Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 22 januari 1952 - Fuktighets inverkan på bilmotorers tändsystem, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT v
Vanliga konstruktioner till skydd mot fuktighet
Innan provningsresultaten återges, bör det nämnas, att en
del speciella konstruktioner sedan åtskilliga år använts för
att skydda vissa delar av sekundärkretsen för väta. För
exempelvis vissa militära motorfordon, vid vilka elsystemet
ibland utsättes för mer eller mindre tillfällig nedsänkning
i vatten (ilandsättningar vid kuster, övergång av vadställen
o.d.), inbygges tändspolen i fördelarehuset, som göres
fullkomligt vattentätt. Även tändkablarna inbygges i
vattentäta kabelrör, som vid anslutningarna tätas med
fjäder-belastade packningar och brickor. Inbyggnadskåpor och
-rör användes samtidigt som störningsskydd för radion.
En dylik inbyggnad är fullt tillfredsställande även för
saltvatten, förutsatt att fördelaren förses med en effektiv
ventilation, se fig. 3. Luft insuges här från inloppsröret
efter luftrenaren till fördelaren och därifrån vidare till
förgasareröret efter spjället. Mot sistnämnda anordning
invändes2, att undertrycket i fördelaren kunde medföra risk
för inträngande av atmosfärfuktighet mellan fördelarlock
och -hus, om icke effektiva packningar fanns, och även
risk för att bränsle från förgasarens venturirör kan
inkomma och bli orsak till explosion i fördelaren. Alternativt
föreslås därför2 en extra luftpump med vilken även följer
den fördelen, att luftströmningen kan göras tillräcklig även
för ventilation av vattentätt inbyggda generatorer,
spänningsregulatorer och startmotorer. Anordningen enligt
fig. 3 har emellertid provats i praktisk drift under flera
år och någon explosion i fördelaren har icke förekommit
vid något tillfälle2.
Vid vanliga standardbilar erfordras icke sådana
omfattande anordningar, som de nyss beskrivna. Här bör
skyddsanordningarna beräknas med hänsyn till i första
hand den beläggning av kondensvatten, som uppkommer
vid perioder av fuktigt väder. Det har visat sig, att
tänd-kablar med lackerat textilskydd ("lackkablar") har
betydande olägenheter genom att orsaka spänningsförluster.
När lackbeläggningen får sprickor, som den förr eller
senare alltid får, tjänstgör textilskyddet under densamma
som en veke för ledning av kondensvatten. Tändkablar av
isopren och dylika material är väsentligt överlägsna,
särskilt om kabelanslutningarna skyddas av vattentäta
nipp-lar, liknande dem, som förekommer på vissa militärbilars
kabelrör. Dessa anslutningar kan ju användas direkt på
kabeln, som framgår av fig. 4.
En för den elektriska läckningen betydelsefull roll spelar
utformningen av fördelarlockets insida, över ytan av
locket och rotorn bildas vid försmutsning och avsättning
av kondensvatten avledande vägar för elströmmen. Om
särskild ventilation och inbyggnad icke anses böra
förekomma, måste andra åtgärder vidtas för att förhindra
detta. Härvid har man under några år i viss utsträckning
använt skyddsbestrykning av lockets insida och rotorn,
vanligen med någon slags icke vätande lackbeläggning.
Som visas av det följande, har detta ringa effekt, när
olje-och sotbeläggning föregår nedblötningen.
För att mera effektivt skydda dessa delar från inverkan
av vattenkondensering (smutslagret kan icke undgås utan
inbyggnad och effektiv ventilation), anser man en viss
ombyggnad av detaljerna fördelaktig. Denna ombyggnad
omfattar locket och rotorn samt kabelanslutningarna.
Större dimensioner och ökat antal invändiga, skarpkantade
flänsar över alla vägar, där elektrisk läckning genom
försmutsning kan tänkas äga rum, kännetecknar detta
speciella fördelarlock (fig. 5).
Laboratorieprovens resultat
Vid laboratorieförsöken varierades icke blott detaljernas
beläggningar (torr och ren, eller våt och ren, eller våt
och smutsig), utan man gjorde även jämförelser mellan
ordinära kabelanslutningar och nippelskyddade sådana
samt mellan ordinära fördelarlock och specialkonstruerade
sådana av den typ, som ovan beskrivits.
De vid försöken erhållna oscillogrammen återges här
Fig. 3. Ventilationssystem för vattentätt inbyggd fördelare.
Fig. Anslutning av sekundärkabel med skyddsnippel och
fjäderbelastad packning.
Fig. 5. Fördelarlock och rotor, t.v. av standardtyp, t.h. av
specialkonstruktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
