Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1952 - Polyvinylkloridpastor, av Harald Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
TEKNISK TIDSKRIFT v
som används vid galvanisering, med
korrosionsskyddande överdrag. Härvid använder man i
regel mycket tunnflytande pastor ined en
viskositet, som vanligtvis understiger 10 000 cP. Dessa
låga värden erhålles genom att man använder
mycket mjuknings- eller spädmedel. Då pastan
skall användas för handskar av fribärande film,
får den icke innehålla några luftblåsor, varför
man behandlar den med vakuum, varigenom den
i pastan inneslutna luften snabbt avlägsnas.
Pastor, som skall användas för doppning av
gal-vaniseringskrokar och -korgar, ger i regel mycket
hårda beläggningar och som mjukningsmedel
används i regel trikresylfosfat, enär detta är det
gentemot syror mest motståndskraftiga
mjukningsmedlet.
Vid doppning av såväl fribärande som vävburna
polyvinylkloridhandskar använder man både
porslins- och aluminiumformar och alltefter den
önskade tjockleken doppar man en eller flera
gånger. För exempelvis operationshandskar
räcker en doppning, under det att grova, fribärande
arbetshandskar behöver upp till fem doppningar.
Mellan doppningarna förgelatineras beläggningen
för att efter den sista doppningen
färdiggelatine-ras under ca 20 min vid 170°C. Den exakta tiden
beror på formens storlek och värmekapacitet.
Vid framställning av vävburna handskar är det
viktigt att välja lämplig väv, emedan denna vid
doppningen bestämmer pastans penetration. Oin
väven är för gles, kommer pastan att tränga rakt
igenom, och man får en beläggning med
vinylfilm på vävens båda sidor. Härvid blir det
besvärligt att dra handsken av formen, och — vilket är
viktigast — handsken blir ganska obehaglig att
arbeta med. Den är nämligen absolut
fuktighetstät och på dess insida finns inte någon väv, som
kan absorbera fuktigheten från handen. Om
väven å andra sidan är för tät, tränger pastan icke
in i väven, varigenom förankringen blir mycket
dålig. Då handsken senare utsätts för
påfrestningar, kan polyvinylkloridfilmen och väven
skilja sig från varandra, och handsken förstörs.
Vidare använder man helst trikå i stället för
tyg, enär den förra ger en betydligt mera elastisk
och behaglig slutprodukt. Vidare kan trikån
flos-sas kraftigare än tyget och absorberar då mera
fukt, vilket bidrar till att göra handsken bättre
att arbeta med.
Handskar av polyvinylklorid och
polyvinylklo-ridimpregnerad trikå är överlägsna
gummihandskar, därför att de icke åldras vid lagring utan
kan förvaras nästan obegränsad tid. I
användning är de enligt utförda prov de mest
kemikalieresistenta skyddshandskar, som finns, samtidigt
soin deras mekaniska slitstyrka är vida
överlägsen tidigare använda typer. Deras slitstyrka är
3—6 gånger större än gummi-och läderhandskars
och 8—20 gånger större än mollskinnsvantars.
Gentemot kemikalier och lösningsmedel är poly-
vinylkloridhandskar i genomsnitt 12—20 gånger
mer resistenta än tidigare använda
gummihandskar.
Skalgj ut ning
Med skalgjutning menas en metod, som går ut
på att belägga de inre ytorna av en form med ett
pastaskikt i önskad tjocklek. En mängd
varianter vid genomförande av skalgjutning
förekommer. Det är i huvudsak sättet att åstadkomma
lämplig skikttjocklek, som varierar. Man
använder sålunda pastor av olika viskositet från 1 000
till 10 000 cP och häller ned dessa i formen. När
pastan sedan hälls ut igen, kommer ett skikt,
vars tjocklek beror av pastans viskositet, att
stanna kvar. Formen sätts sedan in i en
värmeugn och får stå kvar, tills pastan är
färdiggela-tinerad, varefter den tas ut och kyls i vatten.
Formen öppnas, oin dess konstruktion är sådan,
och den gjutna artikeln tas ut.
En annan metod är att använda en ganska
tunnflytande pasta (under 10 000 cP) och hälla denna
i den förvärmda formen. Beroende på hur varm
formen är och på hur länge pastan får stanna
kvar i den, innan den hälls ut, kommer ett olika
tjockt skikt att bildas på formens väggar, genom
att pastan delvis stelnar vid upphettningen.
Sedan den ännu flytande pastan uthällts, sker
gelatineringen på normalt sätt.
Då i regel formen har stor värmekapacitet, är
det ett önskemål, att pastan skall gelatinera vid
lägsta möjliga temperatur, för att man skall
kunna nedbringa tiden så mycket som möjligt. Man
föredrar därför att använda dibutylftalat som
mjukningsmedel, enär pastor innehållande detta
blir ganska lättgelatinerade, även om
åldringsbeständigheten hos den färdiga produkten icke
blir den bästa, beroende på mjukningsmedlets
relativt stora flyktighet. Formarna för
skalgjutning tillverkas i regel genom gjutning av
aluminium- eller lättmetallegeringar, men även formar
framställda i galvanoplastik används ganska
mycket och generellt kan sägas, att
formkostnaderna är ganska låga, vilket möjliggör
produktion av artiklar i mindre serier.
Då föremål, som skalgjutits, vanligtvis blir
ganska mjuka och böjliga, även om stela produkter
kan framställas, lämpar sig metoden mycket bra
för tillverkning av dockor och andra leksaker.
Enligt uppgift tillverkar en fabrik i England 30—
40 cm stora dockor med rörliga armar, ben och
huvud i en kontinuerlig anläggning med en
hastighet av 3—4 dockor per minut. Skalgjutning är
ett användningsområde för pastor, som bör
kunna utvidgas väsentligt.
Framställning au cellplast
Produkter med mycket låg täthet, cellplast, kan
tillverkas av polyvinylkloridpastor. De innehåller
slutna hålrum, som erhålles genom att ett finför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
