Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Flygplantillverkning, av Lars Brising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1126
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 5. Slutmonteringen
fordrar stor golvyta.
Apparattillverkning
I flygplanet ingår som bekant ett stort antal
instrument och andra mindre enheter, vilka brukar
gå under det gemensamma namnet apparater.
Många av dessa enheter har en relativt
självständig och utåt synlig uppgift, t.ex. höjdmätare,
bränslemätare, lanternor, eldsläckare etc. Övriga,
kanske flertalet, ingår i de större funktionella
systemen i flygplanet och kan karakteriseras som
hjälpapparater, t.ex. strömbrytare, elmotorer,
reläer, pumpar, filter osv. Trots sin underordnade
funktion och ofta undanskymda placering fyller
många av dessa hjälpapparater uppgifter, som är
av väsentlig betydelse för flygsäkerheten och
flygplanets prestationer.
Vid konstruktion och tillverkning av flygplan
blir arbetet med apparater ett så pass speciellt
problem, att man vid Saab har funnit det
lämpligt att förlägga det mesta av detta till en
fristående apparatavdelning. Denna har helt fått
specialisera sig på utveckling och tillverkning av
sådana objekt, som dels är av mera finmekanisk
natur än flygplanets övriga delar, dels har
karaktär av helfabrikat, vilka för inmontering i
flygplanet måste klara vissa funktionsprestanda av
ofta ganska komplicerad art. För närvarande är
det flera hundra olika sorters apparater, som
befinner sig på avdelningens program —
provkartan på fig. 6 torde ge en föreställning om hur
pass skilda typer det rör sig om.
Det är ganska ovanligt, att en flygplanindustri
på detta sätt själv producerar så mycket
apparater. Utomlands, t.ex. i Storbritannien och USA,
brukar flygplantillverkarna tillgodose största
delen av sitt apparatbehov genom inköp från
diverse inhemska apparatfirmor, som
specialiserat sig på "aircraft accessories and equipment".
Eftersom dessa firmor levererar sina specialpro-
dukter till ett flertal flygplantillverkare, kan de
uppnå ekonomiskt mycket gynnsamma
seriestorlekar, vilket i sin tur möjliggör långt driven
forsknings- och utvecklingsverksamhet på
specialområdet.
Även i Sverige finns ett antal firmor, som
tillverkar flygplanapparater, men beroende på de
relativt små antal som konsumeras av den enda
kunden, Saab, är det mera sällan denna
tillverkning kan bli någon betydande del av deras
verksamhet. De ganska speciella tekniska krav som
gäller och den dyrbara provutrustning som
behövs avskräcker även i viss mån, i varje fall om
det gäller att igångsätta egna nykonstruktioner.
Huvudmotivet för Saabs apparatproduktion är
önskan att bli mindre beroende av import på
detta viktiga område, men en annan viktig
fördel kan noteras på köpet: Saab-apparaterna kan
utvecklas att passa precis för
flygplankonstruktionerna, de blir "skräddarsydda" för svenska
flygplantyper, vilket ofta kan vara ett väsentligt
pius i förhållande till de utländska
apparatfirmornas "konfektionsvara".
Även tillverkning av utländska
apparatkonstruktioner på licens förekommer dock i rätt stor
utsträckning, och i princip råder det fri
konkurrens, så att flygplankonstruktören alltid skall
kunna välja den lämpligaste utrustningen,
oberoende av ursprunget.
Leverantörer
Då flygindustrin i Sverige byggdes ut under det
senaste kriget visade det sig snart nödvändigt att
skaffa svenska underleverantörer för så gott som
allt material, halvfabrikat och sådana apparater
som tidigare hade inköpts utifrån. Vis av skador
från denna avspärrningsperiod har man även i
fortsättningen försökt tillämpa samma princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
