Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1952 - Lastningsproblem vid bergbrytning, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
TEKNISK TIDSKRIFT
Totaltid per skrapa
Fig. 2. Skrapning till schakt; A före och B efter metodstudium och rationalisering.
den skall vara så robust konstruerad att
spilltiderna och givetvis även kostnaderna för
smörjning, reparation och underhåll blir låga;
den skall kunna sysselsättas i största möjliga
utsträckning under lastningsperioden, dvs.
genom sin konstruktion bidra till att
vagnsbytes-tiderna hålls nere eller om möjligt helt undviks;
lastningskapaciteten i m3/min skall vara stor.
De lastanordningar, som för närvarande
allmänt används under jord i Sverige, kan
hänföras till två olika huvudtyper, dels skrapspel,
ofta i kombination med speciella lastplan, dels
lastmaskiner av typen Atlas LM 30—55 eller
motsvarande utländska typer. Först på senare
tid har större och effektivare lastmaskiner
prövats i svensk gruvdrift. I Kiruna arbetar sålunda
en större lastmaskin av kastande typ i
kombination med gummitransportband, Eimco 40, och
en kontinuerligt lastande maskin, Joy Loader
18 HR 2.
Skrapning
Problemen kring skraplastning har på ett
föredömligt sätt för några år sedan utretts av en av
Gruvforskningen tillsatt kommitté. Här skall
endast några speciella reflexioner göras.
Sedan länge har skrapspelens stora smidighet
och kapacitet utnyttjats vid skrapning till schakt
eller fickor. Vid en omdömesgillt upplagd
bryt-ningsplan, där spelets optimala räckviddsområde
utnyttjas, och anordningarna för skutbehandling
och undantransport av berget på tappningsnivån
lösts på ett lyckligt sätt, uppfyller
skrapanord-ningen alla de krav, som i det föregående
ställdes på en god lastanordning. Vid skrapning till
schakt i Kiruna kunde sålunda effekterna ökas
genom relativt enkla ingrepp (fig. 2). Speciellt
vid arbeten av denna typ torde i allmänhet stora
vinster kunna göras genom metodstudier, där
samtliga i arbetsprocessen ingående
arbetsoperationer noggrant observeras.
För ort- och tunneldrivning har sedan ett
fem-tontal år tillbaka skrapor i kombination med
skrapplan funnit användning i Kiruna. Vår
erfarenhet visar, att denna lastningsmetod väl
uppfyller villkoren att ta allt berg utan
handrensning och hållas optimalt sysselsatt men mindre
väl övriga. Speciellt olyckligt är att skrapplan
svårligen kan kombineras med borrvagnar, såvitt
ej en kombination av spårbundet och
larvbands-utrustat underrede för borrvagnen användes.
Ställtiderna vid en skraplastning i ort är även
så stora, att man i allmänhet endast kan
ekonomiskt utnyttja dem i orter med area över 10 m2>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
