Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 15 januari 1952 - Nya metoder - Anrikning av radioaktiva malmer, av SHl - Framställning av titantetraklorid, av SHl - Kontinuerlig syrefri gjutning av koppar, av SHl - Regleringsventil för suspensioner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
41
styrka hos neutronstrålningen och praktisk
bestrålningstid samt konstruktion av en apparat för kontinuerlig
matning av malmstycken genom bestrålnings- och
sorteringszonerna. Metoden befinner sig alltså ännu på
experimentstadiet (A M Gaudtn m.fl. i Mining Engineering apr. 1950;
F E Senftle & A M Gaudtn i Nucleonics maj 1951). SHl
Framställning av titantetraklorid. De metoder, som för
närvarande används vid framställning av titan är
modifikationer av Krollprocessen (Tekn. T. 1950 s. 1025), som i
princip består i reduktion av titantetraklorid med
magnesium. Den förra kostade i början av 1951 32 ct/lb
varigenom priset på det ingående titanet blev 1,28 $/lb. Denna
klorid måste dessutom renas före reduktionen, vilket
ytterligare höjde priset. Det är därför av stort intresse att söka
finna en billigare metod för framställning av
titantetraklorid ur mineralet rutil.
Vid US Bureau of Mines har man utarbetat en relativt
enkel metod för framställning av titantetraklorid. Rutil
reduceras med koks vid 1 100—1 400°C, varvid en blandning
av titansuboxider med litet titankarbid fås. Denna
blandning kloreras vid 200—500°C och ger då rå
titantetraklorid, som kan renas genom destillation, behandling med
kopparpulver och ny destillation. Den erhållna produkten lär
vara lika ren som eller renare än handelns titantetraklorid.
På detta sätt kunde 90 fl/o av malmens titan utvinnas.
Metodens största fördel är den låga
kloreringstemperatu-ren. Vid direkt klorering av rutil behövs en temperatur på
mer än 700°C vid vilken kloren angriper alla vanliga
konstruktionsmaterial. Vid den vanligen använda metoden
överförs därför rutilens titan först till cyannitrid genom
högtemperaturreduktion i elektrisk ugn, varefter klorering
sker. Det första steget i denna process är dyrbart och svårt
att genomföra, bl.a. måste man använda starkt anrikade
rutilkoncentrat. Den nya metoden ger vidare en produkt,
som är praktiskt taget fri från kiselföreningar, medan den
nu använda ger titantetraklorid innehållande flera procent
kiseltetraklorid (C H GoiRf.Ki i Journal of Metals febr.
1951). SHl
Kontinuerlig syrefri gjutning av koppar. Sedan slutet
av 1948 har en amerikansk firma med stor framgång
använt en maskin för kontinuerlig gjutning av syrefri koppar.
Den gör cylindriska ämnen med 150—200 mm diameter
och tackor, vars tvärsnitt är 100 X 325 eller 87 X 650 mm.
Maskinen matas med smält koppar från en
lågfrekvens-induktionsugn (fig. 1) bestående av två kommuniserande,
liggande cylindriska kärl, som är monterade i en vagga.
Ugnen rymmer 12 t koppar och kan ge 8 t/h smält
koppar. I ugnen skyddas denna mot luften av ett grafitlager,
som flyter på metallen. Transporten till gjutmaskinen
sker med en elektriskt upphettad, 15 m lång
tappningsränna, som hålls fylld med generatorgas.
Gjutmaskinen (fig. 2), som är ca 15 m hög, har överst
Fig. 2. Gjutmaskin;
1 ugn, 2 form,
3 vattenspolning,
4 göt, 5
kapnings-anordning.
en induktionsugn rymmande 3 t koppar. Från denna
rinner metallen vid en temperatur på 1 180°C i en
kontinuerlig ström till formen, som har en upp-och-ned-gående
rörelse. Mellan en tredjedel och hälften av kylningen sker
i formen och resten genom vattenspolning omedelbart
under den. Det gjutna ämnet dras nedåt av två matarvalsar
med en hastighet, som är lika med den vid formens
nedåtgående rörelse. Uppåt rör sig formen ungefär tre gånger
snabbare. Strömmen av smält metall från ugnen avpassas
så, att vätskeytan i formen hålles på konstant nivå i
förhållande till golvet.
Nedanför matarvalsarna kapas götet i stycken av en
höj-och sänkbar cirkelsåg med vertikal axel. När den rätta
längden passerat, griper en med sågen fast förbunden
klämma om götet, varigenom hela kapningsanordningen
följer med detta nedåt. Härunder sker kapningen; det
avskurna ämnet tas emot av en korg, som sedan hissas ned
och tippas, varvid ämnet avlämnas på en rullbana.
Cylindriska ämnen görs 450—700 mm langa. Metallutbytet i
maskinen blir i medeltal 98 ’%.
Formen är ett massivt, vattenkylt kopparblock. Butan
eller propån förs in i den huv, som täcker formen, för att
skydda kopparn från luften. Det kol, som bildas vid
gasens förbränning under begränsat lufttillträde, verkar som
smörjmedel mellan göt och form (D I Brown i Iron Age
30 aug. 1951). SHl
Regleringsventil för suspensioner. I en kemisk fabrik
är det icke sällsynt, att man måste reglera en ström av ett
fast ämne, t.ex. en katalysator, suspenderat i en vätska.
Skall då strömningshastigheten vara låg, sätts
regleringsventilen igen, och processen råkar ur kontroll. Vid ett
företag i USA har man löst detta regleringsproblem genom att
konstruera en ventil, som periodiskt öppnas och stängs
belt. Suspensionen rinner från ett högt beläget tryckkärl
genom ventilen till ett reaktionskärl försett med en
effektiv omrörare. Det senare är stort nog, för att den
diskontinuerliga tillförseln av suspensionen icke skall verka
störande på den kemiska processen.
Ventilen (fig. 1) består av en bit gummislang B med
12 mm yttre diameter. Den hålls stängd av klämman C,
som påverkas av spiralfjädern E, men öppnas helt, när
asynkronmotorn D ges ström. Motorn bör ha lågt varvtal
och skall kunna stoppas mekaniskt under full belastning,
utan att den överhettas. Den kan ersättas med en solenoid,
Fig. 1. Smältugn; upptill de båda ugnsrummen i tvärsnitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
