Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1952 - Andras erfarenheter - Dragpressning av rektanguljära föremål, av VK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1952
261
Prov
nr
Arbetsstycke
r a b d
mm mm mm mm
Fig. 7. Teoretisk
formförändring
i hörn vid olika
hörnradier.
med radien R till den raka sidan är dock otänkbar,
varför inan klipper plåten med en mjukare övergång mellan
hörnpartiet och sidorna, exempelvis enligt fig. 4.
Dimensionering av ett sådant plåtämne grundar sig på
den omständigheten i verkligheten, att deformationen i
hörnsektorn alltid fortplantas i de raka sidopartierna.
Detta förhållande har studerats av Lengbridge som har
använt ritsade plåtämnen enligt fig. 5. Plåtämnets hörn
är utformade enligt fig. 4.
Den största töjningen sker i mitten av hörnpartiet, där
även stukningen i plåtkantens riktning är störst, fig. 6.
Deformationen har även fortplantats in i de raka sidorna
men avtar åt mitten av dessa. Denna fortplantning
av-deformationen från hörnen till sidorna för med sig att
den maximalt tillåtna formförändringen i hörnen är
beroende av förhållandet mellan hörnradien r och
ytter-dimensionen a. Om man ökar hörnradien r i förhållande
till a, tills 2 r = a har man ett cylindriskt föremål.
Härvid kan någon avlastning av deformationen från hörnen
till sidorna ej mera äga rum. Minskar man r är det att
vänta att den teoretiska formförändring i hörnpartiet, som
kan uttryckas genom förhållandet R/r (se fig. 4), kan ökas
i och med att man ökar förhållandet air. Ishikawa har
bestämt detta samband och konstaterat ett rätlinigt
samband mellan dessa enligt fig. 7.
För praktiskt bruk är man emellertid ej betjänt med att
känna till det teoretiska dragförhållandet för ett
hörnparti. Vad man däremot vill veta är den maximala höjden
för ett givet rektangulärt föremål.
Vid kvadratiska arbetsstycken uttryckes maximala
höjdförhållandet genom h/a. Vid rektangulära föremål med
olika långa sidor kan man enligt Box & Schrceder
använda förhållandet h/d, där d =]/a • b.
Förhållandet h/d har bestämts av Box & Schræder. De
använde ca 1 mm aluminiumplåt av kvalitet 3 S—1/2 H
(Al med 1,2 °/o Mn, halvhårdvalsad). Dragradien ra och
stämpelns kantradie rs var sex gånger plåttjockleken.
Provningsresultat framgår av följande tabell och fig. 8 t.v.:
Resultat
h/d
r/d
1 ........ 1,6 128 128 128 0,56 0,013
2 ........ 1,6 64 64 64 0,76 0,025
3 ........ 2,4 64 64 64 0,83 0,038
4 ................4,8 41 113 68 0,75 0,071
5 ................6,4 64 64 64 0,80 0,100
6 ................15,9 153 153 153 0,74 0,104
7 ................15,9 102 102 102 0,76 0,156
8 ................15,9 64 64 64 0,73 0,250
9 ................39,2 153 153 153 0,73 0,250
10 ................23,8 64 64 64 0,74 0,375
11 ................32 — — 64 0,75 0,500
Omräknade h/d-värden efter de av Ishikawa bestämda
dragförhållandena framgår av följande tabell och fig. 8
t.h.:
Prov Stämpel och arbetsstycke Dyna Resultat
ra b rs ra d h h/d r/d
nr mm mm mm mm mm mm mm
1 11,0 99,0 99,0 9,0 5,0 99 97 0,98 0,11
2 11,2 106,4 171,4 9,2 5,0 135 97 0,72 0,08
3 12,0 136,0 176,0 10 5,0 155 105 0,66 0,08
4 15,0 126,0 184,0 15 5,0 152 123,5 0,81 0,10
5 40,0 205,0 435,0 15 5,0 299 215 0,72 0,13
6* 30,0 60,0 105,0 10 8,0 79,3 93 1,18 0,38
7 * 30,0 60,0 75,0 10 8,0 67,1 78 1,16 0,45
8 30,0 100,0 100,0 12,5 5,0 100 106 1,06 0,30
9 30,0 100,0 120,0 12,5 5,0 109,5 120 1,09 0,25
10 30,0 100,0 150,0 12,5 5,0 122,4 130 1,06 0,23
* plåttjocklek 0,8 mm, övriga prov 1,0 mm.
Provmaterialet var vid dessa försök 1 mm och 0,8 mm
glödgad aluminiumplåt av 99,5 l0/o renhetsgrad. Dragradien
var fem gånger plåttjockleken utom vid försök 6 och 7 då
den var tio gånger plåttjockleken. Resultaten är således
ej fullt jämförbara, men de uppvisar ändå samma tendens.
Enligt fig. 8 t.v. kan man tydligt se, att h/d är tämligen
oberoende av förhållandet r/d, om ej alltför små
kant-radier användes. Dessutom kan man med god
noggrannhet använda det vid cirkulär dragpressning bestämda
förhållandet h/d, vilket är betydligt enklare än bestämningen
vid rektangulära föremål.
I fig. 8 t.h. kan man se en successiv nedgång av h/d då
man går mot mindre förhållanden r/d. Den gräns, där
minskningen börjar bli markerad, ligger vid r/d = 0,125
(Mechanical Engineering okt. 1944; Tool Engineering aug.
1948; Metal Progress okt. 1951). VK
Fig. 8. Maximala
höjdförhållandet vid olika hörnradier enligt
t.v. Box & Schræder, t.h.
Ishikawa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
