Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1952 - En medicinsk användning av fotogrammetrin, av Jack Adams-Ray - En dricksvattenledning av plast - Bild och arkitektur, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
TEKNISK TIDSKRIFT v
Fig. 15.
Fingerdiameterns
variation (0,1
mm) efter
blockad av
sympaticus;
t.v. svullet,
t.h. friskt
finger.
belysning (blixttid 0,008—0,010 s) var medelavvikelsen från
den ena undersökningen till den andra 0,12 mm. I denna
siffra ingår dels metodfelet, dels de normalt
förekommande volymvariationerna.
Svullna fingrar efter olika skador har undersökts
samtidigt med motsvarande friska fingrar, före och efter
brytande av kärlsammandragande impulser genom
insprutning intravenöst av etamonin, som blockerar
sympaticus-ganglierna, fig. 15.
Volymen minskade som synes i de svullna fingrarna
medan man som regel samtidigt fick en ökning på den friska
sidan med belopp, som i flera fall översteg tre gånger
medelavvikelsen på normalmaterialet. Detta kan endast
bero på att avflödet blivit större på den sjuka sidan, dvs.
blockaden har brutit kärlsammandragande impulser på
avflödessidan. Ett symptom på att det alltid i
inflamma-tionssyndromet finns ett ökat hinder på avflödessidan —
blekhet — har jag också i ett annat sammanhang kunnat
visa med fotometri. Svullnaden kan alltså vara betingad
bl.a. av en reflektoriskt ökad tonus i avflödessidans kärl,
och mekanismen, att döma av denna preliminära
undersökning, av sympaticusblockaden får en naturlig
förklaring.
Med utgångspunkt från dessa synpunkter har jag bett
S-E Olsson på Veterinärhögskolan röntgenundersöka
postoperativa volymförändringar i levern hos hundar; de
preliminära resultaten talar för att även här en svullnad
uppträder; denna kan teoretiskt ha en liknande genes, dvs. ett
hinder för blodavflödet genom spasm i levervenerna, en
faktor som kan vara av stor betydelse för vår förståelse
av den praktiskt viktiga chocken.
Vi skall i fortsättningen använda röntgenfotogrammetri,
på vilket område N Berghagen gjort ett pionjärarbete inom
odontologin. Även med denna metod torde stora
möjligheter för mätningar med stor grad av exakthet förefinnas,
vilket ju är av största betydelse vid undersökningar på
dessa både teoretiskt och praktiskt viktiga områden av
den medicinska grundforskningen.
En dricksvattenledning av plast har introducerats i
Holland. Den tillverkas av polyeten i stora längder med låg
vikt, som kan läggas ut som en kabel.
Bild och arkitektur. Sambandet och samspelet mellan
bildkonst och arkitektur är en fråga som väcker till allt
större eftertanke, och framkallar en allt livligare
diskussion (jfr Tekn. T. 1950 s. 1083) ju fler fresker och målerier
som påkletas lämpliga (och olämpliga) väggytor i våra
nyaste offentliga byggnader.
Utsmyckningslustan har brett ut sig och har stundom
kunnat ta sig ganska obehärskade uttryck. Konstnärerna
har fått sina bilder placerade i de mest oväntade
arkitektoniska sammanhang. Om bela denna utveckling borde
mycket gott kunna sägas, när nu faktiskt goda konstverk
och god arkitektur i och för sig har skapats. Det är dock
mycket svårt att finna verk där det har åstadkommits en
lycklig enhet av arkitektur och bildkonst, sådana verk där
en samverkan mellan arkitektur och bildkonst har präglats
av självklar nödvändighet och givit ett konstnärligt
övertygande resultat. De konstnärliga kvaliteterna har i regel
framträtt som isolerade fenomen i större sammanhang.
Nu kan detta delvis förklaras genom att den moderna
svenska arkitekturen i långt mindre grad än de
internationella förebilderna har strävat till en konstnärlig
tota-litet, och detta har varit ogynnsamt för konstarternas
integration. Å andra sidan har inte heller några nationellt
anpassade lösningar för relationen bildkonst—arkitektur
kommit till uttryck, åtminstone inga av konstnärlig
betydenhet.
Bilden har dock något ändrats under de sista åren efter
de svenska konkretisternas uppträdande. Dessa har haft
betydande ambitioner i detta sammanhang och även
hunnit uträtta ett och annat på en arkitektonisk grundval.
Även om deras arbete väckt nya förhoppningar har det
dock, i arkitektoniskt sammanhang, ofta inneburit en
repetition av en redan passerad internationell utveckling.
Sannolikt har det varit en oundviklig följd av vår
bildkonsts provinsiella karaktär och idémässiga isolering under
1920- och 1930-talen.
Vad har nu utförts under senare år i fråga om
dekorativ konst i samband med arkitektur? Ja, det är inte så
litet — 1940-talets böjelse för en rikare miljö kan även
avläsas i antalet fullbordade murala och skulpturala
uppgifter. Naturligtvis urskiljer man betydande kvaliteter i de
senaste årens bildkonst, men om sammanhanget kring
konstverket nästan regelmässigt är oklart, blir ju
resultatet likväl otillfredsställande.
Det händer alltför ofta att en väggmålning omotiverat
"pryder" ett i sig självt vackert rum, eller att konstnären
ställs inför uppgiften att kamouflera oklar arkitektur.
Vanligast är väl att större konstnärliga uppgifter tillkommer
som officiella manifestationer, utan att det föreligger vare
sig praktiska eller konstnärliga motiv. Det skall vara så,
helt enkelt.
Betraktaren får verkligen sitt lystmäte av såningsmän,
smeder och timmerflottare, av grumlig symbolik och
omotiverad skrytsamhet. Den där björnen i stengöt som
släpptes ut i terrängen för att markera bostadsmiljö har också
fått misstänkt många efterföljare. Det är en svår uppgift
att forma en bostadsmiljö, det är sant, men
stengötsbjör-nen eller den avklädda tonåringen gör så oändligt litet till
eller ifrån.
För ett par år sedan fullbordades en av de största
väggmålningarna i vårt land. Det är Nils Nilssons fresk i
Skanskvarns folkskola i Stockholm, "Lek och allvar", en
magnifik samling illustrerade truismer — bibelspråket på väggen
igen. Men kan verkligen möjligheten för barnen i
folkskolan att utvinna något väsentligt ur alltsammans vara
så stor, då inte ens en vuxen orkar klara upp symboliken?
Man kan till slut endast ställa sig frågan: Hur har det
kommit dithän att vår bildkonst i de flesta monumentala
sammanhang fortsätter att ta sig sådana uttryck?
Hela den konstnärliga uppfattning som ligger bakom
denna konst har alltför litet gemensamt med vår tids
arkitektoniska ideal och arbetsuppgifter för att därav annat
än i undantagsfall skall kunna framkomma några helt har-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
