Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1952 - Lastningsproblem vid bergbrytning, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
323
Lastningsproblem vid bergbrytning
Bergsingenjör Boris Serning, Kiruna
De senaste årens storartade utveckling av
borr-ningstekniken vid gruvor och andra
bergbrytningsarbeten — speciellt genom ett allmänt
införande av hårdmetallborrningen — har ställt
alltmer pockande krav på förbättrade
lastanordningar, som snabbt och effektivt kan bortlasta
de utsprängda bergkvantiteterna. Detta medför i
sin tur att transporterna från arbetsområdena
till schakt eller andra avlastningsställen måste
ordnas effektivare än tidigare. Även vid små
gruvor räknar man nu ofta kallblodigt med ca 5 m*
stora vagnar, el- eller dieseldrivna lok och spår
lagda med räls på över 25 kg/m.
De synpunkter, som här skall framläggas, gäller
endast förhållandena under jord. Lastning med
grävskopor av vanlig rundsvängande typ
kommer, trots att även denna lastningsmetod funnit
användning vid stora kraftverkstunnlar och
liknande arbetsplatser, ej att behandlas.
Problemställning
Lastningsproblemet kan i mycket starkt
koncentrerad form illustreras av formeln (jfr
nomogrammet, fig. 1)
p=_X_
lje -j-b/k+t
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 13 mars 1951.
622.61
där P är lastanordningens produktion i m3/skift,
V tillgänglig verktid i min/skift, e
nettolastnings-effekten i m3/min, b väntetiden i min för
lastanordningen medan vagns- eller sättbyte pågår,
t den extra tid i min/m3, som åtgår till
skutbe-handling, rensning för hand osv., k vagnens
lastförmåga i m3.
Problemet är således helt enkelt att hålla
spill-och ställtider nere, så att högsta möjliga verktid
per skift erhålles; vidare att skaffa
lastanordningar med stor nettokapacitet, stora vagnar
(givetvis dock ej större än vad lastanordningen
medger), effektiva anordningar för snabbt
vagnsbyte eller om möjligt kontinuerlig lastning av
hela sätt. Berget skall serveras på sådant sätt,
att det helst utan vidare skutbehandling kan
upplastas med ett minimum av extra rensningar
och flyttningar.
De krav man således vill ställa på en
lastanordning blir i stort sett följande:
den skall vara så dimensionerad och ha sådan
räckvidd, att den i orten eller arbetsrummet skall
kunna upplasta praktiskt taget allt berg, så att
rensningsarbeten för hand undviks, utan att
därigenom extra spårläggning behöver utföras;
den skall smidigt kunna anpassas till de
borrnings- och skjutningsmetoder, som används, så
att ställtiderna nedbringas till ett minimum;
Fig. 1. Sambandet mellan
lastningens huvudfaktorer; b väntetid (min)
för lastmaskinen vid vagns- eller
sättbyte, t extra tid (min/m’) för
skutbehandling, rensning för hand
m.m., e nettolastning seffekten
(m!/min), V tillgänglig verktid
( min! skift).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
