Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Flygmotortillverkning, av Nils Söderberg och Curt Nicolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1130
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 8. Tidsplanering för niotorprojekt.
vältningen bedömde, att reaktionsmotorn inom
kort skulle ersätta kolvmotorn, ett omdöme som
till fullo bekräftats. Alla krafter sattes därför in
på utveckling av reaktionsmotorer (Tekn. T.
1949 s. 613). Flygmotors kolvmotorprojekt lades
ned, och Flygförvaltningen placerade
konstruktionsuppdrag hos såväl Flygmotor som STAL,
vilka båda företag numera samarbetar för att
med gemensamma ansträngningar få fram
motorer av helt svenskt ursprung för Flygvapnets
behov. Den första gemensamma uppgiften är
färdigställande av en axialmotor.
Detta samarbete mellan två företag, som i viss
inån varit konkurrenter, har sitt särskilda
intresse. Därigenom tillvaratas å ena sidan
turbin-industrins kännedom om turbiner och
kompressorer, vilka utgör reaktionsmotorns rörliga delar,
å andra sidan flygmotorindustrins förtrogenhet
med de mångahanda problem, som innefattas i
begreppen flygstandard och flygsäkerhet.
Samarbetet omfattar hela utvecklingsskedet:
beräkningar och experiment, konstruktion,
tillverkning av provmotorer samt utprovning av dessa
under det att produktionen alltjämt skall ligga
hos Flygmotor.
Konstruktion
Med begreppet konstruktion i dess vidaste
bemärkelse är konstruktion av en flygmotor ett
omfattande företag med betydande insatser av
ett flertal organisationer, däribland främst
motorindustrierna. Uppgiftens omfattning framgår
i viss mån därav, att varje gång en ny flygmotor
skall konstrueras, gäller det inte bara att göra
en ny motor, utan den måste nästan alltid vara
starkare, specifikt sett lättare och med lägre
bränsleförbrukning än samtliga sina föregångare.
Inte nog därmed, den skall också kunna
användas för högre höjder och farter och klara allt
ogynnsammare driftbetingelser.
Under reaktionsmotorernas tioåriga tillvaro
har bränsleförbrukning och vikt nedgått till ca
% av tidigare värden och operationshöjden
avsevärt ökats etc. Tidpunkten för motorernas
leverans är sålunda lika avgörande som deras kvalitet,
och skillnad i modernitet på bara ett eller annat
år kan ofta vara utslagsgivande vid bedömningen
av motortypens lämplighet. Uppgiften kan trots
mycket stora resurser och ett synnerligen
forcerat tempo inte genomföras på kortare tid än
6—7 år, från den första dag då
konstruktionsarbetet påbörjas till dess första leveransen sker.
En flygmotor är en tillämpning av de senaste
rönen inom flertalet avsnitt av den mekaniska
teknologin. Det är sålunda naturligt att olika
forskningsinstitutioner deltar i
utvecklingsarbetet. Den speciella form av tillämpad forskning
det här rör sig om återfinnes givetvis ofta inom
industrin. Man behöver bara nämna sådana
problem som materialfrågor, smörjolje- och
lagerproblem. Däremot torde t.ex. strömningsteknisk
forskning ofta bedrivas vid speciella laboratorier
eller institutioner, t.ex. hos oss Flygtekniska
Försöksanstalten och KTH. Det blir sedan
flygmotorindustrins uppgift att omsätta olika
forskningsresultat i praktiska konstruktioner, inen
därjämte måste den bedriva en viss självständig
forskning, speciellt i ett litet land som vårt, där
varje teknisk disciplin omöjligt kan ha sin egen
företrädare.
Mot denna bakgrund startar
konstruktionsarbetet med projektstudier. Fig. 8 kan ge en viss
uppfattning om tidsplaneringen för en
godtycklig svensk reaktionsmotor. Som framgår härav
pågår projektstudierna under ett halvt år, varvid
man i samarbete med kunden (Flygförvaltningen
och Saab) söker nå fram till bästa möjliga lay
out. Man är därefter beredd att börja det
egentliga konstruktionsarbetet. Redan efter ett par
månader måste arbetet ha fortskridit så långt,
att en väsentlig del av material till provmotorer
kan beställas, särskilt under nuvarande svåra
leveransförhållanden. Kort tid därefter måste
även utrustningsdetaljer och hjälpapparater
beställas. Dessa kan under motorutvecklingens
gång utbytas mot modernare typer eller på
annat sätt förbättras. Tillverkningen av
prototypmotorer igångsättes ungefär samtidigt, men då
nästan varje ny motortyp medför nya
tillverkningsmetoder, ofta föga kända inom landet,
utgör även prototyptillverkningen en jakt med
tiden.
Det är nu tid att på bred front göra experiment,
dels fortlöpande som underlag för
konstruktionsarbetet, dels komponentprovning av t.ex.
brännkammare, kompressorer och turbin. Båda de
företag som är intensivt engagerade i
utvecklingsarbetet, Flygmotor och STAL, har också
betydande laboratorier för dylikt arbete. Då varje
nytt projekt syftar att nå längre än tidigare kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
