Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1952 - Hänt inom tekniken - Tunnelinformation - Institute of Metals' medaljer - Cigrékongressen 1952 - Anslag för skoglig forskning - TNC: 4. Önskvärdhetsfärgning hos våra ord, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
TEKNISK TIDSKRIFT v
Tunnelinfonnation. I Toronto i Kanada byggs nu en
spårvägstunnel, som beräknas få en kapacitet av 40 000
passagerare per timme i varje riktning. Tunneln och dess
tolv stationer grävs ut i jord, och berör i hög grad den
nuvarande gatutrafiken.
Som information till alla de tusentals nyfikna som då
och då stannar för att se på arbetena har Toronto
Transportation Commission framställt en "Sidewalk
Superintendents Manual" för utdelning till allmänheten. Den
ges ut i form av tre prospekt, som beskriver arbetets olika
faser: grävning, provisorisk övertäckning, betonggjutning
och utfyllning samt stationsinredning. Dessutom ger de en
allmän information om den färdiga tunneln och beskriver
den lättnad som den kommer att medföra för stadens
trafikförhållanden.
Prospektet vänder sig såväl till "trottoarverkmästarna"
för att de skall "kunna kontrollera att arbetet blir riktigt
utfört" som till alla dem som berörs av arbetena. Den
sändes även till dem som inte har tid att titta på, men som
skriver efter broschyrerna.
Institute of Metals’ medaljer. Platinamedaljen, som är
Institute of Metals’ förnämsta utmärkelse, har tilldelats
W S Robinson för hans förtjänster vid utvecklingen av
den australiska zink-blyindustrin och den brittiska
zinkindustrin. Walter Rosenhain-medaljen (Tekn. T. 1950
s. 400), som nu har utdelats för andra gången, har tillfallit
fransmannen André Guinier för hans utomordentliga
insatser inom den fysikaliska metallurgin, särskilt i samband
med utskiljningsfenomen. W H .4 Robert son-medaljen, som
utdelas för den bästa uppsatsen under året inom
icke-järn-metallurgin i institutets tidskrift, har tilldelats C E Davies
för hans uppsats "The cold-rolling of non-ferrous metals
in sheet and strip form" i J. Inst. Metals 78 (1951) s. 501.
Cigrékongressen 1932. Internationella
Högspänningskonferensen (Cigré) håller sitt fjortonde allmänna möte
i Paris den 28 maj—7 juni 1952. Under konferensen
diskuteras nyheter inom högspänningsområdet på basis av
rapporter, som i förväg utsändes till deltagarna. Besök av
tekniskt och kulturellt intresse anordnas i Paris med
omgivningar, och efter kongressen studieresor till Massif
Central och Alperna.
Konferensen är öppen för alla ingenjörer.
Deltagaravgiften är 225 kr. för delegat och 45 kr. för familjemedlem.
Anmälan insändes före 15 mars till Svenska
Centralkommittén för Internationella Ingenjörskongresser, K.
Vattenfallsstyrelsen, Stockholm C, där kommitténs sekreterare,
förste byråingenjör G Jancke, ger närmare informationer.
Anslag för skoglig forskning. Ansökningar om anslag
ur Fonden för skoglig forskning (Tekn. T. 1950 s. 279) bör
inges före den 1 april 1952 till fondens styrelse, K.
Domänstyrelsen, Stockholm 2. Närmare upplysningar erhålles
genom sekreteraren, jägmästare R Nyström,
Domänstyrelsen, tel. 22 50 40.
TNC
4. önskvärdhetsfärgning hos våra ord
Om man säger att man befriar ett träd från grenar har
man därmed dels sagt att man tar bort grenarna, dels
antytt att detta är en — med hänsyn till trädet — önskvärd
handling; det kan t.ex. vara fråga om torra grenar. Att
man tar bort grenar men anser detta vara någonting icke
önskvärt, kan man uttrycka genom att t.ex. säga att man
berövar trädet dess grenar. Orden befria och beröva har
alltså utom sin gemensamma sakliga innebörd, den att
man tar bort någonting, en motsatt betydelsedragning i
fråga om önskvärdheten. Begreppet har fått en
önskvärdhetsfärgning av ena eller andra slaget.
Vårt språk har en myckenhet sådana ord, särskilt adjek-
tiv, verb och abstrakta substantiv. Adjektivet rik har sin
sakliga motsats i fattig, men sin önskvärdhetsmotsats i
sådana uttryck som: starkt bemängd, överhopad. Man kan
säga att en blandning är svavelrik om man däri ser en
fördel, men knappast om det är en olägenhet; då får man
säga t.ex. starkt svavelbemängd, eller kanske hellre välja
ett indifferent, "ofärgat", uttryck sådant som starkt
sva-velhaltig. — Fattig innebär en brist, mer ell&r mindre
beklaglig. En svavelfattig järnmalm vill man därför
uppfatta som en järnmalm som inte har den önskvärda halten
svavel, vilket vore en mycket ovanlig värdesättning av
svavlet i sådan malm. Ett uttryck av motsatt färgning är
emellertid svårt att finna. Man får i stället använda det
indifferenta: med låg svavelhalt. Går svavelhalten ner till
noll har man tillgång till ett lämpligt adjektiv i svavelfri,
som förutsätter önskvärdhet. Beklaglig frånvaro av ett
ämne är det återigen svårt att finna ett kort uttryck
för.
I andra sammanhang kan efterleden -fri ha en
önskvärdhetsmotsats i -lös. Ansvarsfri, smakfri, regnfri osv.
innebär något önskvärt, men det förhåller sig tvärtom med
ansvarslös, smaklös, regnlös. Det är beklagligt att vara
föräldralös, men ungdomen brukar gilla föräldrafria
bjudningar. En annan adjektivisk efterled som i regel
innebär något önskvärt är -bar, t.ex. användbar, smidbar;
sådana fall som sårbar, kännbar (förlust) är förmodligen
endast till synes undantag. Ett sådant adjektiv som
oanvändbar är genom prefixet o- negerat i fråga om såväl
saklig innebörd som önskvärdhetsfärgning.
Andra belysande exempel på ordmotsatser i fråga om
vad som är önskvärt eller icke önskvärt, berömvärt eller
klandervärt, är följande, där eventuella mellanord
uttrycker det ofärgade begreppet: minnesgod—långsint,
vet-girig—-nyfiken, vaksam—misstänksam, ståndaktig—envis,
ryktbar—känd—beryktad, skicklig—durkdriven, slippa—gå
miste om, hoppas—vänta—frukta,
frist—uppehåll—dröjsmål, uppfinning—påfund, doft—lukt—odör. Det är
sannerligen ingen svårighet att finna exempel.
Felen som begås vid valet mellan sådana ord kan ibland
vara avsiktliga, och är uppskattade som skämt: en "lindrigt"
nykter person, en "vetgirig" tant. Eufemismer, sagda i
avsikt att skona någons känslor, erbjuder sig osökt; när man
inte direkt vill kalla en person för envis säger man att
ban är "ståndaktig" eller "karaktärsfast".
De felaktiga ordval som saknar dessa försonande drag
bör naturligtvis i möjlig mån undvikas. I en teknisk
ordbok står adjektivet "slaggrik" som motsvarighet till
engelska "slaggy"; det är svårt att se något önskvärt i stor
slagghalt. En teleteknisk spole där man lyckats nedbringa
induktansen särskilt effektivt säges vara "induktansfattig"
— hm! Matematikerna påstår sig "försumma" en term när
de avsiktligt bortser från den; annars betyder försumma att
oavsiktligt eller vårdslöst underlåta något. Verbet stympa
betyder att lemlästa, att hänsynslöst avkorta, men i brist
på ofärgat ord har man fått tillgripa stympa i uttrycken
"stympad kon", "stympade kuggar", "stympning av ord".
Det som preposition använda uttrycket "tack vare"
användes mycket ofta — och alldeles onödigtvis — felaktigt.
Man säger t.ex. att "tack vare den torra sommaren
inträffade svår missväxt", vilket inte förefaller vara något
att tacka för. Ett ofärgat uttryck att använda i stället är:
på grund av.
Hela detta fenomenkomplex, våra begrepps färgning av
önskvärdhet eller av andra subjektiva hänsyn, och våra
ords betydelsedragningar av denna orsak, är mycket
intressant, men svårt att överblicka. Ordens innebörd,
färgningen inbegripen, förändrar sig genom tiderna, men är
också beroende av de sammanhang i vilka orden står.
Mycket skulle vara att tillägga i fråga om de anförda
exemplen, av vilka det ena inte alltid fullt svarar mot det
andra, osv. Men uppsatsens syfte har endast varit att rikta
uppmärksamheten på det språkliga fenomenet och
problemet i största allmänhet. J IV’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
