Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Projektering av industribyggnader med stålstomme, av Gösta Lönnborg - Andras erfarenheter - Matning vid dubblös slipning, av H Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1113
industribyggnad blir en fest för ögat, och ökar
arbetarnas trivsel. Det lönar sig att för
färgsättningen anlita en person — gärna en konstnär —
med fackutbildning, stilkänsla och gott
färgsinne.
Trevliga effekter uppnås om man använder
olika färger för olika konstruktionsdetaljer,
liksom för rörliga och fasta delar hos lyftverktygen.
Olika färgnyanser på tunga och lätta maskiner
liksom på elinstallationen förhöjer säkerheten på
arbetsplatsen. På senare år har försök till
standardisering på detta område gjorts av ledande
färgfirmor, och även industrin har
uppmärksammat vad som kan vinnas genom att lägga ned
mera arbete på dessa detaljer.
Upphandling
Vid upphandling av byggnader kan
entreprenadhandlingarna utarbetas antingen av
byggherren, entreprenören eller en konsult. Vem som än
gör det, bör handlingarna innehålla kompletta
ritningar, arbetsbeskrivning, fullständiga
massförteckningar som garanteras av beställaren,
à-prislista för tillkommande arbeten, PM för
anbudsgivarna samt kontraktsförslag.
Industribyggnader i stål lämpar sig synnerligen
väl för principen med garanterade
massförteckningar, då alla massor lätt kan fastslås. Genom
att låta alla anbudsgivare räkna med samma
massor erhåller man också fullt jämförbara anbud.
Mot massförteckningssystemet ställer sig
möjligen en del entreprenadfirmor med stora
kalkylkontor, som härigenom mister ett övertag
gentemot mindre konkurrenter, för vilka
massberäk-nandet ofta utgör flaskhalsen.
Beställarna själva saknar ofta
konstruktionskontor men kan självfallet anställa specialister
på dylika arbeten, vilka då gärna blir en konstant
belastning på företaget. Dessa specialister tappar
lätt kontakten med marknaden och får något
minskade vyer i sitt arbete med endast det egna
företagets byggnadsproblem.
Låter man en entreprenör upprätta
programhandlingarna vill gärna pressen om
prisöverkom-melse sätta in med särskild styrka, även om det
är klargjort att flera skall tillfrågas och att
projekteringsarbetet blir ersatt om en annan
entreprenör än förslagställaren lämnar det
förmånligaste anbudet.
En fördel med att en entreprenör uppgör
programhandlingar anses ofta vara att han
ekonomiskt garanterar hela byggnadsverket. Härvid
måste man dock betänka att entreprenörer med
ett produktionsvärde av ca 20 Mkr/år ofta icke
har större aktiekapital än 1/2 Mkr., varför den
givna garantin inte kan vara alltför
vittomfattande.
Beställaren bör också ha klart för sig att han
icke erhåller projekteringsarbetet gratis.
Kostnaderna måste alltid betalas, vare sig de utförs av
beställare, entreprenör eller konsult.
Ingenjörs-lönerna är också i stort lika inom de tre
företagargrupperna.
Avser beställaren att låta en konsult upprätta
programhandlingarna måste denne ha erfarenhet
från projektering av industribyggnader och
upprättande av entreprenadhandlingar, samt kunna
biträda med upphandlingen. Konsulten måste
vara fullt objektiv och ha tillräcklig resning för
att se när någon annan har lämnat ett förslag
som är överlägset hans eget, och då inför
beställaren förorda det senare till antagande.
Konsulten liksom entreprenören har fördelen
att kunna samla erfarenheter från byggherre till
byggherre. Vem som är bäst lämpad att upprätta
entreprenadhandlingarna kan ej generellt
fastslås. Det gäller att bedöma den individuella
dugligheten från fall till fall. Däremot gäller
generellt att man bör undvika att utlämna endast en
layout, kompletterad med bristfälliga uppgifter
till anbudsgivarna, vilket ibland förekommer.
Målsättningen för anbudsförfarandet skall vara
att genom fri konkurrens mellan kvalificerade
anbudsgivare få fram det riktiga marknadspriset
för det bästa arbetsutförandet med utnyttjande
av de senaste rönen inom facket. Härvid bör man
inte med avundsamma blickar se snett på en
prisvinst som skapas av en elegant lösning, åt vilken
sida den än hamnar.
Andras erfarenheter
Matning vid dubblös slipning. De dubblösa
slipmaski-nerna utvecklas alltmer mot helt automatiskt
arbetsförlopp. Den vid genomgångsslipning tidigare förekommande
manuella frammatningen av arbetsstyckena längs en
V-formad ränna till slipstället har för små arbetsstycken
ersatts med ett roterande magasin, som endast behöver
fyllas på tid efter annan, varefter centrifugalkraften
sköter om frammatningen. Detta system medger
produktionssiffror på över 30 000 arbetsstycken per timme.
För större, tyngre arbetsstycken och i synnerhet för mera
långsträckta detaljer är dock inte det roterande magasinet
användbart. Där har i stället konstruktioner med
transportband börjat tas i bruk. I en utföringsform, fig. 1, förs
Fig. 1. [-Transportband-]
{+Transport-
band+} för
matning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
