Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1952 - Eldrift av tryckpressar, av Carl J E Kiessling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 13. Utrustning för rullbronisning med likströmsmotor.
+ - o
Fig. /4. Rullbroms för tryckpresscir med
kommutatormotor.
sättes också kända. Här skall därför endast det
elektrodynamiska systemet beskrivas.
I en rotationspress är varje rulle kopplad till
en elmaskin, som alstrar bromskraften genom att
antingen arbeta som bromsmotor mot papperets
rörelseriktning, eller som generator vars alstrade
elektriska energi återarbetar på nätet eller också
förstöres i ohmskt motstånd, som
virvelströms-eller hysteresisvärme.
Växelströmskommutatormotorer eller
likströmsmaskiner är exempel på de båda förra slagen,
asynkronmotorer med likströmsmatad
statorlind-ning eller magnetiska slirkopplingar är exempel
på det tredje slaget.
Antas papperets spänning vara F(kp) och
banans hastighet h(m/s) är vid konstant
avrull-ningshastighet den bromsande effekten konstant,
således F • h = konst. Vid olika presshastigheter
gäller att bromseffekten är direkt proportionell
mot presshastigheten, oin pappersspänningen
hålles konstant. Omvandlas detta till
motormoment, blir momentet omvänt proportionellt mot
rulldiametern.
Uttryckt i motoreffekt betyder detta, att vid
konstant pressvarvtal skall bromsmaskinen
utveckla konstant effekt oberoende av
rulldiametern, men vid ökad presshastighet skall effekten
ökas proportionellt mot varvtalet.
Ett system enligt fig. 13 används huvudsakligen vid
om-rullningsmaskiner för pappersrullar men kan även med
fördel användas för rullbromsen för tryckpressar. En lik-
strömsshuntmotor 1 kopplas till pressaxeln och en
lik-strömsshuntgenerator 2 till rullaxeln. Hastigheterna hos
dessa maskiner är direkt proportionella så länge papperet
är spänt. Maskin 1 matas med ett konstant fält, maskin 2
med ett fält som varierar så att strömmen i den alltid är
konstant. Är strömmen I och den inducerande spänningen
E blir effekten E • I = konst.
Shuntströmmen alstras av generator 4, som har tre fält:
ett konstant, ett egenmatat och ett seriekopplat.
Tillsatsmaskinen 3 lämnar den spänning som fordras för att
nöjaktigt moment skall erhållas från maskinen 2 vid
stillestånd.
Ett annat system visas i fig. 14. Kopplas en
växelströms-kommutatormotor till en rulle och regleras dess borstbrygga
så att en spännarm 2 alltid intar ett bestämt läge fås en
konstant pappersspänning. I motståndet 2 a erhålles för
detta läge en bestämd potential. Vid jämvikt är denna lika
med den från potentiometer 5 erhållna spänningen.
Regulatorn 3 tickar då för jämvikt, och manövermotorn håller
borstbryggorna i ett jämviktsläge. Snabbregleringen
erhålles från tachometergeneratorn 4, som sätter in med
regleringen så snart som armen startar rörelsen
(derivatar-reglering).
Kommutatormaskinen går antingen som generator med
överhastighet eller som motor, då friktionen i systemet
vid små rulldiametrar skulle alstra för stor spänning i
papperet.
Automatiskt riillbyte
Det automatiska rullbytet innebär, att när den
gamla rullen är slut en ny rulle klistras vid den
gamla banan utan att hastigheten eller
pressinställningen behöver ändras. Principen framgår av
fig. 15. Rullen B är i tur att gå in i stället för
rullen A, varför dess början har försetts med klister
och fäste vid rullens periferi. I tempo II har den
nya rullen förts fram mot pappersbanan, men
endast så långt att denna ej berör rullen. Denna
köres upp till rätt periferihastighet av en motor.
Vid III för armen D pappersbanan emot den nya
rullen, innan skarven passerar klisterpunkten.
Skarven klistras fast vid den gamla banan och
det nya papperet följer med in i pressen. I tempo
IV skärs gamla banan av med en kniv, och
rullbytet är verkställt.
Om hastigheterna på de båda banorna är lika på
db 0,5 % när och klistrets vidhäftningsgrad god,
är säkerheten vid rullbytet praktiskt taget
fullständig vid hastigheter upp till 60 000 ex./h.
Ett exempel på rullbytets praktiska utformning ges i fig.
16. I det trearmade rullstället 1—3 drives varje rulle med
sin egen motor 4—6. Dessa motorer är desamma som de i
fig. 13 och 14 visade pappersspänningsmotorerna. Här
regleras de emellertid av en speciell regulator 13, som
inställer samma periferihastighet hos den nya rullen som hos
den gamla pappersbanan. Som indikatorer för dessa
hastigheter tjänstgör tachometergeneratorerna 11 och 12. Regu-
5 k or v
Fig. 15 Mekanism för automatiskt rullbyte i
rotations-pressar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
