Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1952 - Aktuellt om gatubelysning, av Ludvig Block
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 februari 1952
107
Fig. 2. Xatriumbelysning på Södertäljevägen.
i Tjeckoslovakiens normer har sju klasser och
föreskriver en viss minimibelysning, mätt
emellan två närbelägna ljuspunkter. För de olika
klasserna uppges denna till mellan 8 och 1 lx,
vilket i praktiken borde ge större värden på
medelbelysningen än övriga länders normer. Det
troliga är dock att det leder till användande av
särskilt bredstrålande och bländande armaturer.
En sådan bestämmelse torde därför inte i och
för sig innebära garanti för god gatubelysning.
De i normerna angivna värdena är kanske på
en del ställen ännu så länge fromma önskningar.
På sina håll finns naturligtvis också
försöksanläggningar med mycket högre klass av belysning
samt viss mer lyxbetonad belysning. Det är väl
dessa man tänker på, när det talas om att man
utomlands har hunnit så mycket längre än här i
Sverige. Även här har vi väl enstaka
paradnummer att visa. Jag tror inte att belysningen på
Gustaf Adolfs torg i Stockholm skulle skämmas
för sig i någon storstad. Medelbelysningen där är
ungefär det dubbla av klass I. Inte heller vår
natriumbelysning på Södertäljevägen (fig. 2)
torde vara sämre än de mycket omtalade
anläggningarna på vägar i Holland, snarare tvärt om
då så små lampavstånd som på Södertäljevägen
knappast, såvitt jag vet, torde finnas på en
motsvarande anläggning utomlands.
Av det sagda framgår att enigheten är ganska
stor i fråga om den ljusmängd som man bör
kosta på för att erhålla acceptabel belysning.
Däremot divergerar åsikterna mera när det
gäller armaturernas lämpliga konstruktion. I USA
rekommenderas uteslutande bredstrålande
armaturer med en ljusfördelningskurva i gatans
längdriktning enligt fig. 3. Storbritannien synes
också föredra denna armaturtyp, under det att i
övriga europeiska länder, företrädesvis
Tyskland, Nederländerna, Schweiz och Sverige, mest
användes armaturer med en
ljusfördelningskurva enligt fig. 4. För de förra armaturerna
rekommenderas 40—45 m lampavstånd och ett
förhållande mellan lampavstånd och upphängnings-
höjd av 5:1 och för de senare ca 30 m
lampavstånd och förhållandet 4:1.
Förespråkarna för den sistnämnda typen
förordar den huvudsakligen därför att den anses
mera bländfri än den bredstrålande; de Boers
undersökningar torde utgöra tillräckligt bevis
för detta. Förespråkarna för bredstrålande
armaturer håller särskilt på vikten av belysningens
jämnhet, varjämte de påstår, att den speglande
reflektionen vid våt beläggning skulle kräva att
belysningen riktas mot observatören för att man
alls skall få någon luminans på vägbeläggningen.
Häremot kan invändas, att det inte alls är säkert
att en alldeles jämn belysning underlättar
kontrastseendet, utan snarare tvärt om, åtminstone
vid låg medelbelysning. Vidare är
reflektions-faktorn vid speglande beläggning ovanligt hög
och det är därför inte alls önskvärt att
ljusstyrkan i speglingsriktningen är särskilt hög, enär
den då verkar allt för bländande. Ur dessa
synpunkter synes mig Stockholmsarmaturen utgöra
en god kompromiss.
Av ett visst intresse är olycksfallsfrekvensens
beroende av dålig belysning. I USA har man
uppenbarligen en fasaväckande olycksfrekvens
vid mörker, och man har även statistik på denna
frekvensens fantastiska nedgång vid
förstärkning av gatubelysningen. I alla andra länder är
man väl övertygad om att god gatu- och
vägbe-lysning är värdefull för att förebygga olyckor,
men man har inte siffermässigt kunnat påvisa
sambandet. Man kanske inte helt kan frigöra sig
från att den hemska amerikanska
olycksstatistiken även har andra orsaker än dålig belysning.
Ljuskällor
Av ljuskällor är glödlampan fortfarande den
mest använda i alla länder. Från USA
rapporteras, att kvicksilverlamporna införs i större
utsträckning än någon annan av de nyare
lamporna. Kvicksilverlamporna har en utomordentligt
Fig. 3. Ljusfördelningskurva i vertikalplanet genom
riktningarna för maximal ljusstyrka enligt USA-normer.
Fig. A. Ljusfördelningskurva för
Stockholmsarmaturen.
100
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
