Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 19 februari 1952 - Rotationsskavning av marina kugghjul, av Staffan Wallmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1952
153
Rotationsskavning av marina kugghjul
Civilingenjör Staffan Wallmark, Stockholm
Grundprincipen för rotationsskavningen är, att
om två kugghjul med korsade axlar löper
tillsammans, blir det en konstant glidning mellan
hjulens kuggar i kuggarnas egen led. Denna
glidning adderas till den variabla radiella
glidning som finns mellan två evolventkuggar, och
resultatet blir en glidning, vars komponent i
kuggens riktning är konstant, men vars radiella
komponent ökar med ökat avstånd från
delningscirkeln, och som byter riktning vid
delningscirkeln. Det är den förstnämnda konstanta
glidningen, som är av intresse för skavningen.
För en liten vridningsvinkel (fi hos hjul I (se
fig. 1) förflyttar sig punkten A till punkten B,
en sträcka = R <p. Samtidigt glider A efter
hjulets II kugg till punkten C, en sträcka, vars
komponent i kuggens led är R <fi sin a:/cos ip, där ip är
hjulets spiralvinkel, och oc vinkeln mellan de
två hjulens axlar. Tidsderivatan av sträckan är
lika med glidningshastigheten
dep
R — sin oc
d t
Cg =–
eos v
R d (p/dt är periferihastigheten på delningscirkeln
cd och
Co = cd
sin oc
eos tp
Förses hjulets I kuggar på bägge sidor med
radiella skärande eggar, erhålles sålunda ett
verktyg, som när det roteras tillsammans med ett
kugghjul med samma modul, kan användas för
finbearbetning av kuggarna. Detta verktyg kallas
i fortsättningen skavhjul, och är i själva verket
intet annat än ett till mycket snäva toleranser
slipat kugghjul.
Skavhjulet och dess verkningssätt
Hjulets skavande egenskaper kan väl närmast
jämföras med en fils. Skavhjulet slipas direkt
på kuggflanken och är beräknat att skava till
en viss bestämd kuggtjocklek, varför dess
diameter till delningscirkeln ändras för varje
slipning. Som en följd av slipningen blir
släppnings-vinkeln under de skärande eggarna 0°, vilket
givetvis är ganska ofördelaktigt ur
spånbearbet-ningssynpunkt.
Detta har av många anförts som en stark nack-
621.834 : 621.911.4
del för skavningen, eftersom kuggarnas yta
skulle brännas av det höga kontakttryck, som
med nödvändighet uppstår. De spån, som ett
skavhjul avskiljer, visar emellertid intet som
helst tecken på för hög temperatur och inte heller
ytan hos den färdigskavda kuggen. Kontakten
mellan två kugghjul med korsade axlar är
dessutom punktformig, vilket förbättrar skavhjulets
skärande egenskaper, då det därigenom blir en
viss släppning bakom den skärande eggen.
Den sträcka, soin varje egg hos skavhjulet skär,
är direkt proportionell mot ingreppssträckans
längd och sinus för vinkeln mellan de korsade
axlarna. Den är dessutom konstant över hela
kuggen från topp till delningscirkel till botten,
vilket är mycket betydelsefullt, eftersom
bearbetningen därigenom blir lika över hela kuggen,
till skillnad mot vad som erhålles vid läppning.
Ytbearbetningens finhet kan regleras genom att
man varierar vinkeln mellan de korsade axlarna.
I praktiken har vinklar mellan 5° och 15°
använts. Mindre vinklar ger en finare yta, men i
gengäld ökar bearbetningstiden. En vinkel av
12° har visat sig vara en god kompromiss och
är den vanligast använda.
Ett kugghjul, som skall skavas, bör vara fräst
med en hobb, som ger en viss underskärning vid
kuggens rot. Finnes icke denna underskärning,
kommer topparna på skavhjulets kuggar för
varje inmatning att möta en oskavd zon, vilket
gör, att de tvingas att skava mer än den övriga
delen av skavhjulets kugg, och dessutom alstras
härigenom på den färdigskavda kuggen ett
skarpt hörn i just den zon, där kuggen har sin
största påkänning, se fig. 2 a.
Finnes däremot en underskärning vid kuggens
rot, löper skavhjulets kuggars toppar hela tiden
Fig. 1. Schema för rotationsskavning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
