Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1952 - En tillämpning av statistiska metoder inom grafisk forskning, av Ingemar Olsson och Lennart Pihl - Carl Robert Höök †, av Hugo Gårde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
hur färgskikt på en tusendels millimeter och
mindre fördelar sig mellan olika papper och
formen.
Fördelar med de använda metoderna
För att slutligen med ett mera konkret exempel
visa vad vi vunnit i tid med dessa nya statistiska
metoder tar vi vårt försök med fyra oberoende
variabler på två nivåer, vilket ger 24 = 16
försök. För planering, utförande och bearbetning
av försöksmaterialet krävdes 7 arbetstimmar.
Om vi hade utfört undersökningen på "klassiskt
sätt" hade vi för att nå samma precision som med
faktorexperimentet tvingats göra fyra gånger så
många försök, eller 4 • 16 = 64 försök, vilket
omräknat ger 28 arbetstimmar. Häri ingår dock inte
bearbetning och tolkningen av försöksmaterialet,
som är mer tidsödande vid den klassiska metoden.
I teorin för faktorexperiment ligger nämligen att
varje variabels inflytande erhålles som om
försöket vore utfört med endast denna variabel. Om
ett faktorexperiment omfattar n variabler på två
nivåer kräves 2n försök. Ett klassiskt experiment
med samma precision kräver däremot n • 2n
försök, under förutsättning att inga samspel
föreligger. Om samspel finnes mellan två eller flera
variabler får man, om man arbetar klassiskt,
enligt tidigare resonemang ett missvisande och
svårtolkat resultat.
Av detta exempel framgår, att man vinner
avsevärd tid och sparar mycket material genom att
arbeta med dessa metoder. Härav följer att den
ekonomiska vinsten blir betydande, vilket
kommer både forskningen och de
forskningsbedrivan-de industrierna tillgodo. Vi vill dock till sist
understryka, av egna och andras erfarenheter, att
tillämpandet av dessa metoder måste ske med
eftertanke och sunt förnuft. Det är ofta klokt att
i tveksamma fall, när det gäller den matematiska
behandlingen, rådgöra med en statistiker.
Statistiken erbjuder nämligen många fällor för den
oinvigde.
Det är emellertid vår förhoppning, att vi med
denna tyvärr alltför summariska överblick av
moderna försöksmetoder, sammankopplade med
ett aktuellt forskningsproblem inom den grafiska
tekniken, har kunnat ge några impulser till ett
närmare studium av detta område. Utan tvivel
kommer de statistiska metoderna att de närmaste
åren vinna insteg på allt fler
forskningslaboratorier och industrier, vilka på ett rationellt sätt
önskar bedriva sin försöksverksamhet.
Litteratur
1. Fisher, R A: Statistical methods for research workers.
Edinburgh 1946. The design of experiments. Edinburgh 1947.
2. Davies, O L m.fl.: Statistical methods in research and
producten. Edinburgh 1947.
3. Brownlee, K A: Industrial experimentation. London 1949.
4. Cochran, w & Cox, M G: Experimental designs. New York
1950.
5. Kendall, M G: The advanced theory of statistics, bd 1, 2.
London 1948.
6. Andersson, A: Roterande viskosimeter för
tryckfärgsundersök-ning. Graf. Forskn.-Lab. Medd. nr 24 (1950) s. 8.
7. Carlsson, G: Papper, färg och tryckresultat. Tekn. T. 79 (1949)
s. 509.
8. Pihl, L & Olssön, I: Färgöverföringen till tidningspapper vid
tryckning under varierande betingelser. Graf. Forskn.-Lab. Medd. nr
28 (1951).
9. Pihl, L: Några studier angående pappers färgupptagning vid
tryckning. Graf. Forskn.-Lab. Medd. nr 26 (1951) s. 16.
Carl Robert Höök †
Den 8 december 1951 avled bergsingenjör Carl Robert
Höök. Han var född i Rasbokil i Upland den 22 december
1884 och var alltså vid sin bortgång 67 år gammal.
Han avlade bergsingenjörsexamen vid Kungl. Tekniska
Högskolan år 1910 och hade först en del befattningar i
Mellan-Sveriges gruvindustri, varefter ban år 1920 kom i
Luossavaara-Kiirunavaara AB:s tjänst, först som
gruvingenjör i Kiruna och därefter som chef för
anrikningsavdelningen vid förvaltningen i Malmberget.
Där utförde han sin livsgärning. Tekniskt kunnig och
vetenskapligt begåvad som han var, gjorde han
Malmbergets stora anrikningsverk till ett mönsterverk i sitt slag.
Då det gällde att under senaste krigets avspärrning skaffa
landet dess behov av fosfat, var han den som genom sitt
utomordentliga ingenjörsarbete främst bidrog till att lösa
de stora problem, som uppkom, då man skulle ur den
fosforrika malmen utvinna fosfatet. Det var helt enkelt
ett mästerverk han därvid utförde. Efter en lång arbetstid
lämnade han 1948 med pension sin tjänst vid
Luossavaara-Kiirunavaara AB för att återvända till sin kära
fädernegård i Upland.
Bredvid sitt arbete intresserade han sig för en mångfald
andra uppgifter. Särskilt i frivilliga försvarsrörelsen,
landstorm och skytte nedlade han ett hängivet,
förtjänstfullt och högt skattat arbete.
Robert Höök var en rikt begåvad människa. Han hade
en utomordentlig stilistisk förmåga. Ur hans penna flöt
många välskrivna alster. Han skrev gärna vers till sina
vänners ära, med sång gladde han sin omgivning och med
sin pensel kunde han vackert fånga naturens skiftningar.
Han älskade också naturen och livet där och så ofta ban
fick tillfälle sökte han sig ut dit. De stora vidderna, där
omgivningen inbjöd till ro och kontemplation tjusade
honom. Många är de oförgätliga färder som nedskrivaren av
dessa rader upplevt tillsammans med honom.
Robert Hööks vänner var många. I hans och hans hustrus
hem hölls gästfriheten högt, och glädje och trivsamhet
fanns där alltid i största mått. Vi, hans vänner, saknar
varmt och innerligt den gode vännen och kamraten.
Hugo Gärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
