Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1952 - Metoder för undersökning av knackningsegenskaperna hos bränslen för förgasarmotorer, av L Raoul Niklasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
TEKNISK TIDSKRIFT
Kompressionsförhållande
Fig. 1. Karakteristiskt temperaturdiagram enligt
Aviation-metoden.
sambandet mellan önskad noggrannhet och
nödvändigt antal bestämningar:
Önskad noggrannhet Antal bestämningar för den önskade
Oktantal, + eller — noggrannheten
90 »/o 95 ®/o 99 ’%
1,0 112
0,5 3 4 7
0,3 8 11 18
Av denna tabell framgår t.ex., att om
oktantals-bestämningen med en sannolikhet av 90 % skall
göras med en noggrannhet av ± 0,3 enheter, är
det nödvändigt att erhålla medeltalet av 8
bestämningar (helst från 8 laboratorier).
Researchmetoden
Med denna metod bestämmes bränslens
oktantal vid mager bränsle-luftblandning. Bestämning
tillgår på samma sätt som enligt
Motormetoden. Noggrannheten vid bestämningen är också
densamma. Vid angivande av oktantal användes
samma jämförelseskalor. Här liksom vid övriga
metoder bör ett knackningstal åtföljas av den
använda metodens beteckning.
A viationmetoden
Denna metod användes för att bestämma
knackningsvärden vid mager bränsle-luftblandning hos
bränslen med stor knackningsbeständighet,
vanligen flygmotorbränslen. Oktantal lägre än 70
kan ej fastställas enligt metoden.
Knackningsvärden högre än 100 uttryckes i milliliter
blytetraetyl per U.S. gallon iso-oktan, Performance
Number (ANPN) eller U.K. (I.P.) Rating.
Provningsförloppet är mera komplicerat än
för Motor- och Researchmetoderna. Ett
provbränsles knackningsegenskaper jämföres visser-
ligen med motsvarande egenskaper hos kända
referensbränslen. Skillnaden är, att den i
cylinderlocket vid knackningen utvecklade
temperaturen, som är ett mått på
knackningsegenskaperna, skall ligga på "match temperature"-linjen,
vars läge måste bestämmas vid varje dags
provning. Linjen ändrar läge, så snart motorn
justeras i något avseende, t.ex. vid åtdragning av
tänd-stiftet. Den kan också genom variationer i de
yttre betingelserna ändra sig under pågående
körning, varför dess läge måste kontrolleras med
jämna intervall vid
knackningsvärdesbestäm-ningar.
På match temperature-linjen ligger match
tem-perature-punkten (827°F i fig. 1), som är den
temperatur, vilken erhålles vid samma
kompressionsförhållande för bensen och en blandning av
87 vol-% isooktan och 13 vol-% normalheptan
med förgasaren inställd för maximal knackning
för varje bränsle. Genom att vid provning med
bensen och med förgasarinställningen bibehållen
för maximal knackning minska
kompressionsförhållandet 1 enhet erhålles en lägre temperatur
i cylindertoppen (783°F i fig. 1). Med tillhjälp
av dessa båda temperaturpunkter uppritas
"ben-senlinjen". Match temperature-linjen uppritas
sedan genom match temperature-punkten med %
av lutningen hos bensenlinjen (33°F = % • 44°F
1 fig. 1). Vid bestämning av knackningsvärden
hos provbränslen skall de erhållna
temperaturerna, som tidigare framhållits, ligga på match
temperature-linjen. Detta förfaringssätt har med
ledning av driftprov utarbetats, för att de
erhållna knackningsvärdena i största utsträckning
skall motsvaras av verkliga driftförhållanden.
Vid fastställande av knackningsvärdet för ett
bränsleprov jämföres detta, som tidigare
framhållits, med referensbränslen med kända
knackningsvärden. Ett av referensbränslena skall
därvid på match temperature-linjen ge en
temperatur, som skall vara högre än det aktuella
provbränslets och ett annat referensbränsle en lägre
temperatur. Vid knackningsvärden under 100 får
provbränslets oktantal interpoleras mellan två
referensbränslen, vilkas oktantal skiljer sig högst
2 enheter. Vid bestämning av knackningsvärden
över 100 får skillnaden hos referensbränslena
vara av följande storleksordning:
Referensbränsle, innehållande Tillåten skillnad
ml blytetraetyl per U.S. gall. i blytetraetyltillsatsen,
isooktan ml
upp till 0,6 0,2
0,6—1,0 0,4
1,0—2,0 0,5
2,0—4,0 1,0
4,0—6,0 2,0
Oktantal under 100 enligt A viationmetoden
anges på samma sätt som enligt Motor- och
Researchmetoderna. Vid knackningsvärden över
100 refereras antingen till AN-Performance Num-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
