- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
307

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 april 1952

307

Fig. 3. Ljuddämparens utlopp.

(fig. 2) med sektioner på 3 X 3 m. Den har utförts i betong
med 30 cm tjocka ytter- och mellanväggar. Mellan dessa
och kanalerna, som är utförda i 15 cm tjock armerad
betong, finns ett 60 cm luffmellanrum, till vilket springor
i kanalernas väggar leder. Luftmellanrummen delas i fem
resonanskamrar genom skott.

Kammaren följes av en 275 m lång trumma, bvggd på i
princip samma sätt. Kanalernas väggar är emellertid av
dubbla perforerade metallplåtar med mellanlägg av
glasfiber. Denna del av trumman absorberar svängningar med
en frekvens på 20—200 p/s, medan trumpeten efter infö
randet av de nya skotten tar hand om svängningar med
5—11 p/s och den nya akustiska kammaren sådana med
mer än 11 p/s. Hela anläggningen har utförts, så att den
tål en temperatur på upp till 150°C.

Trumman avslutas med en 15 m hög, 11 m bred och 15
m lång kammare (fig. 3), genom vilken luftströmmen
släpps uf i det fria i räf vinkel mot trummans
längdriktning. Den vägg av kammaren, som luftströmmen träffar
har utförts, så att den absorberar ljud med över 200 p/s.
Den motsatta väggen är däremot av armerad betong utan
akustisk utformning.

Betydande oljud uppstår givetvis vid provning av
rammotorer vid höga lufthastigheter, men det är inte
outhärdligt och det tränger inte ut genom ljuddämparens utlopp
De lågfrekventa tryckvågorna absorberas fullständigt, och
luften lämnar anläggningen i en tvst och jämn ström
(Engineering News-Record 8 mars 1951). SHl

Elektromagnetiska kvicksilverpumpar för gaser. Vid

fysikaliska experiment måste man ofta pumpa runt gaser
i slutna system. Vid låga tryck kan man använda
kvick-silverdiffusionspumpar. Om emellertid trycket överstiger
några torr, måste de ersättas med någon annan anordning,
och då har elektromagnetiska vätskepumpar visat sig
särskilt lämpliga.

En form av denna pumptyp liknar i princip en
likströmsmotor, i vilken rotorn ersatts med en flytande metall, i

Fig. 1. Elektromagnetisk kvicksilverpump med en slinga.

detta fall kvicksilver. Detta bringas att flyta åt ett håll
genom att elström släpps genom det vinkelrätt mot
statorns fält. Vid ett enkelt utförande (fig. 1) alstrades
magnetfältet äv en alnicomagnet, kvicksilvret flöt i rummet
mellan två koaxiala glasrör och ett ankare av mjukt järn
placerades mitt för magneternas polskor i det inre av dem.
Strömmen tillfördes genom i glaset insmälta platinatrådar.

Magneten hade en fältstyrka på 4 000 gauss, dess polskor
var cirkelformade med en diameter på 38 mm. Vid en
strömstyrka på 10 A erhölls en höjdskillnad mellan
kvicksilverytorna i de vertikala rören på 3 cm. Genom att
vända strömmen kunde alltså en tryckdifferens på 60 torr
erhållas. Genom att koppla in en strömvändare
manövrerad med ett relä, som utlöstes, när kvicksilvret i stigrören
gjorde kontakt med på lämplig höjd placerade
platinaspetsar, kunde gas pumpas med en hastighet på ca 800
ml/min vid 0,2 V och 10—12 A. Härtill behövdes dock yttre
ventiler, som inte visas i fig. 1.

Vid en annan utföringsform (fig. 2) passerade kvicksilvret
genom fyra slingor (bara två utritade) av 1 mm
kapillärrör. Härvid erhölls en höjdskillnad på 30 cm. Gasen
pumpades genom att kvicksilverpluggar passerade genom ett
4 mm sidorör från stigrörels topp. Vid 0,5 V, 17 A och
inget mottryck föll tre pluggar per sekund genom sidröret.
Gasströmmen blev då 600 ml/min (Canadian Journal of
Research Technology juli 1951). SHl

Radioaktivt batteri. Ett "atombatteri" där radioaktivitet
omvandlas till elektrisk energi, består av en cell med två
elektroder av olika material, omgivna av t.ex. argon.
Denna joniseras genom bestrålning med alpha-, beta-,
gamma-eller röntgenstrålar. De positiva joner som bildas genom
gasens dissociation attraheras till den elektrod som är av
ädlare material, och de negativa elektronerna till den
aktiva elektroden, varvid en elektrisk ström uppstår.

Strömalstringen är givetvis mycket liten. En effekt av
100 W skulle kräva ett batteri med 1 m3 volym. Principen
har hittills använts endast för noggrann mätning av
gam-mastrålars intensitet. Andra användningar är analys av
gaser och legeringar, mätning av tryck, vakuum och
temperatur samt korrosionsförsök (Electronics jan. 1952;
Engineers Digest jan. 1952). sah

Hållplatsindikator. I Milanos spårvagnar har uppsatts
en signaltavla, fig. 1, som automatiskt anger nästa
hållplats allteftersom vagnen rör sig utefter linjen. Tavlan är
dubbelsidig och upphänges så att den bekvämt kan läsas
från alla delar av spårvagnen.

Tavlan innehåller ett diagram, liknande stationsskalan
på en radiomottagare, där alla hållplatser längs linjen är

Fig. 2.
Elektromagnetisk kvicksilver pump
med flera slingor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:13:35 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1952/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free