Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1952 - Nya metoder - Maskin för mekanisk koordinatberäkning, av Sven G Möller - Mikroseismisk metod för undersökning av spänningstillstånd i berg, av J Murkes - Nybyggen - Den transarabiska järnvägen, av S Samuelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 mars 1952
287
och A y = s ■ sin <p. För att finna lösningen inställes <p i
vänstra okularet och s i mellanokularet, varefter A x och
A y med rätta tecken direkt avläses i högra okularet.
Om däremot A x och A y är givna, och bäringen <p samt
sträckan s sökes, inställer man kvadrant och ungefärlig
bäring i vänstra okularet samt ungefärlig sträcka i
mellanokularet. Under samtidig rörelse av vinkel och avstånd
inställes i högra okularet de givna värdena på Ax och
A y, varefter ky och s direkt kan avläsas i vänstra och
mellersta okularen.
Dessa båda exempel klarlägger apparatens principiella
verkningssätt. En lång rad varianter och kombinationer
av dem kan utföras i maskinen. Såsom exempel må
nämnas beräkning av koordinater för gränspunkter som
inmätts ortogonalt från t.ex. polygonsida, triangelberäkning
enligt sinusteoremet eller cosinusteoremet,
proportionalitet, reduktion enligt Reichenbach, höjdskillnad,
avskärning och inskärning enligt Cassini m.m.
Beräkningarna, eller snarare inställningarna och
avläsningarna, kännetecknas av att inga trigonometriska
funktioner behöver slås i tabell och att tecknen erhålles utan
svårighet. Längder avläses på 1 cm och vinklar på 10
ny-minuter när. Största inställbara avstånd lär vara 150 m,
och maximalfelet i varje koordinat högst 10 mm verkligt
mått på marken.
Maskinen säges vara mycket enkel att betjäna, även av
personal som icke är geodetiskt utbildad, men som lärt
handgreppen och räkneförfarandena ungefär så som man
lär sig skriva maskin. Efter några timmars övning lär två
personer ha presterat mer än 100 koordinatberäknade
punkter i timmen; den ena skötte maskinen, medan den
andra dikterade inställningsdata och antecknade avlästa
värden. På grund av maskinens snabbhet utföres kontroll
enklast genom dubbelräkning (H Bohun i Österreichische
Zeitschrift fiir Vermessungswesen 1949 h. 6). Sven G Möller
Mikroseismisk metod för undersökning av
spänningstillstånd i berg. En serie laboratorie- och
driftundersökningar har utförts med piezoelektrisk apparatur, geofon,
för att förklara sambandet mellan storleken av
tryckpåkän-ningen i berg och antalet vibrationsimpulser per tidsenhet.
Vid laboratorieförsök utsattes proven för
sammantryckning i en 200 t press. Deformationer uppmättes med tenso-
Fig. 1. Antal
ljudimpulser per
minut (a) och
provets
deformation (b) som
funktion av [-tryckpåkän-ningen.-]
{+tryckpåkän-
ningen.+}
metrar och belastningar med dynamometrar.
Vibrationsmottagare fastsattes dels vid provblocket och dels vid
maskinstativet, för att eventuella främmande vibrationer skulle
kunna korrigeras. Trycket utövades på provblocket över
mellanliggande blyplåtar och filtskiktet för att minska
friktionen, jämnt fördela trycket mellan tryckplattor och prov
samt ljudisolera detta.
Undersökning av sandstenar, skiffrar, malmer (martit-,
hämatit-, och magnetitmalmer), graniter, betong visade att
ökningen av impulsernas antal per minut med ökande tryck
kan vara av två slag. När påkänningen ökas från 0 till ca
80—85 «/o av brottpåkänningen, ändras impulsernas antal
hur som helst inom intervallet 6—15 ljudimpulser per
minut. Vid större påkänningar (80 °/o—100 ^/o av
brottgränsen) ökar impulsernas frekvens mycket hastigt till
100—140 impulser per minut. Detta inträffar för
sandstenar, graniter och vissa skiffrar (fig. 1 upptill).
Impulsernas frekvens ökar ungefär proportionellt mot
påkänningens storlek tills den första sprickan uppstår,
varefter den snabbt växer till 100—140 impulser per minut
vid slutet av provets brott. Linjer representerande
impulsernas antal per minut och provets deformation som
funktion av påkänningen löper ungefär parallellt. Detta förlopp
gäller för de undersökta malmproven (fig. 1 nedtill).
Vidare framgår av undersökningen, att svaga ljud alstras
långt innan de första synliga tecknen på brott kan
iakttas. Hos alla undersökta prov alstrades första ljud vid
påkänningar lika med ca 50 % av brottpåkänningen.
Ljudimpulsernas antal per minut strax före brottet är
detsamma för både fuktiga och torra malmer.
Ljudupptagningsapparaten kontrollerades genom
undersökningar i en gruva, där en genomgående spricka höll
på att bildas mellan två brant stående bergartslager.
Mätningar av vibrationsimpulsernas antal per minut utfördes
på olika horisonter, varvid geofonen placerades i tur och
ordning i olika borrhål; inregistreringen pågick 10 min i
varje borrhål.
De erhållna resultaten visar, att metoden lämpar sig väl
för att upptäcka och göra mätningar i områden, där en
ännu osynlig brottprocess försiggår, för att bestämma
huruvida en skjuvning i berget pågår eller ej, och för att
bestämma det relativa spänningstillståndet på olika
brytningsställen (J D Ribkin och V P Zafolski i Gornyj
Zjur-nal 1951 h. 2). J Murkes
Nybyggen
I>en transarabiska järnvägen. Under de pågående
arbetena med järnvägen genom Saudi-Arabien från Persiska
viken till Röda havet (Tekn. T. 1952 s. 138) nådde
järnvägsbyggarna den 10 oktober 1951 efter kraftig forcering
fram till huvudstaden Riyadh, där järnvägsstationen redan
stod färdig. Först avsåg man att ha officiell invigning vid
årsskiftet, men kung Ibn-Sauds otålighet föranledde det
amerikanska oljebolaget Aramco att högtidligen öppna
trafiken redan den 20 oktober i närvaro av både kungen och
kronprinsen.
Trafiken till och från Riyadh kommer att till en början
ske med tre nya amerikanska rälsbussliknande vagnar,
vilka skall gå tre gånger i veckan till staden Dammam vid
Persiska viken. Sträckan är 556 km och kommer att
till-ryggaläggas på 10 h.
Ursprungligen räknade man de första åren med ca 50 000
resande per år på de först öppnade sträckorna av
järnvägen, men trafiken har blivit väsentligt större; 200 000
under de första nio månaderna 1951. Alla tåg och stationer
är utrustade med fullständig radioutrustning. Trafiken
övervakas centralt från Dammam. Sammanlagt 400 lok
och vagnar är nu insatta i trafiken. Mot slutet av 1952
kommer befattningarna vid järnvägen, så när som på de
högsta chefsposterna, att handhas av landets egna söner
(Railway Gazette 2 nov. 1951). 5 Samuelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
