- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
236

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1952 - Böcker - En ny metod för beräkning av spikförband, av Bengt Nyrén - Transportlære fra transportbrugersyn, av Erik Hasselquist - Tensor analysis, av B Langefors - Mechanical engineers' handbook, av Owen Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

TEKNISK TIDSKRIFT v

En ny metod för beräkning av spikförband, av Torsten
Möller. CTH Handl. nr 117. Gumperts, Göteborg 1951.
77 s., 31 fig. 7 kr.

För beräkning av brottlasten för statiskt obestämda
konstruktioner av material med flytgräns kan
passningsmetoden användas. Trä är ett material med mer eller mindre
utpräglad flytgräns, dvs. då spänningarna nått upp till ett
visst värde, ökar deformationerna hastigt även vid en
liten spänningshöjning. Träförband är statiskt obestämda
konstruktioner, där en matematisk analys av sambandet
mellan angripande krafter och de spänningar som de
förorsakar, ställer sig besvärlig i ett elastiskt skede, även om
Hookes lag gäller, är synnerligen svår i ett elasto-plastiskt
mellanskede men är relativt enkel i ett skede av tydlig
flytning i träet och förbindarna.

Dessa förhållanden har lockat flera forskare att med
passningsmetoden beräkna brottlasten hos träförband med
mekaniska förbindare såsom spikar, bultar,
mellanläggsbrickor etc. Till dessa hör K W Johansen, som i "Forsøg
med Træforbindelser I" (Köpenhamn 1941) härlett uttryck
för de vanligaste enskäriga och tvåskäriga förbanden.

Förf. börjar med en liknande härledning. I fortsättningen
beräknar han brottlasten även för vissa typer av
flerskäriga förband och för förband med olika hållfasthet i
de samlade virkesdelarna. I normalt dimensionerade
spikförband får såväl träets hålkanthållfasthet Ofj som spikens
böjhållfasthet betydelse för brottlastens storlek. I förband
med i förhållande till virkestjockleken grova spikar kan
spikarnas böjning försummas och brottet blir en ren
träfråga. Genom försök med förband av den sistnämnda
typen kommer förf. fram till att träets hålkanthållfasthet
under refflad trådspik är ca 3Ai av träets tryckhållfasthet,
bestämd på prismor, men under runda spikar endast V2
av prismahållfastheten. Sedan spikarnas brottmoment M
bestämts genom provböjning kan förf. beräkna brottlasten
för förband där spikarna böjer sig, och jämföra de
teoretiska värdena med försöksvärden.

Arbetets största förtjänst ligger kanske just i de utförda
försöken, som gett hålkanthållfastheter i furu och gran
och bekräftat att flytningsteorierna är väl användbara för
beräkning av spikars bärförmåga, då kraften angriper i
fibrernas riktning. Redogörelsen är utförlig och lättläst,
det sista delvis beroende på att förf. är kategorisk i sina
påståenden i en grad, som kanske är mindre vanlig i
vetenskapliga sammanhang. Han skriver t.ex. att fibrernas
lutning relativt virkets längdriktning saknar "varje
betydelse för bedömning av spikens bärförmåga". Är det
möjligt? Eller, på ett annat ställe, när ban skjuter på
Anvisningarna till byggnadsstadgan, där spiklaster
normerats "utan något som helst angivande av gränserna för
deras användbarhet". Men i anvisningarna står faktiskt att
spikens tvärmått bör vara Vt—V10 av tunnaste virkesdelens
tjocklek.

Formlernas uppställning är redig och bilderna är av hög
kvalitet. Som särskilt användbart för praktiskt bruk må
dimensioneringsdiagrammet för refflad trådspik, fig. 12, 3,
nämnas. (Observeras bör dock, att förf. inte gått över till
den nya nummerbeteckningen på spikarna.)
Innehållsförteckning och litteraturförteckning saknas. Bengt Norén

Transportlære fra transportbrugersyn: Transportens
beliggenhedslære, av Hans H Kjølsen. Teknisk Forlag,
Köpenhamn 1951. 90 s., 72 fig. 12 dkr.

Boken behandlar en del av transportläran, vilken utom
belägenhetsläran innefattar transportens ekonomi, teknik,
politik, tarifflära, geografi m.m. Efter en välskriven
inledning om transportens betydelse för fabrikation, handel,
produktion och konsumtion behandlas sjö-, järnvägs-,
landsvägs- och lufttrafikens struktur och betydelse för
lokaliseringen. Därjämte redogöres för stationssamhällenas
och landsvägssamhällenas utveckling ävensom för
transporternas betydelse för utnyttjningen av industrins och
lantbrukets kapacitet.

Vidare behandlas transportkostnader under förutsättning
dels att avstånd och tid ingår med konstanta värden och
exkl. omlastningskostnader, dels att avstånd och tid ingår
med varierande värden och inkl. omlastningskostnader.
Därnäst stiftar läsaren bekantskap med begreppen
försörjningsgräns, transportcentrum och medeltransportavstånd
ävensom transporternas betydelse för lokalisering av
industrier.

Boken har stencilerad text och är försedd med
överskådlig innehållsförteckning och ordförklaringar.

Framställningen förutsätter kännedom om matematiska
betraktelsesätt, men torde även kunna läsas av den som
icke innehar mera ingående matematiska kunskaper.

Den praktiskt arbetande planeraren erhåller genom
framställningen en god överblick över de sammanhang, som
ur transportekonomisk synpunkt kan vara bestämmande
för lokaliseringen. Såsom förf. också påpekar torde det
dock i praktiken många gånger vara svårt att strikt
till-lämpa de teser, som lägges fram. Erik Hasselquist

Tensor analysis. Theory and applications, av I S
So-kolnikoff. Wiley & Sons, New York — Chapman & Hall,
London 1951. 335 s., 43 fig. 6

Förf. har gjort sig känd som en utmärkt
läroboksförfattare i matematiska ämnen. Man tar därför med intresse del
av en bok av honom, som behandlar ett område med inom
tekniken så växande aktualitet som tensorkalkylen.

Inledningsvis behandlas teorin för vektorer och matriser
i ett kapitel varefter följer ett kapitel där tensoranalysen
presenteras i ren form, utan sidoblickar åt tillämpningar.
De övriga fyra kapitlen ägnas åt tillämpningar. Dock blir
givetvis även det tredje kapitlet, det vilket behandlar
geometri, grundläggande för de övriga tillämpningarna. Det
strider väl något mot förf:s i förordet uttalade intentioner,
men är ej störande. Idén att utveckla grunderna utan
användning av geometrin, till skillnad från vad som är
brukligt inom ämnesområdet, förefaller lyckad. Visserligen blir
den grundläggande framställningen torrare men blir
koncentrerad och lättillgänglig för referens. Dock refereras
ofta även till kapitlet om geometri. Den som finner att den
valda framställningsformen blir för abstrakt kan lätt
motverka detta genom att växelvis studera stycken ur det
grundläggande kapitlet och ur de intressanta
tillämpningarna. Dessa behandlar analytisk mekanik,
relativitetsmeka-nik och mekaniken för kontinuerliga media.

Innehållet är klart framställt, illustrerat med enkla
exempel och övningsexempel med anvisningar för lösning
förekommer. Bokens utstyrsel är av högsta klass.
För ingenjörer med matematisk läggning erbjuder boken
en intressant och värdefull läsning. B Langefors

Mechanical engineers’ handbook, 5:e uppl., redigerad
av Lionel s Marks. Mc Graw-Hill, London 1951. 2 236 s.,
ill. 5 £ 7 s. 6 d.

Handboken behandlar mer eller mindre utförligt de flesta
av de arbetsområden en mekanist kan tänkas komma i
beröring med. En indelning i 16 avsnitt är genomförd.
Det första omfattar matematiska tabeller samt mått- och
viktsystem. Härefter behandlas matematik, mekanik,
värme, hållfasthetslära, materiallära, förbränningslära,
maskinelement, ångteknik (pannor, pumpar och turbiner
med hjälpapparater), transportanordningar, fordonsteknik
(automobiler, järnvägar, fartyg, flygteknik och
flygmotorteknik samt aerodynamik), byggnadsteknik (industriell
anläggningsteknik, uppvärmnings- och ventilationsteknik,
luftkonditionering, belysningsteknik, akustik och
brandskydd), produktionsteknik (gjuteriteknik, styckskärande
och plastisk bearbetning, svetsning, spånskärande
bearbetning, träbearbetning, industriell planering, statistik och
statistisk kvalitetskontroll), pumpar och kompressorer,
elektroteknik samt mätteknik av oförklarlig anledning
sammanförd med kylteknik.
Den senaste upplagan är en ganska fullständig omarbet-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free