Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1952 - Böcker - Experiments on aerodynamic cooling, av J Käufl - Some tests with models of small vessels, av N Lll - Sorption in flow through a granular layer, av Wll - Beton-kalender 1951, del 1 & 2, av Rg - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
TEKNISK TIDSKRIFT v
från lägre temperatur till högre, strider skenbart mot
andra termodynamiska huvudlagen.
Förf. ger med hjälp av ett annat exempel, virvelröret,
en lättfattlig förklaring till denna egendomliga
värmeöverföring. Han visar hur turbulensen här verkar som en
kylmaskin. Luftpartiklarna genomgår vid sin turbulenta
rörelse en joule’sk cirkelprocess. Med hjälp av
slirfoto-grafering med gnista studerar han närmare den avlösta
strömningen och finner, att vid vissa Mach-tal ovannämnda
effekt blir särskilt märkbar samtidigt, som virvelrörelsen
är kraftigt utpräglad. Han förklarar det som
resonanseffekt i tunneln.
I den andra uppsatsen redogöres för vindtunnelmätningar
med två mot varandra roterande tvåbladiga propellrar.
Propellerkonstruktionen, som är utförd av W Pfenninger,
går tillbaka till 1941 och är dimensionerad för en
motoreffekt av 1 200—2 000 hk. Motorstorleken är kanske inte
längre aktuell, med hänsyn till att moderna
flygplansmotorer har en effekt som ligger närmare 4 000 än 2 000
hk. Propellrarna har båda samma diameter (360 mm),
samma stigning och sitter bakom varandra på 51 mm
avstånd. Bladen har en tjocklek av 14,2 °/o vid navet och
5 ’%> vid spetsen. Maximala tjockleken ligger på 30 ®/o av
kordan.
Resultaten visar att denna konstruktion i många
hänseenden är överlägsen en vanlig fyrbladspropeller. Icke
blott vid start (bladvinkel 15 och vid bromsning
(bladvinkel — 15° till —30°) ger den större dragkraft, utan
även vid hastighetsflygning (bladvinkel 50° till 60°).
Framför allt är propellerns verkningsgrad vid
hastighetsflygning, motsvarande avanceringstalet 1,6, ungefär 25 ®/o
bättre än för en vanlig fyrbladig propeller. Skillnaden blir
kanske ännu större, om man tar hänsyn till, att den
vanliga fyrbladiga propellern är undersökt hos Escher Wyss
vid högre Reynolds’ tal. Beaktansvärd är den maximala
verkningsgraden 92.5 ’"/o.
Förf. uttrycker själv sin önskan att göra liknande
försök med propellrar, som har större propellerbelastning,
motsvarande aktuella motoreffekter. Dessutom bör
försöken utföras i höghastighetstunnlar med hänsyn till de
stora hastigheter, som moderna flygplan har nått upp till.
J Käufl
Some tests with models of small vessels, av H F
Nordström. Stat. Skeppsprovn.-Anst. Medd. nr 19.
Gum-perts, Göteborg 1951. 41 s., 52 fig., 3 tab. 5 kr.
Publikationen utgöres i huvudsak av en översättning till
engelska av artikeln "Några resultat beträffande
motståndet hos mindre fartyg", vilken var införd i Tekn. T. 1936
s. S 57. Bildmaterial och figurnumrering har ändrats något.
Undersökningens ändamål var att utröna motstånds- och
därmed samhörande förhållanden hos fartyg med 10—30
m8 deplacement vid 10 à 15 knops fart. Försöken utfördes
vid KTH:s skeppsbyggnadslaboratorium. Ett flertal
modeller med varierande spantrutor provades; resultaten
framlägges i dimensionslös form och görs i publikationen
tillgängliga för en internationell läsekrets. N LIl
Sorption In flow through a granular layer, av G E
Johansson, G Persson & Börje Svensson. IVA:s handlingar
nr 200, 1948. 31 s., 49 fig. 5 kr.
Många tekniska processer är grundade på reaktioner
mellan finkornigt fast material och gaser eller vätskor som
strömmar genom ett skikt av detta material. I vissa fall
domineras processen av värmeutbytet, i andra av
adsorp-tionsförlopp eller av kemiska reaktioner.
Den undersökning, som ligger till grund för denna
avhandling, avser ren fysikalisk adsorption. Det strömmande
mediet innehöll vid de utförda evprimenten endast en låg
koncentration av den komponent som skulle adsorberas,
varför man kunde betrakta gashastigheten såsom
konstant och försumma värmeeffekterna. Det primära målet
för undersökningen var att finna ändringen i gaskoncen-
trationer och fördelningen av den adsorberade gasen i
skiktet av fast material. Försöksresultaten redovisas i ett
antal diagram.
Problemet har också fått en grundlig teoretisk
behandling med beräkningar för bl.a. olika former på
adsorptions-isotermen. Lösningarna till de uppställda
differentialekvationerna anges i ett flertal beräkningsdiagram.
Avhandlingen utgör en mycket god framställning av
ad-sorptionsförloppet och de publicerade diagrammen kan
inbespara mycket arbete vid de annars besvärliga
beräkningarna. Wll
Reton-kalender 1951, del 1 & 2, 40 :e uppl. Wilhelm
Ernst & Sohn, Berlin 1951. 1 055 s., ill. 16 DM.
I sin 40 :e upplaga föreligger handboken åter komplett i
två delar, sedan man under några årgångar endast
nytryckt första delen.
Första delen innehåller som vanligt material- och
hållfasthetslära, byggnadsstatik samt de mycket omfattande
tyska byggnadsbestämmelserna. Dimensioneringskapitlet
har omarbetats och förenklats av en tysk motsvarighet till
våra Betongdelegerade, som möjligen kan ha en del att
hämta för betongbestämmelsernas konstruktionsdel. Andra
delen handlar om praktiska tillämpningar på ett flertal
betongkonstruktioner. Exempelvis finns de svenska
produkterna siporex och strängbetong medtagna. Vidare har
man refererat brittiska, franska, italienska, ryska, spanska
och amerikanska bestämmelser.
Kalendern torde fortfarande — som komplement till
handboken "Bvgg" — vara till betydlig nytta för
betongkonstruktörer. R<j
Problemhörnan
Problem 10/51 var följande: "En trubbvinklig triangel är
given. Drag räta linjer inom triangeln så att alla
förekommande vinklar blir spetsiga. Vilket är det minsta antal
räta linjer som härvid behöver dras?"
A
Den givna triangeln må vara ABC enligt fig. 1, varvid A är
den trubbiga vinkeln. Självfallet måste då en av linjerna
utgå från A. Den bör emellertid ej dras fram till BC
emedan man härvid får en ny trubbig vinkel (eller två räta)
och alltså möter problemet på nytt. Men om linjen får
stanna vid D inuti triangeln och här grenas i fyra nya
linjer, kan man ernå att alla vinklar omkring punkten D
blir spetsiga. Samtidigt kan skärningspunkterna med
triangeln väljas så, att trianglarna FBG och HCE blir
spets-vinkliga. Det befinnes sålunda att antalet
konstruktionslinjer blir minst sju. Problemet synes alltid vara lösbart på
detta sätt.
Lösningar av denna typ har insänts av S Sundén, N F
Enninger, L S Pran (Oslo), T Ygge, sign. A L, G L samt ög.
Problem 2/52. En järnvägssträcka går vinkelrätt mot
en lodrät bergvägg in genom en tunnel i denna. På något
avstånd från berget avger ett lok en kort ljudsignal med
bestämd frekvens. Vilken frekvens hos ekot uppfattar
lokföraren vid färd a) mot tunneln, b) från tunneln?
Uppgiften består i att behandla detta i och för sig enkla
problem på ett kort och på samma gång åskådligt sätt,
ägnat att belysa den principiella skillnaden mellan de fall
då en ljudkälla resp. en observatör är i rörelse. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
