Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 22 januari 1952 - Fuktighets inverkan på bilmotorers tändsystem, av Einar Bohr - Andras erfarenheter - Räddning av översvämmat arkiv, av sah - Rening av smörjolja, av Wll - Rationalisering av stomhusbygge i Spanien, av Rg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEKNISK TIDSKRIFT v
tialen i detta, när smuts och kondensvatten samtidigt
förekommer, till ett värde, som ligger ganska nära
tändspän-ningen för högkomprimerade motorer. Bestrykning med
lack ger under liknande förhållanden ingen absolut
säkerhet mot överslag i locket, medan däremot det
specialkonstruerade locket med rotor har en överslagspotential långt
utöver förekommande tändspänningar i moderna motorer.
Många fördelarlock kyles av fläktluften, så att
vevhus-ångor, som inkommer i fördelaren, avsätter vatten genom
kondensation på lockets insida och på rotorn. Härigenom
uppkommer ibland ljusbågar inuti fördelarlocket, som
lämnar tydliga brännspår efter sig och som orsakar, att
fördelaren till slut icke fungerar. Den specialkonstruerade
fördelarens dimensionering samt utförandet med ringspår
och skarpkantade invändiga flänsar, varigenom
vattenhinnan brytes och överslagsvägarna spärras, bidrar i hög
grad till att förhindra elektrisk läckning i sekundärkretsen.
Anordningen med ökat antal flänsar anses av några
fackmän2 medföra vissa nackdelar. Särskilt säges de bidra till
uppbyggnad av smuts, som icke kan tas bort med vanliga
servicemetoder. Från konstruktörshåll2 påpekas dock, att
någon extrem smutsbildning ej uppstår vid denna
konstruktion samt att uppkommande smutsavsättningar på
vanligt sätt kan tas bort genom tvättning, exempelvis med
fotogen.
Litteratur
1. Hartzell, II L & Shoht, B II: Ignition problems in damp
weather, SAE Quart. apr. 1951.
2. Bainiy, C w: Further suggestions for ignition system protection
(diskussionsinlägg; svar av Hartzell & Short), SAE Quart. apr. 1951.
3. Hartzell, H L & Short, B H: llow to keep your ignition
system dry, SAE J. juni 1951.
Andras erfarenheter
Räddning av översvämmat arkiv. Vid den stora
översvämningen i Kansas City i juli 1951 blev Transworld
Airlines’ bokföringsavdelning översvämmad, varvid reskontra,
lönelistor, lagerlistor osv. kom helt under vatten.
Några erfarenheter av hur man skulle förfara för att
rädda dessa oersättliga handlingar fanns inte hos de
specialister i arkiv och bibliotek som man rådgjorde med. I
stället utexperimenterade man lämpliga metoder i hemmet.
Torkning i ugn visade sig ändamålslös; bättre var att lägga
ut papperen på tork på golvet, och allra bäst var torkning
med strykjärn. Då det gällde stora ritningar o.d. var
mangling, eller helt enkelt torkning på tvättstreck, att
föredra.
När vattnet efter en vecka hade dragit sig tillbaka,
uppkom problemet att finna en tillräckligt stor lokal för att
med de utprovade metoderna behandla de många billaster
av handlingar som transporterades bort från de
översvämmade lokalerna. En lösning erbjöd sig genom att man
kunde få hyra en sommartom skola, komplett med
simbassäng. Den senare var nödvändig för att hindra
handlingarna att torka i förtid och klibba ihop, samt för att
tvätta bort olja och avloppsvatten som hade trängt in i
kontorslokalerna. Denna nedsmutsning krävde för övrigt
att personalen vaccinerades mot tyfus.
Nio varmmanglar och ett dussin strykjärn ställdes upp
längs bassängkanten. Handlingarna matades fram till
dessa sedan de hade tvättats i vattnet, vars klorhalt på
förhand hade undersökts för att undvika skador på
blåkopiorna. Nära 1 km tvättstreck sattes upp i skollokalerna
för torkning av ritningar, och flera hundra kvadratmeter
golvyta upptogs för torkning av bokföringskort, vilka
besprutades med kemikalier som hindrade mögelbildning.
Torkningen påskyndades med fläktar.
Efter 27 dagar och lika många tusen arbetstimmar hade
större delen av handlingarna räddats — till en obetydlig
kostnad, eftersom man använde den personal som normalt
skulle ha arbetat i de översvämmade lokalerna. Att
ersätta de handlingar som räddades hade, om det
överhuvudtaget hade varit möjligt, kostat företaget ca 300 000 $.
Räddningsarbetet gav en bel del nyttiga erfarenheter. Det
visade sig sålunda att dokumentskåp av metall höll,
medan träskåp helt föll sönder. Även på metallskåp
sprängdes dock utdragslådornas framsidor när för mycket
papper hade funnits i dem.
Fotografiska negativ som förvarades i vita
pappers-kuvert kunde i regel räddas, medan sådana som hade
förvarats i bruna kuvert förstördes genom klibbning.
Mikrofilm kunde också i stor utsträckning räddas. Nära 5 000 m
sådan film transporterades, förvarad i vatten, till ett
fotografiskt laboratorium, som på två dagar tvättade och
torkade den.
Blyertsanteckningar visade sig vara beständigast och
skadades minst; därefter kom tusch. Likaså klarade sig
offsettryck, stenciler och maskinskriven text bra. Vanligt
bläck lakades ut, liksom även trycket på ormigkopior;
dessutom flöt ormigfärgen ut över närliggande papper
och gjorde dessa oläsliga (Aviation Week 5 nov. 1951).
sah
Rening av smörjolja. I England renar man smörjolja
vanligen centralt i större anläggningar. Man skiljer därvid
mellan biloljor, flygoljor samt maskin- och
transformatoroljor. Flygoljorna erhålles i regel direkt från flygvapnet
oc.h återsändes dit efter rening utan inblandning av andra
oljor. Biloljorna och övriga oljor köpes från garage,
verkstäder eller privatpersoner och hämtas i tankvagnar eller
fat. Kostnaden för inköp av den använda oljan är ca
8 öre/1 inberäknat transporten. Den renade oljan säljes
i öppna marknaden.
Den enklaste metoden är mekanisk rening, men med
denna får man i regel inte fullgod olja. För att man skall
få tillräckligt hög kvalitet måste man behandla oljan
ytterligare, bl.a. driva av det motorbränsle, som inblandats i
oljan. Kostnaden för en sådan fullständigare rening ligger
i storleksordningen 16 öre/1, inberäknat avskrivningar och
övriga omkostnader. Vid tillverkning av
"heavy-duty"-oljor tillkommer ca 12 öre/1 för tillsatsämnen.
Smörjoljereningen har i England fått en stor omfattning,
och vid ett företags båda största anläggningar renades ca
450 000 1 under april 1951 (AlNDERS östman i reseberättelse
IB 3086 till Kommerskollegium). Wll
Rationalisering av stomhusbygge i Spanien. Liksom
här i landet har man i Spanien tvingats spara på
formvirke. Stomhus uppföres såväl av stål som betong,
varvid man i bägge fallen kan vänta med
bjälklagsgjutning-en tills stomsystemet av pelare och balkar är färdigt.
Betongstommen reses med hjälp av en enkel ställning,
som bygges en våning i taget varefter dessa gjutes, fig. 1.
Ställningen förankras och stagas i varje färdig våning och
blir därigenom ganska enkel och materialknapp. Sedan
stommen är färdig, upplägges över översta bjälklagsnivån
Fig. 1. Bjälklagsgjutningen sker i följande tempon: 1
montering av formen, 2 utläggning av armering, 3 betonggjutning,
4 sänkning av formen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
