Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Flygplantillverkning, av Lars Brising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1125
Fig. A. Jigg sammanbyggnad av
jaktplanvinge.
nåden av kropp resp. vinge, men en stor del
återstår ändå i slutmonteringen, och om det gäller
jaktflygplan, som av naturen är trånga, kan man
endast få plats med ett ganska begränsat antal
slutmontörer på varje takt.
För övrigt fordrar slutmonteringen yrkesfolk —
flygplanmontörer — en kategori som endast
finns eller utbildas på flygverkstäder. Det torde
vara överflödigt att påpeka att tillgången på
sådant folk för närvarande är knapp i förhållande
till landets behov.
Efter slutmonteringen kommer en mycket
omfattande slutkontroll av bela flygplanet i
samband med vilken alla elektriska, hydrauliska,
pneumatiska och mekaniska system provköres,
varpå flygplanet lämnar monteringshallen och
överföres till provflygningshangaren. Även där
återstår en del arbetstakter, kalibreringar,
inskjutning av vapen, tankning, motorkörning m.m.
innan provflygare tar hand om planet och genom
diverse omilda manövrer konstaterar — i regel
— att det utan ytterligare åtgärder kan levereras
till skattebetalarna.
Varje industri med seriemässig tillverkning
känner till begreppet inkörning som en besvärlig
men övergående fas. På Saab vill man kanske
endast med tvekan gå med på benämningen
övergående, eftersom de seriestorlekar som hittills
förekommit knappast räckt till för en fullständig
inkörning. Det som kan sägas karakterisera
denna fas är framför allt:
justering av konstruktionsfel,
justering av verktygsfel och
tillverkningsmetoder,
träning av arbetskraft,
"snags", i kort översättning småfel och
besvärligheter som dyker upp i de mest oväntade
sammanhang, som envisas med att återkomma och
som fordrar en oproportionerlig insats av tid och
arbete för att kureras.
Man får räkna med att åtminstone bortåt 200
likadana flygplan måste byggas innan
inkörningen är helt klar, varefter man får en något så
när löpande produktion som går i det närmaste
utan störningar. Nya "snags" kan naturligtvis
dyka upp när som helst, t.ex. vid användning av
ett nytt parti standarddetaljer med plötsligt
ojämn kvalitet, men sådant hör nu en gång till
verkstadsledningens och kontrollens
konditionsgymnastik och ej till inkörning.
Däremot kan ej starkt nog understrykas att alla
flygplanen verkligen skall vara likadana–
och lika starkt kan understrykas att detta hittills
aldrig varit fallet och knappast heller någonsin
blir det. Visserligen omfattar
seriebeställningarna numera ofta multipler av det tidigare nämnda
antalet 200, men varje större serie av en viss
flygplantyp tycks ha en oundviklig tendens att
bli uppdelad på flera typ versioner, och varje ny
version medför i viss mån en ny
inkörningsperiod som åstadkommer fula hack i
produktionskurvan och givetvis dyrare tillverkning.
Typversionerna och andra, mindre ändringar är
naturligtvis en följd av strävan att hålla
Flygvapnet så modernt och effektivt som möjligt; att
tillvarata de senaste erfarenheterna från
flygförbanden och från utlandet och för övrigt utnyttja
alla möjligheter till förbättringar. Denna
avvägning mellan modernitet och kvantitet hör nog till
det svåraste för ett flygvapens ledning. Inom
flygindustrin torde det råda en ganska klar åsikt
att produktionsstörningarna bör undvikas, även
till priset av ganska stora andra olägenheter.
Det kan nämnas, att man utomlands ofta går
mycket långt i det fallet, så att även ganska stora
beslutade modifieringar införas först efter
leverans av flygplanen och på särskilda
modifierings-verkstäder, helt skilda från
produktionsverkstäderna som får arbeta med möjligast oförändrade
serier. Erfarenheterna från massproduktionen
under det senaste kriget lär ha talat mycket
starkt för ett sådant system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
