Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1952 - Turbiner för fjärrvärmeanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K\ mars 1952
193
Turbiner för fjärrvärmeanläggningar
I vårt land med ännu ej ens halvutbyggd
vattenkraft bygges för närvarande, trots de höga
bränslekostnaderna, en hel del turbiner för
fjärrvärmeanläggningar. Vid dessa blir kraften en
biprodukt till värmeproduktionen och
värmeförbrukningen varierar mellan 900 och 1 100
kcal/kWh beroende på belastningen.
Värmeförlusterna över det ekvivalenta värmebehovet —
860 kcal/kWh — utgöres av elektriska förluster
och ventilationsförluster i generatorn,
lagerförluster samt ångläckning och värmeförluster till
omgivningen. De uppgår totalt till 40—240
kcal/kWh vid ej alltför låga delbelastningar.
Jämfört med en kondensationsanläggnings
värmebehov — ca 2 400 kcal/kWh — finner vi,
att värmeturbinen endast förbrukar något
mindre än hälften så mycket värme. Om
värmeturbinen sålunda ej kräver avsevärt större
investering och arbetar med stor utnyttjning, blir den
långt mera ekonomisk än motsvarande
konden-seringsturbin. Den kan t.o.m. under gynnsamma
förhållanden ge billigare elenergi än
vattenkraften.
Om fj ärruppvärmning av bostäder med
erforderliga komplicerade och dyrbara
ledningssystem lönar sig är meningarna ganska delade.
Enligt L Malm och Fjärrvärmekommittén skulle
emellertid redan nu en utbyggnad av
fjärrvärmekraftstationer löna sig i ett flertal svenska
städer och speciellt vid nybyggnad av stadsdelar.
Så länge vi har tillräckligt med vattenkraft bör
dessa anläggningar i varje fall ej leverera mer
kraft än motsvarande värmebehovet. Är
bränslekostnaden hög och tillräcklig vattenreserv finns,
bör värmeturbinerna tas ur drift. Vid
underskottsperioder på vattenkraft bör i första hand
mot värmemängden svarande värmekraft
inlevereras. Om kraftbehovet ej kan tillfredsställas
av vattenkraften, bör även kondenseringsenergi
utan tillvaratagande av kylvattenvärmet
produceras.
Vid fjärrvärmeanläggningar önskar
abonnenterna värme dels för rumsuppvärmning, dels för
förbrukningsvarmvatten. Temperaturbehovet för
rumsuppvärmningen varierar med årstiden från
90° ned till 30°C, medan varmvattnet bör hålla i
det närmaste konstant temperatur, ca 70°C.
Värmebehovet för varmvatten till en modern
stadsdel uppskattas till 15—25 % av värmemängden
Föredrag i avd. Mekanik den 10 april 1951
621.165 : 697.34
621.438 : 697.34
för rumsuppvärmning. De olika värmebehoven
varierar i princip under året enligt fig. 1. Vid
värmetransport genom pumpvatten synes
lämplig maximitemperatur vara ca 90—100°C. Om
endast en gemensam pumpvattenledning för
bostadsuppvärmning och varmvatten finns, kan
utgående vattentemperaturen ej sänkas under ca
70°C.
Har man däremot skilda system, kan
uppvärmningssystemets vattentemperatur sänkas till de
i fig. 1 angivna temperaturvärdena. Mot dessa
temperaturer svarande kondensortryck har även
inlagts i figuren. Vid gemensamt
uppvärmnings-och varmvattensystem kan sålunda ej lägre
kondensortryck än 0,40—0,45 ata utnyttjas, medan
man vid separata ledningssystem under 220 av
årets ca 230 eldningsdagar kan utnyttja lägre
vakuum.
Om det kontinuerliga kraftbehovet är större än
motsvarande värmebehov måste en del värme
bortföras genom kylvatten. Gäller det kortare
effektspetsar kan värmemängden dock tillfälligt
ackumuleras i pumpvattensystemet, särskilt om
detta förses med varmvattenackumulator.
Värmet kan bortföras på flera principiellt olika sätt,
beroende på turbintypen och antalet turbiner.
’4
Fig. 1. Fördelning av värmebehov och temperatiirbehov vid
fjärrvärme (100 °/o = 76 Mkcal/h).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
