i uppvärmda
utrymmen, så att man slipper isbildning vid
takfoten och igenfrusna brunnar och stuprör.
Uppstående krön eller långt ustickande taklister är
av ondo; en enkel ståndränna med lutning mot
brunnarna är allt som behövs. Stuprören bör
utföras av tubrör av handelskvalitet,
dimensionerade för sin avvattningsyta. De bör vara försedda
med renslucka vid golv samt ha
dilatationsmöj-lighet vid tak.
iSH»ii
Fig. 11. Valsverk, där de stora tegelytorna uppdelas av
genomgående stålpelare, på taket, norrvända lanterniner,
nedtill på fasaden "trevnadsfönster", gluggarna mitt på
fasaden år montageöppningar för rotsvetsning av
travers-balkarna, vilka monterades sedan ytterväggarna uppmurats.
Det är synnerligen viktigt att stuprörsfrågan
ordnas i tid med tanke på traversernas fria
utrymmen m.m. Ofta är man nödsakad dra rören
i slitsar i väggen, varför ett organiserat
förtänkande vid byggnadsplaneringen är av nöden.
Ännu torde vi inte ha funnit den idealiska
konstruktionen med våra invändiga varma stuprör
och ståndrännor. De utgör en källa till många
förtretligheter genom läckning m.m. Här är fältet
fritt för nykonstruktioner.
Taklutningarna påverkar även vid stora
spännvidder den estetiska utformningen av byggnadens
exteriör. Vid mycket breda hus nödgas man dela
bredden i dalar och nockar. Invändiga dalar på
breda hus kan i vårt klimat med snödrivor och
isbildningar ställa till stora tråkigheter vid
papp-isolering".
Man fruktade förr vid långa takfall att
regnvattnet vid häftigt regn skulle få alltför stor
hastighet vid takfoten och svämma över. Är bara
takbrunnarna riktigt dimensionerade och belägna på
ej alltför stort avstånd från varandra är det ingen
fara. I varje fall är det att föredra framför flera
dalar inom taket.
Takets lutning kan även vara beroende av
lokalens karaktär. Vid stålverk t.ex. fungerar taket
ofta som rökhuv, varför det ges en lutning som
underlättar rökens stigning mot skorstenen. Vid
ett dylikt tak fordras att takbeläggningen har
erforderlig värmekapacitet. I annat fall blir
resultatet som bekant att röken rinner ned efter golvet.
Ljusproblem
Vid tak ined stora spännvidder måste ljuset ofta
lämnas från lanterniner i taket. Deras
utformning är avhängig av den kvalitet på ljuset som
eftersträvas. Direkt solljus kan ofta vara svårt
att undvika på grund av byggnadens orientering.
Den norrvända lanterninen med glaset i 60° lut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
