Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1952 - AB Atomenergi — organisation och verksamhet, av Harry Brynielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
73
AB Atomenergi —
organisation och verksamhet
Civilingenjör Harry Brynielsson, Stockholm
Då man år 1947 beslöt att skapa ett organ, som
skulle handlägga de industriella frågorna inom
atomenergiverksamheten, valde man formen av
ett halvstatligt aktiebolag, där staten och
industrin tecknade aktier. Statens intresse för dessa
frågor är ju uppenbar, och verksamheten torde
vidare komma att kräva så pass stora
investeringar, att en statlig medverkan blir nödvändig.
Men även industrin har här stora intressen att
bevaka, och dessutom kan man inom bolagets
verksamhet vänta en mängd utomordentligt
svåra tekniska problem, varför en intim samverkan
med industrin är önskvärd för att bästa resultat
skall kunna uppnås.
Finansiering
Det nya bolaget fick ett aktiekapital av 3,5 Mkr.,
varav staten tecknade 2 Mkr. och ett antal större
industrier 1,5 Mkr.
Det ligger i sakens natur, att det tecknade
aktiekapitalet ej förslår långt för de mycket
kostnadskrävande arbeten bolaget fått sig förelagt, och
statliga bidrag för bolagets verksamhet
förutsattes därför redan vid bildandet. I själva verket har
inan beslutat, att bolagets aktiekapital skall
disponeras för fasta anläggningar, främst byggnader,
medan den löpande driften, som ju under många
år framåt måste betraktas praktiskt taget enbart
som experimentverksamhet, bekostas med
statsmedel.
De årliga anslagen från staten har varierat
något; under tiden från bolagets start t.o.m.
budgetåret 1951/52 har beviljats 12,5 Mkr. Att staten
sålunda bestrider kostnaden för den löpande
driften innebär emellertid icke, att industrin får
betraktas som "sleeping partner". Tvärtom vill jag
här vitsorda, att bolaget under den hittillsvarande
verksamheten har haft mycken hjälp från den
svenska industrin såväl inom som utanför
kretsen av aktieägare, och jag tror mig också kunna
förutsäga, att behovet av kontakt och samarbete
med industrin i framtiden kommer att bli ännu
mer framträdande.
Om man jämför de summor som i olika länder
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 31 oktober 1951.
061.5 : 621.039
läggs ned på atomenergiforskningen finner man,
att medan i Sverige det senaste året till
Atomkommittén och AB Atomenergi beviljats ca 6
Mkr., har kanadensarna offrat ca 40 Mkr. och
fransmännen ca 70 Mkr. för samma ändamål.
Uppgifterna från Storbritannien är osäkra, men
det rör sig om mycket stora summor, dock ej så
stora som i USA, vars budget uppgått till ca
6 000 Mkr.
Utslaget per invånare och år har under de
senaste åren i Sverige i medeltal lämnats 67 öre,
medan i Frankrike och Kanada, där man
likaledes endast sysslar med fredlig
atomenergiverksamhet, har anslagits 1,80 kr. resp. 3,50 kr. I
USA där det militära inslaget ju dominerar, är
motsvarande siffra ungefär 45 kr. Man finner
alltså, att den svenska insatsen är liten både i
absoluta tal och i jämförelse med andra länders.
Uppgifter och organisation
Enligt bolagsordningen är AB Atomenergis
uppgift "att efterforska och utvinna för atomenergins
utnyttjande nödvändiga grundmaterial, att bygga
experimentstaplar för atomenergins utnyttjande,
att senare i större skala bygga staplar för
utnyttjande av atomenergi i forskningens och
näringslivets tjänst samt att driva i samband med
förutnämnda verksamhet stående forskning,
ävensom industriell och kommersiell rörelse".
Detta program visar sig vid närmare studium
innebära en ganska omfattande och
mångförgre-nad verksamhet. Den innefattar bl.a.
prospektering, gruvbrytning, kemisk fabriksverksamhet
allt ifrån den första grova malmextraktionen
genom olika reningsprocesser fram till de ofta mer
än analysrena slutprodukterna; vidare
metallurgi, en omfattande fysikalisk forskning för det
kvalificerade mekaniska och elektriska
konstruktionsarbete, som ett reaktorbygge innebär,
kärn-kemiska problem och som ett framtidsmål
produktion av energi för civila ändamål.
Inom många av dessa områden finns dessutom
belt nya problem, både vetenskapliga och
tekniska, som visserligen torde ha bearbetats på
annat håll, men där resultaten som regel endast
ofullständigt publicerats och där möjlighet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
