Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1952 - Lastningsproblem vid bergbrytning, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
325
Fig. 3. Golvtravers vid skrapning till norbergsvagnar.
där tillfredsställande stora salvor kan utskjutas.
Skrapningseffekten är vid spel upp till 40 hk
begränsad till högst ca 0,5 m3/min löst berg, vilket
gör, att även i en tunnel av stora dimensioner,
där skrapning kan ske i normalspårsvagnar med
lastförmåga på ca 30 m3, endast salvor på 100—
150 m3 löst berg kan utlastas på ett skift.
Vagnsbytena kan normalt anordnas mycket
smidigt vid skrapning över plan. I Kiruna
användes i stor utsträckning golvtravers, som placeras
så, att tomvagnen skjutes direkt in under planet
på traversen, på vilken således vagnen står under
lastningen (fig. 3). Vagnsbytestiden kan
därigenom — vid två mans bemanning på lastplanet
— nedpressas till 0,75 min per vagn (1
m3-vagnar). En speciell lösning av problemet om
vagnsförsörjningen vid enspårig ort har gjorts i
Bolidengruvorna (Tekn. T. 1950 s. 775). Hela
ortsalvan skrapas där direkt upp i speciellt
utformade 4 m3 vagnar, varvid skrapning kan ske
från vagn till vagn. En likartad utrustning är nu
i arbete även i Kiruna. Metoden är mycket god
vid enspåriga orter, men huruvida den • blir
snabbare och mer ekonomisk vid tvåspårsorter,
där vagnsbyte kan ske med golvtravers eller
"cherry pickers" torde vara mer diskutabelt.
I samband med drivning av en längre donlägig
materialbana i Kiruna, har goda resultat erhållits
vid skrapning med två skrapor i tandem.
Skrap-sträckan har därvid utan olägenhet överskridit
70 m, vilket bl.a. medfört, att ett minimum av
flyttningar av det tunga specialplan, som
använts, har åstadkommits, samtidigt som en
längre kontinuerlig rälsläggningsperiod erhållits.
Lastmaskiner
De gängse typerna av lastmaskiner under jord
(grundtyp Eimco Finlay Loader) har fått sitt
naturliga arbetsområde vid ortdrivning och vissa
brytningsmetoder, där tidigare berget
upplastades för hand från sulan eller utdrogs genom
tappar av tillfällig och primitiv konstruktion.
Allt eftersom rationaliseringssträvandena under
Fig. 4. Lastmaskinen Eimco 40.
jord mer och mer går mot större vagnar och
snabbare transporter har dock kraven på
nykonstruktioner av lastmaskiner accentuerats. Vagnar
på 2 m3 och däröver har i allmänhet en bredd
av minst 1 600 mm, och då dessa vagnar fordrar
transport med lok, ökas kraven på de fria
utrymmena vid sidan om vagnarna.
I stället för en aktionsbredd vid lastningen på
tidigare ca 2 m ökar denna vid modern drift till
ca 3 m för enspårig ort, samtidigt som man
fordrar, att maskinen skall kunna lasta en vagn om
3 m längd eller däröver. Då underjordskrossning
vid de flesta större gruvor blivit standard, har
även möjligheterna att lasta större skut ökat.
Skoporna kan utan nackdel göras större och
således maskinerna kraftigare, vilket allt ger än
större lastningseffekt och mindre förlorad tid för
skutbehandling.
Ett exempel på hur en lastmaskinsfirma utan
att våldföra sig på maskinens konstruktiva
principer löst de här relaterade problemen, utgör
Eimcos konstruktion modell 40 (fig. 4).
Maskinen arbetar på så sätt, att skopan i stället för
att tömmas direkt i vagn, avlastar godset på ett
kraftigt gummiband, som sammanbyggts med
maskinen och i viss mån även möjliggör
lastning under vagnsbytestiden. Transportbandet
fördelar sedan godset i en under bandet inkörd
vagn, vilken med en speciell kopplingsstång är
kopplad till maskinen.
I Kiruna har en dylik maskin varit i arbete ca
2 år, och har efter omtrimning till våra
förhållanden fungerat tillfredsställande.
Underhållskostnaderna har varit låga, och består till
övervägande del av kostnader för anskaffning och
reparation av gummiband. Ett sådant stoppar
för ca 30 000 t malm.
Maskinen arbetar nu i kombination med 2 ms
Granby-vagnar vid tillredning av en serie stora
magasinsorter. Ett problem vid all
maskinlastning utgör ju som regel vagnsbytestiderna. När
man kommer upp till 2 m3 vagnar och däröver,
är handrallning omöjlig, och man blir hänvisad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
