Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1952 - Operationsanalytisk metodik vid eldistribution, av Sten Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
297
effekt och energi, kostnaden för dessa förluster
osv. Det lyckades nämligen att få ett exakt
samband mellan energimängd per år och den
ekonomiska arean. Enligt en länge känd men föga
beaktad sats är vid ekonomisk area Ag
förlusternas kostnad lika med de rörliga
kabelkostnaderna. Vid andra areor, t.ex. en enhetsarea Aet
ändrar sig förlusternas kostnad i omvänd
proportion till arean. Om årskostnadsfaktorn är p,
blir således överföringskostnaden per km och år
vid arean Ae
p-B + p-aAe + pa-A\jAe
fast kostnad + rörlig kabelkostnad + förlustkostnad
Den ekonomiska arean Ag erhålles som en
funktion av energimängden Q efter en formel som
innehåller en del konstanter i vilka ingå
spänning, fasförskjutning, ledarmaterialets specifika
motstånd, ledningens rörliga kostnadsfaktor a,
belastningstypens karakteristikor /ci och k2,
förlusternas kostnad per kW. Den sistnämnda
visade sig kunna uttryckas som en fast kostnad
jämte en kostnad som är proportionell mot
belastningens utnyttjningsf aktör.
Det visade sig lämpligt att beräkna och
tabellera den ekonomiska arean i relation till
energimängden i ledningens början dels för ledningar
med samma belastning hela vägen, dvs. utan
uttag (matarledningar) dels för ledningar med ett
kontinuerligt uttag av en viss energimängd per
löpmeter kabel (fördelningsledningar). Det sista
motsvarar även uttag i även ett rätt litet antal
kabelskåp o.d., som är jämnt fördelade utefter
kablarna. Tabeller uppgörs lämpligen för två
gränsvärden hos prisnivå och råkraftpriser, förutom
för de båda gränsvärdena på belastningstyp. Om
man vill ha många och noggranna värden kan
matematikmaskin utnyttjas.
Jag går icke närmare in på hur formlerna
härletts i detalj, men skall demonstrera hur snabbt
beräkningarna sker för ett schematiserat nät,
sådant som användes för en mängd principiella
analyser.
För att veta hur det ekonomiska resultatet blir
vid olika stora nätstationer, dvs. olika avstånd
mellan stationerna, måste man räkna fram
årskostnaderna för några hundra alternativ i fråga
om stationsavstånd vid olika belastningstäthet,
vid olika belastningstyp, vid olika prisnivå m.m.
Vid ett visst gatuavstånd, i exemplet 80 m, ser
det schematiserade nätet ut som fig. 5 visar. I
ett alternativ räknas med fördelningskablar
(streckade) i alla gator. Vid ett annat alternativ,
som kan användas och är bättre vid dessa små
kvarter, räknas med fördelningskablar i endast
en riktning. Fördelningskablarna matas av
kablar utan servisskåp (heldragna).
Belastningstypen är i exemplet
högelektrifie-rad hushållsförbrukning med ekv. P = 0,22 Q
Fig. 5. Från en enda
nätstation matad
del av ett
schematiserat ledningsnät
för en stad;––
fördelningskablar
till vilka serviser
anslutas,
-matarkablar (utan
servisanslutning ).
0,07|/ Q och belastningstätheten är 2 000 kWh per
år och m gata, dvs. 50 MkWh/km2 och år.
Kostnaden beräknas för ett flertal avstånd mellan
nätstationerna, av vilka här exemplifieras
beräkningen för 400 m, eller fem kvarter, mellan
nätstationerna. Således är ytan per nätstation 0,16
km2 och energimängden per station 8 MkWh eller
1 958 kW nyttig förbrukning.
Likformigheten av belastningsfördelningen gör
att alla fördelningskablar blir lika, således 20 à
200 m, summa 4 km med uttagning per kabel
av 0,4 MkWh, vilket motsvarar en ekonomisk
area enligt nämnda ekvationer eller tabeller av
80,4 mm2. Matarkablarna levererar vardera till
två kablar och för således 0,8 MkWh, vilket för
matarkablar ger en ekonomisk area av 251,6
mm2, och fyra à 80 m jämte fyra à 160 m, eller
i allt 0,96 km2. Beräkning av kostnaden per
stationsområde sker först vid ekonomisk area och
sedan vid ett par enhetsareor 95 och 120 mm2.
Vid enhetsarea uppdelas matarkablarna i två.
Resultatet ges i följande tabell (det erinras om
att vid ekonomisk area är förlustkostnaderna
lika med de rörliga kabelkostnaderna a • A =
0,06 • 140 - A):
Kostnader per stationsområde
vid vid
ekonomisk enhetsarea
area 95 mm2 120 mm2
Matarkablar
fast kostnad
0,06 • 13 000 • 0,96 ....... 748,80 1 497,60 1 497,60
rörlig kostnad
0,06- 140 0,96 -251,6 ____ 2 028,90 1 532,16 1 935,36
förluster ............... 2 028,90 2 686,69 2 126,96
Fördelningskablar
fast kostnad
0,06 • 13 000 • 4,00 ....... 3 120,00 3 120,00 3 120,00
rörlig kostnad
0,06 • 140 • 4,00 • 80,4 ..... 2 701,44 3 192,00 4 032,00
förluster ............... 2 701,44 2 286,27 1 809.96
Summa kr. 13 329,48 14 314,72 14 521,88
Nätkostnad per km2/år kr. 83 309 89 467 90 762
Beräkningen för varje alternativ tar minuter
i stället för med gamla metoder timmar, vilket
gör det möjligt att räkna igenom och klarlägga
samspelet vid ändring av alla faktorer på olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
