Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1952 - Conny Palm †, av Sven A Hansson - TNC: 1. Materialnamns genus, av J W - Stolpar injusteras i lodläge - Förpackade potatischips - Höga temperaturer mätes - Glasfiber färgas - Metallöverdrag direkt vid gjutningen - Svavelbristen avhjälps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
liggare. För det dussin generationer av blivande
civilingenjörer som passerade honom blev ban urteknologen,
alltid redo till ett parti biljard eller schack (som han alltid
vann) eller till att förgylla en gasque med sin världsvisa
humor.
Redan under sitt första år i ettan visade han prov på den
utpräglade matematiska begåvning, vilken ledde fram till
det märkliga arbete inom telefonstatistiken, som ban på
uppdrag av Telegrafverket och L M Ericsson påbörjade som
teknolog och som utmynnade i den internationellt
ryktbara avhandling, "Intensitätsschwankungen im
Fernsprech-verkehr", med vilken han 1943 erövrade teknologie
doktorsgrad, endast ett par år efter en mera i förbigående avlagd
civilingenjörsexamen.
Genom sitt arbete lade Palm en ny och säkrare grund
för beräkningen av det erforderliga antalet
kopplingsorgan i telefonstationer, med besparingar som resultat
vilka torde kunna räknas i miljoner kronor. Ett ytterligare
vittnesbörd om värdet av hans verk utgör den
Polhemsmedalj, som Svenska Teknologföreningen tilldelade honom
1945.
Under de närmaste åren blev Palm — vilken även var
docent i telefontrafikteknik vid KTH och en tid uppehöll
professuren i tillämpad matematik där — inkopplad på
de undersökningar som omedelbart efter krigsslutet hade
igångsatts i vårt land i syfte att få fram en
matematikmaskinutrustning. Då den statliga
Matematikmaskinnämnden bildades 1948 blev Palm chef för dess arbetsgrupp.
Han var initiativtagare och bar huvudansvaret för
konstruktionen av landets första siffermaskin, BARK, vilken
invigdes 1950.
Palm hann även vara med om arbetet med den nya
elektroniska siffermaskinen BESK och se den färdiglöst i
princip. På senaste tiden hade han dock särskilt intresserat sig
för uppgiften att sälja matematikmaskinernas möjligheter
och prestationer till den svenska industrin. Han var
huvudutredningsman för det nu framlagda förslaget till ett
institut för numerisk analys, som centralt skulle
tillhandahålla matematiskt maskinarbete till statliga och enskilda
forskningsändamål. På detta område väntade honom
kanske hans största insats — nu berövad honom och vårt
land genom ödets slag.
Vi som kände Palm från de allra första Teknisåren
märkte hur han på de senaste åren växte med sina
uppgifter, till större fördjupning och allvar. Men den som
fruktade att han höll på att omvandlas till en
förborgerligad ämbetsman behövde bara möta honom någon gång
då han kunde koppla av arbetsbekymren — i ett glatt lag
eller på tu man hand i en segelbåt — för att återfinna den
gamle Conny, urteknologen, originell som geni och som
glad kamrat ett original. Vi kommer att sakna honom
mycket. Sven A Hansson
TNC
1. Materialnamns genus
De flesta ord som vi normalt rör oss med har i vårt
medvetande vuxit fast med visst genus. Dit hör också de
vanligaste materialnamnen. Vi svävar inte på målet i fråga om
sådana ordformer som kopparn, malmen, gipsen, luften,
eller å andra sidan järnet, saltet, trät, vattnet. I senare tid
tillkomna materialnamn är emellertid oftast konstruerade
efter internationell modell, som inte alltid ger oss svenskar
någon omedelbar ledning vid genusvalet. Följden har blivit
att detta utfallit olika, beroende på olika slag på påverkan;
framför allt spåras en viss motsättning mellan
språkvanorna i sydligaste Sverige och i andra delar av landet.
Främst är det nu fråga om termer för kemiska
grundämnen och deras föreningar, men även benämningar på
medicinska preparat, namn på mineral och bergarter, och
på teknikens konstruktions- och behandlingsmaterial m.m.
För de enstaviga orden kan inga enkla regler uppställas,
men de flesta erbjuder inte heller några problem eftersom
de tillhör vårt väl invanda ordförråd. De nyare namnen
är i regel två- eller flerstaviga med vissa typiska ändelser.
Dessa är av stor betydelse för genusvalet, såsom en
undersökning av drygt ett halvt tusental fall har visat. Minst
stabila ter sig förhållandena i fråga om namn på betonad
vokal + n, t.ex. uran, cellofan, molybden, fotogen, vanadin,
anilin, vaselin, antimon, ozon.
Dessa uppräknade ord, och många andra, anges i Svenska
Akademiens ordlista med såväl den- som det-genus. Det
tycks förhålla sig så, att den-genus överväger i Sydsverige
och det-genus i landet i övrigt. Tyska läroböcker vid
uni-versitelens och högskolornas kemiundervisning har gett
viss förkärlek för neutrum, som i tyskan är så vanligt i
fråga om materialnamn. I sydligaste Sverige har ett annat
inflytande övervägt, nämligen danskans dragning åt
real-genus för den nämnda typen av ord på betonad vokal
+ n.
TNC tog upp denna genusfråga till diskussion redan år
1941. När Kemistsamfundet år 1945 utsåg ett
nomenklaturutskott överfördes frågan dit. I slutet av år 1947
publicerade utskottets verkställande ledamot, professor Arne
Öländer, i Teknisk Tidskrift en lista över de kemiska
grundämnenas namn med angivande även av genus. Övriga
materialnamn visade sig emellertid vara svårare att komma
till rätta med. Utskottets ledamöter var av olika
uppfattning, och trots ivriga påstötningar från TNC har först nu
besked kunnat erhållas.
Detta besked stämmer i stort sett med de av TNC
föreslagna riktlinjerna för genusvalet. I de fall då praxis
utbildats olika kan det ju tyckas att båda genusfallen borde
godkännas. Klart är att tolerans är av nöden, men om
någon frågar TNC till råds och önskar ett bestämt besked
måste TNC kunna ge ett sådant, och för att sådana frågor
skall kunna besvaras konsekvent måste det finnas en
princip att hålla sig till. Med Kemistsamfundets
nomenklaturutskott har TNC därför nu överenskommit att neutrum
skall ges företräde när språkbruket vacklar och inga
särskilda hänsyn talar för realgenus.
För de flesta namntyperna kan lyckligtvis tämligen
preciserade regler uppställas, och i nästa TNC-spalt skall sådana
regler och exempel på deras tillämpning lämnas. J W
Stolpar injusteras i lodläge med hjälp av fyra lodlinor,
fastsatta i en ring som träs runt stolpen i ögonhöjd.
Stolpen står lodrätt då alla loden befinner sig lika långt från
stolpen.
Förpackade potatischips håller sig flera veckor längre
om man i påsen lägger små kvantiteter aktivt kol, som
absorberar lukt, och silikagel, som tar upp fuktighet.
Höga temperaturer mätes med en strypfläns i
brännkammare till gasturbiner i eldstäder. Man suger ut
förbränningsgaser och bestämmer gasmängden och
tryck-förlusten, som då ger ett mått på temperaturen.
Glasfiber färgas genom att man överdrar den med ett
plastskikt och sedan färgar detta. Plasten fås genom
koppling av en kopolymer av metylvinyleter och
maleinsyra-anhvdrid med polyvinylalkohol.
Metallöverdrag direkt vid gjutningen kan
åstadkommas genom att överdragsmetallen skiktas på en smälta av
grundmetallen. Vid stigande gjutning kristalliserar
överdragsmetall invid formens väggar allteftersom gjutningen
fortskrider.
Svavelbristen avhjälps genom en stor förekomst av rent
svavel, som man hittat i Mississippi-deltat. Den väntas ge
0,5 Mt/år, när brytningen kommit i gång 1953.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
