Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1952 - Eldrift av tryckpressar, av Carl J E Kiessling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eldrift av tryckpressar
Civilingenjör Carl J E Kiessling, J ästerås
Utvecklingen inom tryckeribranschen går snabbt
och innebär växande tryckförbättring och ökad
produktionshastighet. Tryckförbättringen
omfattar användandet av nya färger, förbättrat papper
och automatiskt register. Gränsen för
produktionshastigheten ligger nu för arkpressar vid
5 000—7 500 ark per timme och för
rotationspres-sar vid 40—50 000 exemplar per timme som
maximalhastighet. Härvid tas icke hänsyn till
topprestationerna upp till 60 000 ex./h, som ännu
saknar praktiskt betydelse.
Elektrotekniken är inom grafiska industrier en
hjälpteknik, med särskild betydelse som
drivkraft och kontrollmedel. I det följande redogöres
för utvecklingen i driften av pressarna under de
senaste tio åren och därmed sammanhängande
problem rörande pappersspänning och rullbyte.
Vidare beskrives den fotoelektriska
registerkontrollen vid färgtryck.
Under kriget stod utvecklingen praktiskt taget
still, men efter kriget har från USA och England
elektronrörsdrift både för motorreglering och för
kontroll framförts som ett nytt lovande system. I
USA har emellertid även
kommutatormotorut-rustningar på senaste tiden på nytt börjat väcka
uppmärksamhet. Man lanserar sålunda
enkel-motordriften, vilken innebär att bimotor och
huvudmotor har ersatts av en motor, som reglerar
Föredrag i avd. Grafisk Teknik den 30 mars 1950.
1
621.34 : 681.62
hastigheten från lägsta till högsta varvtalet i
jämn stegring.
Från svensk synpunkt borde detta förhållande
vara mycket glädjande, eftersom det väl nu är
16—17 år sedan Asea satte i gång den första
enhetsdriften med enkelmotor av
kommutator-motortyp vid Morgontidningen och Svenska
Dagbladet. Till England och kontinenten har denna
form av reglering levererats sedan 1936.
För den grafiska teknikens män torde det vara
av intresse att erhålla en närmare kännedom om
rörtekniken och särskilt en jämförelse mellan
kommutatormotordrift och elrörsdrift av
likströmsmotor, där fördelarna och nackdelarna
hos de båda systemen vägs mot varandra.
Arkpressar och deras reglering
Arkpressen, fig. 1, är normalt utrustad med
automatisk arkmatning, en drivmotor för
tryckning och en avläggare för de färdigtryckta arken.
Det förberedande arbetet förutsätter att
framryckning i små ansatser samt en kontinuerlig
krypande gång kan inställas. Hastigheten härvid
bör ligga vid ca 10 ex./min, motsvarande en
tiondel av normalvärdet. En jämn hastighetsstegring
till toppvärdet är en god teknisk lösning av
regleringsproblemet. Snabb bromsning vid arkfel eller
andra störningar erhålles genom
elektromagnet-manövrerad friktionsbroms eller
elektrodynamisk bromsning av motorn.
Fig. 1. Skiss över arkpress; 1 iläggare, 2 tryckcylinder, 3 tryckform, -4 kuggbana, 5 kuggstänger, 6 kärra, 7 färgverk,
8 avläggare. T.h. hastighets- och momentvariationer i tvåturspressar under gång; A kärrans hastighet, B erforderligt
vridmoment (1, 3 tryckning, 2, 4 återgång).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
