- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
312

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1952 - Nybyggen - Halvkontinuerligt bredbandvalsverk för aluminium, av K J Blom - Styranordningar på tågfärjan »St. Germain», av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Kontinuerligt kvarto-färdigvalsverk; i bakgrunden
utlöpningsrullbana.

bandlängden är efter en kallvalsning uppe i 1 100 m. Den
maximala bredd som kan kallvalsas är 1 370 mm. De
mjukaste legeringarna reduceras upp till 90 "Vo på en
kallvalsning dvs. på tre pressar, medan andra legeringar
hårdnar fortare och fordrar en eller flera mellanglödgningar
för att uppnå denna reduktion.

Kallvalsverket är utrustat med en synnerligen förnämlig
regleringsutrustning. Vid starten matas bandet in i det
första valsparet av ett tryckrullpar, vilket ger bandet en
viss spänning och håller det mitt på valsbanan. Det går
sedan in i andra och tredje paret samt hasplas upp via en
spännrulle av en driven haspel. Under starten går verket
relativt långsamt. Så fort sluthaspeln har hasplat upp några
varv accelereras emellertid verket och hasplarna upp till
lämplig valshastighet. Genom en elutrustning kontrolleras
och justeras dels sträckning mellan haspel och verk,
mellan paren, samt mellan verk och sluthaspel, och dels den
slutliga tjockleken. Sist vägs ringarna.

Färdigbehandlingen är helt beroende av
användningsändamålet. Bandringar för folier, behållarplåt och
rondeller går från kallvalsverket till en roterande sax, där
de kantskärs och eventuellt delas i smalare band.
Folieringarna kantskärs endast, under det att behållarplåt och
rondeller är såväl varm- som kallvalsade i
multipelbredder. Behållarplåt delas till en största bredd av 760 mm
och rondeller till maximalt 200 mm.

Folieringar och behållarplåt glödgas därefter, emedan de
skall kallvalsas ytterligare. När ett aluminiumband har
kallvalsats till en viss hårdhet måste det nämligen
re-kristalliseringsglödgas vid 350—400°C innan de kan ytter-

ligare kallvalsas emedan annars kantbristningar och
bandbrott uppstår. Folieringarna glödgas vid färdigdimension
före avsändningen, emedan de skall kallvalsas ytterligare
av kunderna, under det att behållarplåten glödgas före den
sista kallvalsningen. Glödgugnen består av två parallella
ugnsrum och värmes av varmluft från en gaseldad
värmeväxlare. Ringar läggs före glödgningen i lådor som skjuts
genom ugnen.

Behållarplåten kallvalsas därefter till önskad hårdhet i
ett särskilt kallvalsverk, som består av ett kvartovalspar
med 305 mm arbetsvalsdiameter, 815 mm
stödvalsdia-meter och 915 mm valsbanelängd. Verket är utrustat med
såväl dragande som bromsande haspel och en liknande
regleringsutrustning som det kontinuerliga kallvalsverket.
Valshastigheten uppgår till 10 m/s och bandlängden till
1 700 m. Pressarna varierar mellan 30 och 60 *>/o.
Tjockleken på utgående sidan av bandet kontrolleras genom
radioaktiv tjockleksmätning (Tekn. T. 1951 s. 427).

Bandringarna för behållarplåten går därefter till någon
av de bägge lätta klipplinjerna för att klippas upp i
längder. Dessa linjer arbetar kontinuerligt med 3 m/s. För att
utnyttja dem så fullständigt som möjligt svetsas sista
änden på den föregående ringen ihop med första änden
på den efterföljande. Banden avfettas, kantskärs, passerar
en flygande mikrometer för kontroll av tjockleken,
besiktigas på ytan, riktas i ett rullriktverk, klipps i längder
av en flygande sax med en tolerans av 0,8 mm, passerar
därefter en sorteringsmaskin som delar plåtarna i tre
grupper. Den prima plåten staplas, räknas maskinellt och
är sedan klar för att packas och levereras. Sekunda plåt
besiktigas ytterligare och den undermåliga skrotas.

Var och en av dessa bägge linjer kan behandla ca 4 500
plåtar i timmen, vilket är åtminstone sex gånger så många
som vid manuell hantering.

Rondellerna pressas i en snabbgående press som
producerar mellan 250 till 500 rondeller per minut. Innan
bandet går in i pressen riktas det och passerar en flygande
mikrometer. Skrotet från pressen lindas upp under det att
rondellerna går ut på transportbanor där de underkastas
motsvarande kontroll som plåten på de lätta linjerna.

Byggnadsplåten slutligen, som ligger i tjocklekar från
0,55 till 1,6 mm, är färdigvalsad redan i det kontinuerliga
kallvalsverket och går därefter direkt till den tunga
klipplinjen. Där riktas bandet i en rullriktmaskin, varefter det
klipps upp i längder i en flygande sax och går ut på en
kedjetransportör. Plåt som skall korrugeras går till en
roterande maskin och staplas efter korrugeringen. Plåt
som skall levereras plan eller korrugeras i någon annan
maskin staplas direkt från saxen. Därefter inspekteras
plåten noggrant, och är sedan klar för leverans (Brit.
Engng nov. 1950; Automob. Eng. dec. 1950; Engineer
5 jan. 1951). K J Blom

Styranordningar på tågfärjan "St. Germain". Denna
snabbgående motorfärja (Tekn. T. 1951 s. 127), som
trafikerar sträckan Dover—Dunkerque på linjen London—

Fig. 1. Placering av för- och akterroder,
styrmaskiner och manöverapparater på
M/F "St. Germain", byggd i Helsingör
och trafikerande linjen
Dover—Dunkerque i Engelska kanalen.

PROMENADE DECK

BRIDGE DECK

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free