Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Nybyggen - Utbyggandet av vattenkraften i Ule älv, av G Lbg - Kraftverket Castelo do Bode i Portugal, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1115
Fig. 3. Pyhäkoski kraftstation; nedströms och uppströms.
har påbörjats (Nnix) Saairivirta vid NIM 4, Helsingfors
den 13 juni 1951). G Lbg
Kraftverket Castelo do Bode i Portugal. Även i
Portugal har kraftverksbyggandet tagit fart. Bergsfloden
Ze-zere, 120 km NO om Lissabon, har normalt
lågvattenmängden 2 m3/s, medelvattenmängden 75 m3/s och
högvattenmängden 500 m3/s. Exceptionella vattenmängder är 0,5
resp. 2 300 m3/s. Med en 110 m hög damm vid Castelo do
Bode har skapats ett nyttigt magasin om 875 milj. m8, som
ger 300 milj. kWh/år. Ytterligare två stora dammar
planeras i samma flod.
Dammen vid Castelo do Bode har utformats som en
gra-vitationsvalvdamm med 300 m krönlängd. Maskinhuset
ligger vid dammens fot (fig. 1) och innehåller tre aggregat à
53,6 MW. Från intagen ledes vattnet, 65 m3/s, genom var
och en av tre inbetonerade ståltuber. Dessutom finnes ett
bottenutskov med 3 m diameter för avbördning av 300 m3/s.
Valvdammen, som har 150 m radie och inkl. utkragningar
10 m krönbredd för vägtrafik, har beräknats enligt Coynes
"anneaux plongeants"-metod och kontrollräknats enligt
"trial load method", varvid man antagit, att berggrunden
och betongen har samma elasticitetsmodul. I en modell
har spänningarna uppmätts med elektriska instrument.
Dammkroppen är delad i 8—15 m långa block genom
fogar, vilka tätas med kopparbleck och ett omfattande
system injektioner. Dräneringen och den inre
övervakningen av betongen sker från en inspektionsgång nära
berggrunden och tre vertikala schakt. I horisontala rader har
med 20 m intervall installerats 55 eltermometrar. Vidare
har inbyggts 49 grupper akustiska spänningsmätare i
betongen och enskilda dylika i berggrunden.
Tubintagens galler och luckor löper i 100 m höga falsar.
Luckorna manövreras från maskinsalen och utgör
nöd-avstängning. De båda bottenutskoven regleras av
cylinderluckor med 2,8 m diameter på nedströmssida!! och är ut-
Pyhäkoski har utbyggts först, en tid med 1 300 mans
arbetsstyrka. Flodutskovets utformning framgår av fig. 2.
Maskinstationen, fig. 3, har tre aggregat à 36 MW.
Jylhåmå kraftstation byggdes härnäst, därför att dess
damm reglerar vattenmagasinet i Ule träsk. Liksom i
Pyhäkoski fick man bygga upp ett helt samhälle för
arbetsstyrkan, som här steg till 2 000 man. Arbetena har
innefattat bl.a. 3,5 km invallningsdammar samt 1 milj. m3
jord- och bergschaktning för avloppskanalen.
Kraftstationerna vid Pälli och Nuojua är nu under
utförande och beräknas bli driftfärdiga under hösten 1953
resp. årsskiftet 1954—55. De båda återstående stationerna
avser man påbörja 1952 resp. 1955 så att älven blir fullt
utbyggd till 1959. Totalt kommer man att utvinna ca 2 000
milj. kWh/år. En 500 km lång 220 kV linje för
kraftöverföring från Pyhäkoski söderut är redan i drift.
Ytterligare en kraftledning från Nuojua för samma spänning
NLVV 79.00
nvyk.00
Fig. 1. Tvärsektion av dammen vid Castelo
do Bode.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
