- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
19

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1952 - Nybyggen - Betongarbeten vid Elgeseter-bron i Trondheim, av Evert Gustafsson - Ett radioaktivt laboratorium i USA, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 januari 1952

19

brister på fackutbildat folk och därmed effektiv kontroll.

A Aas-Jakobsen, som varit konsulterande vid bygget, har
låtit utrusta en skåpbil som rörligt laboratorium för
betongkontroll. Förutom erforderlig laboratorieutrustning,
innefattande till och med en tryckpress, medför bilen även
facklitteratur och broschyrer som vägledning för
arbets-befäl, betonggjutare, armerare och kontrollanter (K-E
KinudsEn vid NIM 4 i Helsingfors 1951). Evert Gustafsson

Ett radioaktivt laboratorium i USA. Det första
laboratorium för hanterande av högaktiva radioaktiva ämnen,
som fått beskrivas i detalj är Brookhaven-laboratoriet i
Camp Upton, Long Island. Det består av en "het" och en
"kall" avdelning. Den senare är ganska lik ett vanligt
laboratorium, medan den förra fått ett utförande, som starkt
präglas av det speciella arbete den skall tjäna (fig. 1).
Invid dess norra sida finns tre heta celler med 900 mm
tjocka väggar av armerad betong, i mitten har man
placerat lagerrum och en avdelning för nedmontering och
reparation av apparatur, sedan följer en korridor och
därefter en rad halvheta celler. Den norra delen av
avdelningen är mycket rymlig och har stor takhöjd.

Golven i den "heta" avdelningen har överallt konstruerats,
så att de tål höga belastningar. De delar av dem, där man
beräknat att i framtiden sätta upp nja heta celler, är 900
mm tjocka. En del av golvet ovanför avfallscisternerna är
1 200 mm tjockt och består av borttagbara block. I den
kalla avdelningen är rummet för mätning av
radioaktivitet utformat till ett valv med 600 min tjocka betongväggar.

Byggnadens hela inre har utförts med tanke på den
ytterliga renlighet, som måste iakttas vid arbete med
radioaktiva ämnen, därför att damm och smuts kan bli farliga
strålningskällor. Det får sålunda inte finnas dammgömmor
t.ex. i form av hyllor, horisontella överytor på inredningen
eller onödiga utsprång. Alla väggar är släta och utan
sprickor eller springor. Rörledningar för vatten, tryckluft,
gas m.m. har i den heta avdelningen samlats i en trumma
av löstagbara metallplåtar högt upp på den ena väggen.

Väggar och tak är målade med syrafast färg och kan där-

för lätt tvättas. Golven är täckta med plastplattor i asfalt,
båda syrafasta. Det kan säkerligen inte undvikas, att
radioaktiva ämnen spills på golvet, men man räknar med
att plasten skall ta emot en del och asfalten resten, så att
betongen inte blir förorenad. Skulle så bli fallet, måste
den nämligen huggas upp, en mycket besvärlig process
särskilt med tanke på dess tendens att sprida föroreningar.

De heta cellerna är invändigt klädda med rostfritt stål
målat med en avdragbar blå färg. I vanliga fall kan
cellerna hållas rena med tvättning, men färgskiktet kan tas
bort, om särskilda försiktighetsmått fordras. I analytiska
laboratoriet har golvet på försök sprutats med en
avdrag-bar plast och detsamma har skett med särskilt utsatta
rörledningar i den heta avdelningen.

Laboratoriet har fem avloppssystem, nämligen ett för
uran eller andra ämnen, som skall redovisas för AEC, ett
för högaktiva, icke redovisningspliktiga ämnen, ett för
klorvätesyra och lösningsmedel, ett för vätskor med låg
radioaktivitet och ett för fullkomligt inaktivt vatten.
Avfallets radioaktivitet bestäms automatiskt. För att
härbärgera alla avloppsledningarna har man varit tvungen
att under den heta avdelningens golv dra fem trummor,
täckta av borttagbara betongblock. Golvplattorna har lagts
över dessa och måste därför tas bort, för att man skall
komma åt rörledningarna.

Alla avloppsledningar från den heta avdelningen mynnar
i cisterner, som står i tre källarrum. Innehåll och
radioaktivitet kan mätas i ett centralt kontrollrum, från vilket
vätskorna också kan pumpas från cistern till cistern eller
till en cisternanläggning utanför laboratoriet. När avfallets
radioaktivitet gått ned till ofarlig nivå, pumpas det i
kloakledningen.

Laboratoriets ventilationssystem har utförts så, att luften
alltid rör sig från de kalla till de heta områdena.
Luften används bara en gång, dvs. den får aldrig cirkulera, och
luft, som skall släppas ut från den "heta" avdelningen,
renas. För att luftströmmarna alltid skall gå i rätt
riktning, håller man något övertryck i den kalla och något
undertryck i den heta avdelningen. Fyra rum i den förra,

Fig. 1. Plan och sektion av
Brook-haven-laboratoriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free