Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Flygplantillverkning, av Lars Brising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1128
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 7. Exempel på utlagd deltillverkning: kopierfräsning
av gjuten spaltvinge.
planindustris verkstäder varierar nämligen rätt
kraftigt med flygplantypen, varför det oftast icke
är ekonomiskt att vid övergång från en
flygplantyp till en annan helt ändra avvägningen av
antalet arbetsmaskiner av olika slag, eller att
bygga upp så stor kapacitet att den täcker alla
eventualiteter. Man har därför i rätt stor
utsträckning vänt sig till andra verkstäder för
tillverkning av sådana detaljer och enheter som icke
utan större omdispositioner skulle kunna
tillverkas i de egna verkstäderna.
Vad dessa deltillverkare här i landet i första
hand utför är maskinbearbetning och nitning.
De detaljer som ingår i ett flygplan har ofta ett
av viktsskäl komplicerat utseende, och en
förhållandevis stor del av bearbetningen faller på
fräsning. Vidare har det visat sig lönsamt att,
trots att serierna delats upp i små partier, köra
den mesta svarvningen i revolversvarvar. Därför
har Saab letat ut vissa deltillverkare med
relativt stor revolversvarv- och fräskapacitet, som
varit villiga att åta sig tillverkning av
flygplansdetaljer, fig. 7.
När det gäller nitning har i första hand anlitats
Flygvapnets egna centrala verkstäder, som har
erfarenhet av sådant arbete. I vissa fall har dessa
fått upprätta nya avdelningar med i huvudsak
nyanställd personal, som genomgått en kortare
utbildningskurs i flygplanbygge. Denna personal
har efter kursen sänts till Saab och satts i arbete
på de enheter, som tänkts överflyttas. Då
arbetarna är inkörda på arbetet och ett tillräckligt
buffertlager tillverkats, överföres verktyg och
detaljer till Flygvapnets verkstäder, som därefter
bygger samman enheterna.
Då man söker civila deltillverkare anmäler sig
ett ganska stort antal firmor av växlande storlek
och tvp, alla dock med ett gemensamt drag,
nämligen förmåga till stor precision och kvalitet och
tillgång till yrkesskickliga arbetare. Ofta har
dock dessa tillverkare icke möjlighet att bedöma
vad som i realiteten menas med det lilla ordet
flygkvalitet. Den kvalitet de talar om gäller
kanske för material som de är vana att arbeta i, men
det är icke alltid så lätt att få maskiner och
verktyg att uppfylla samma prestanda i de material,
som flygindustrin använder.
Det låter kanske egendomligt, att det varit
mycket svårt att t.o.m. från välkända företag få
leveranser av maskinbearbetade detaljer, som blir
godkända utan vidare. Ofta sägs det då, att
flygindustrin har för höga fordringar. Den har dock
icke högre fordringar än att detaljerna i alla
avseenden skall vara ritningsenliga, vilket ju
innebär, att mått icke får avvika från ritningen mera
än vad som tillåtes inom ramen för angivna
toleranser och passningar, och att också ytfinishen
stämmer med vad som angetts på ritningen enligt
gällande normer. De stora stötestenarna brukar
vara gängor och håltoleranser, och egendomligt
nog synes det som om en stor del av den svenska
maskinindustrin ännu i viss mån stod
främmande för allmänna gängtoleranser.
Det finns nog anledning förmoda, att
deltillverkarna har fått ett ganska värdefullt tekniskt
utbyte av sina förbindelser med Saab. Man ser
gärna att de kommer dit i studiesyfte och skickar
i sin tur teknisk expertis för att avhjälpa deras
svårigheter, lånar ut verktyg, som de kanske icke
haft möjligheter att själva anskaffa osv. De
erfarenheter, som Saab skaffat sig i viss
bearbetningsteknik får de också del av liksom av nya
metoder och moderna material, som flygindustrin
introducerat här i landet.
Stor vikt har måst läggas vid att klargöra det
ansvar, som deltillverkaren tar på sig vid leverans
av flygplanmateriel. Varje defekt på någon detalj,
hur liten och obetydlig den kan synas för
leverantören, kan ju vara nog för att sätta
människoliv och stora värden på spel, och hur noggrann
Saabs kontroll än är kan givetvis en sådan defekt
detalj passera utan att det upptäckts. Därför bör
leverantören alltid meddela eventuella avvikelser,
så att det kan bedömas från fall till fall på den
flygtekniska sidan om avvikelsen kan godtas.
Då deltillverkarna väl lärt känna flygindustrins
material, fordringar, organisation och allmänna
inställning innebär de ett mycket värdefullt
kapacitetstillskott för Saab. Dessförinnan fordras dock
både energi och tålamod med att avhjälpa alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
