Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1952 - Varmtrådsmanometrar, av Guy von Dardel och Hans von Ubisch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K\ mars 1952
207
att ström och spänning varieras så att trådens
motstånd och därmed temperatur hålles
konstant. Detta kan ske rent manuellt, men man kan
också få ett direktvisande instrument. Dettas
brygga (fig. 5) är inkopplad som återföringsled
i en förstärkare på sådant sätt att förstärkaren
alltid strävar att återföra bryggan till balans.
Om t.ex. trådens temperatur ligger under den
temperatur då bryggan är i balans sänder
förstärkaren mera ström genom den. Förstärkaren
kan vara en likströmsförstärkare5, men i
praktiken blir det enklare med en
växelströmsförstärkare8’7. Anordningen kommer då att verka som
en oscillator, vars amplitud varierar med trycket
på sådant sätt att värmeledningsförlusterna
genom gasen kompenseras och trådens temperatur
hålles konstant. Fasvridningen i förstärkaren
regleras så att frekvensen ligger i
tonfrekvensområdet.
Då konstanttemperaturmanometerns
konstruktion är föga känd har i fig. 5 införts ett mera
fullständigt kopplingsschema, som utvecklats av
von Dardel. Anordningen består av en tvåstegs
motståndskopplad spänningsförstärkare och en
katodföljare, som matar bryggan över en
anpassningstransformator med omsättningen 1: 8.
Frekvensen bestämmes av det fasvridande RC-nätet
mellan de båda spänningsförstärkarstegen till
omkring 1 000 p/s.
På grund av återkopplingen blir en sådan
manometer mycket stabil mot
nätspänningsändringar, och på grund av den alltid höga
trådtemperaturen är den föga känslig för förändringar i
rumstemperaturen.
Fig. 5. Blockschema
och kopplingsschema
för
konstanttempera-turmanometer.
Fig. 6. Kalibreringskurvor för samma motståndsmanometer
under olika driftförhållanden; A konstant ström, C
konstant spänning, D konstant temperatur.
Säkerhetsanordningar
I många fall önskar man komplettera en
manometer med anordningar för automatisk in- eller
urkoppling av apparater vid olika tryck.
Oljedif-fusionspumpar bör t.ex. inte startas förrän
trycket med förvakuumpump pumpats ned till
omkring 0,1 torr, och om förvakuum av någon
orsak försämras bör diffusionspumpen stängas
av. En sådan automatisk in- och urkoppling
kan åstadkommas med en tyratron och ett relä8,
som styrs av spänningen från manometern.
För detta ändamål lämpar sig inte
termokors-instrumenten eftersom termospänningarna är för
små för att pålitligt kunna utlösa tyratronreläet.
Däremot har motståndsmanometrar av olika
typer använts för sådana skyddsanordningar. Vid
de vanligen använda typerna A—C, där
utgångsspänningen är ca 1 V, erfordras vanligen ett
för-stärkarsteg före tyratronen, medan
konstanttem-peraturtypen ger tillräckligt stora spänningar för
att direkt kunna styra ut tyratronen.
Kalibreringskurvor
Manometerns kalibreringskurva (fig. 6)
kommer givetvis att bli olika för de olika fall som
åskådliggöras av arbetslinjerna A—D i fig. 4. Vid
konstant ström (fall A) är känsligheten god vid
låga tryck, men vid höga tryck minskar den
tillförda effekten, och manometern kan knappast
användas över 0,1 torr. Vid konstant spänning
(fall C) är känsligheten något sämre vid låga
tryck, men vid höga tryck ökar den tillförda
effekten något, när motståndet blir mindre, så
att manometern kan användas upp till omkring
1 torr. Vid fall D slutligen hålles trådens
temperatur konstant, och manometern kan därför
användas ända upp till området för molär
ledning där värmeledningsförmågan hos gasen blir
konstant, omkring 10 torr. I gengäld blir
känsligheten vid användning av ett enda mätområde
för strömmätningen dålig vid låga tryck, och
man bör ha minst två olika mätområden (fig. 2),
för att täcka tryckområdet från 10~3 till 10 torr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
