Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1952 - Nybyggen - Styranordningar på tågfärjan »St. Germain», av N Lll - Böcker - Väggformar för bostadshus, av Hans A Vinberg - Forskaling, av Hans A Vinberg - Skorstene for småhuse, av Ingvar Strömdahl - Overhead costs, av N G Ehrnrooth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
313
Paris, har ett huvudmaskineri med två dieselmotorer,
vardera om 4 800 ihk och drivande var sin propeller. Farten
är 18 knop.
Huvudrodret är av balanstvp och placerat i fartygets
symmetriplan långt akterut. I förpiken är ett på speciellt
sätt utformat förroder inbyggt. Ett förroder brukar vara
till stor nytta på ett fartyg, som behöver backa längre
sträckor i inseglingsrännor o.d. "St. Germain" backar in i
färjläget i Dunkerque. Vid Dover styr färjan in genom
östra inloppet, svänger och går sedan med aktern före in
i en bassäng, där det är mycket litet spelrum vid sidorna
och tidvattnet ökar manöversvårigheterna. Här har
förrodret visat sig mycket värdefullt.
Styrmaskineriet till det aktra rodret är av
elektrohydraulisk typ med två tryckcylindrar, vardera driven av en 18 hk
elmotor. Varje pumpaggregat kan genom mekanisk
utväxling bringa rodret från dikt styrbord till dikt babord, eller
tvärtom, på 25 s, då färjan går med full fart framåt och
varvid ett vridmoment om 18 500 kpm utövas på
ro-derhjärtstocken. Möjlighet finns också att låta
pumparna samarbeta, så att, om den elektriska strömtillförseln
till den ena pumpen skulle upphöra, styrningen likväl
obehindrat kan fortgå. Styrningen med akterrodret dirigeras
genom en hydraulisk telemotoranläggning med en
manöverapparat ("main steering" på fig. 1) i navigationshuset
på kommandobryggan, men kan även utföras från en
man-överappårat akterut på båtdäck.
Styrmaskinen till förrodret är också elektrohydraulisk,
ehuru blott en pump och en elmotor användes. Detta roder
kan likaledes läggas över från dikt styrbord till dikt
babord på 25 s. Det dirigeras med telemotor från
manöver-apparater ("astern steering" på fig. 1) på
kommandobryggans båda vingar (Shipbuilding and Shipping Record
11 okt. 1951). N Lll
Böcker
Väggformar för bostadshus, av Mejse Jacobsson. Stat.
Komm. Byggn.-Forskn. Brosch. nr 2, Tidskriften
Byggmästaren, Stockholm 1952. 17 s., 11 fig. 1 kr.
Detta instruktiva lilla häfte ger anvisningar eller råd
rörande formar för betongväggar, grundade på omfattande
studier på olika platser i vårt land.
Förf. skriver att "en form måste för att bli såväl tekniskt
som ekonomiskt riktig konstrueras och planeras i förväg.
Att lägga ansvaret härför på arbetsbefäl eller arbetare är
ett missgrepp, som tyvärr alltför ofta begås". Därför har
dimensioneringen av formarna endast behandlats i
allmänna ordalag och med ett exempel. Planeringsritningar, som
rationaliserar arbetet på arbetsplatsen, rekommenderas av
förf.
Arbetsplatsens folk får ett otal råd om hur formarna bör
utföras för att arbetet skall förenklas, formarna förbilligas
och resultatet förbättras.
Då för närvarande en halv meter av en regel kostar lika
myoket som denna broschyr, förefaller det vara
ekonomiskt att låta den bli standardutrustning på
byggnadsplatser och konstruktions- och planeringskontor.
Hans A Vinberg
Forskaling, av Rolf Schjødt. Norges tekn.-naturvetensk.
Forskn.-Råd byggetekn. Utv. nr 2. Grundt Tanum, Oslo
1951. 40 s., ill/
Även i Norge har man börjat se med rationaliseringsögon
på betongformarna. Förf. studerar först de för närvarande
använda formarna kritiskt, föreslår förbättringar och
beräknar lämpliga dimensioner. I kap. 2 följer en
arbetsbeskrivning med ritningar av bjälklags-, vägg- och
pelar-formar. Häftet avslutas med en orientering om användning
av stål vid formbyggandet.
Den nya dimensioneringen medför en avsevärd minskning
av träåtgången, exempelvis i väggformar med 22 °/o. Ä
andra sidan har antalet bandjärn ökats, ty risken för brott
i dessa har tidigare varit för stor. Arbetsbeskrivningen och
ritningarna är avsedda att ges ut i särtryck för användning
på byggnadsplatserna. Härigenom kan de nya
anvisningarna snabbt få en stor spridning utan att tyngas av
beräkningar och diskussioner.
Efter en jämförelse med den svenska Byggforskningens
broschyr "Väggformar för b ostadshus" frågar man sig:
Vad är sanning? Så antar t.ex. Schødt ett betongtryck,
som är mindre än hälften av det Jacobsson antagit, trots
att gjutningshastigheten är mer än sex gånger så stor (jfr
Tekn. Ukebl. 1951 h. 31). Tills Hast publicerar resultaten av
sina försök får väl frågetecknet stå kvar. Ett annat
exempel är spikning av bandjärn. Norska försök visar att en
2V2" spik räcker, medan svenskarna vill ha två 4"!
De principer förf. kommer fram till är intressanta att
studera också för en svensk formkonstruktör, även om en
hel del detaljer inte synes lämpliga i vårt land.
Hans A Vinberg
Skorstene for sinåhuse, 2:a uppl., av POUIL becker.
Statens Byggeforskningsinstitut, studie nr 6. Teknisk
För-lag, Köpenhamn 1951. 44 s., 23 fig. 15 dkr.
Denna skrift gör icke anspråk på att ge en uttömmande
redogörelse för skorstensproblemet. Den vill endast
försöka skissera huvuddragen för fortsatta studier inom
detta — även nationalekonomiskt — betydelsefulla avsnitt
av byggnadstekniken. På många håll i utlandet har det
börjat dyka upp nya skorstenskonstruktioner; det
försiggår en stark utveckling på området och
Byggeforskningsinstitutet har ansett tidpunkten vara inne att ställa
problemet under debatt samt att från första stund söka leda
utvecklingen på området i Danmark i rätt riktning. Så
ungefär säger förf. i förordet till boken.
Redan i inledningen anges det väsentliga i
problemställningen. Skorstenens funktion — att leda
förbränningsgaserna från eldstaden till fria luften samt att åstadkomma
det för förbränningen nödvändiga draget — medför vissa
krav på skorstenskonstruktionen: täthet, motståndsförmåga
mot normala driftstemperaturer samt mot åverkan från
sotarnas redskap, prisbillighet.
Förf. vill däremot inte vara med om att man skall
behöva ställa det krav, som hittills ansetts såsom det kanske
viktigaste, nämligen kravet att skorstenen skall tåla de
höga temperaturer, som uppstår vid soteld. Soteldarna
vållas av blanksot, vilket inte kan avlägsnas med sotarnas
redskap. Blanksotet bildas genom rökgasernas
kondensation i rökkanalen. Kondensfenomenet orsakas av
bristfällig värmeisolering av skorstenspipan samt av alltför stor
skorstensarea. Förf:s recept — värmeisolera skorstenarna
och minska skorstensarean, så slipper vi soteldarna —
pekar kanske åt rätt håll. Men innehåller det receptet hela
sanningen? Det finnes något som heter bristfälliga
eldstäder, olämpligt bränsle och okunniga pannskötare också.
I följande avsnitt skildras kortfattat, överskådligt och
med goda illustrationer olika skorstenstyper, murade och i
annat utförande. Så följer redogörelse för
skorstensföreskrifter i olika länder, för vissa försök utförda i utlandet
samt för några konstruktionsdetaljer. På ett tiotal sidor
behandlas slutligen skorstenars beräkning med hänsyn till
kondensationsfaran, kravet på tillräckligt drag osv.
Förf. avslutar sin studie med att spika några teser,
avsedda att bilda diskussionsprogram men också till viss del
arbetsprogram för fortsatt forskning på området. Skriften,
som är försedd med sammanfattning på engelska samt
med litteraturförteckning, är ett värdefullt debattinlägg i
ett ämne som, sett mot bakgrunden av senare års
utveckling inom byggnadstekniken, är minst sagt förbisett.
Ingvar Strömdahl
Overhead costs, av W Arthur Lewis. George Allen &
Unwin, London 1949. 200 s., ill. 15 sh.
Detta intressanta teoretiska bidrag till den moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
