Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1952 - Böcker - Simplified mechanics and strength of materials, av Erik Steneroth - Elektrostatische Messgeräte av Hans Blomqvist - Eisenbahnanlagen und Fahrdynamik, bd 1, av N Gudmundsson - Der elektrische Antrieb von Werkzeugmaschinen, av H Lindberg - Hydraulische und mechanische Triebe für Geradwege an Werkzeugmaschinen, av H Lindberg - Model tests with turbulence producing devices, av Erik Ullman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
363
uttrycket för maximala böjpåkänningen i raka balkar,
varefter han berör balkar, sammansatta av två olika
material. Läsaren får längre fram lära känna några olika
amerikanska institutioners formler för beräkning av tillåtna
laster på axiellt belastade stöttor av stål och trä. Förf.
visar beräkningar av enkla nit- och svetsförband, av
vrid-påkänningar i axlar och membranpåkänningar i rör. De två
sista kapitlen ägnas åt beräkning av armerad betong, dels
såsom balkar och dels som spont och dammar.
Innehållet är så avpassat att man inte behöver andra
förkunskaper än att känna till förstagradsekvationer och
rot-utdragning. Boken är klart och redigt uppställd. De otaliga
lösta exemplen gör den utmärkt lämplig för en tekniskt
intresserad och tekniskt oskolad person. Även för andra
kan den kanske ha ett visst intresse genom att den
innehåller några tabeller med hållfasthetsvärden och
standardprofiler, använda i USA. Erik Stenerotli
Elektrostatische Messgeräte, av A Palm. G Braun,
Karlsruhe 1951. 78 s., 84 fig. 10,50 DM.
Elektrostatiska mätmetoder? Används inte de endast i
mycket speciella fall och tillhör inte de egentligen en
gången tid?
Förf. svarar nej på denna fråga, och visar att de
elektrostatiska mätmetoderna i många fall har väsentliga fördelar
framför andra metoder, t.ex. att höga spänningar kan
mätas utan förkopplingsmotstånd, att instrumentens
egenför-brukning är praktiskt taget noll (vid likström) och att
absoluta mätningar kan göras. Olika användningsområden
nämnes, bl.a. elektrostatisk ohmmeter, korttidsmätare
(man kan mäta 0,5 ms med 0,5 ,ws noggrannhet!),
synkro-skop, frekvensmeter, effekt- och fuktighetsmeter.
Förf. lämnar data och bilder till en del moderna
elektrostatiska mätinstrument. En voltmeter som kan ånge en
100 V spänning på 0,01 när beskrives. Detta säges vara
den noggrannaste voltmeter som omnämnts i litteraturen.
Boken ger en god bild av vad som kan åstadkommas med
elektrostatiska instrument, men förf. lyckas dock inte
alltid helt övertyga läsaren om de elektrostatiska metodernas
överlägsenhet över andra metoder. Hans Blomqvist
Eisenbahnanlagen und Fahrdynamlk, bd 1: Bahnhöfe
und Fahrdynamik der Zugbildung, av Wilhelm mollier.
Springer, Berlin 1950. 326 s., 186 fig. 49,50 DM.
Boken utgör ett första band av två böcker, vilka förf.
tänkt sig skola avhandla väg- och vattenbyggarens
järnvägstekniska problem, särskilt med hänsyn till linjeföring
och utformning av bangådar. Förf:s avsikt är att andra
bandet skall få titeln: "Bahnlinie und Fahrdynamik der
Zugförderung."
Det nu utkomna bandet utgör en sammanställning och
bearbetning av tidigare i olika verk publicerade tekniska
synpunkter på anordnandet av bangårdar av samtliga
förekommande typer. Litteraturhänvisning har gjorts med
en omfattande förteckning i slutet av boken. Eftersom
nyare litteratur på detta område är synnerligen utspridd
på tidskriftsuppsatser och mindre bokverk, utgör boken
såsom en mera samlad redogörelse av hithörande problem
ett värdefullt tillskott. N Gudmundsson
Der elektrische Antrieb von Werkzeugmaschinen,
2:a uppl., av H Btriett. Werkstattbücher h. 54. Springer,
Berlin 1951. 60 s., 75 fig., 3 tab. 3,60 DM.
Detta häfte utgör en omarbetad utgåva av "Der
Elektromotor für die Werkzeugmaschine" av O Weidling. Det
börjar med en kort redogörelse för grunderna för
planering av eldrift av verktygsmaskiner, varefter redogörs för
olika motortypers konstruktion och viktigaste egenskaper.
Omformare och likriktare behandlas också liksom
inkopplings- och skyddsanordningar.
Man skulle dock ha önskat flera uppgifter om olika
motortypers användbarhet under skilda driftförhållanden,
deras verkningsgrad och förekommande storlekar samt
utförligare anvisningar för dimensioneringen (dessa
inskränker sig nu huvudsakligen till beräkning av
erforderligt moment). Bra är det överskådligt uppställda kapitlet
om driftstörningar, deras orsaker och hur de avhjälps.
Häftet utgör ett icke föraktligt bidrag till den litteratur
som behövs för att förbättra mekanistens ofta påpekade
bristfälliga kunskaper i elektriska ting och kan därför
rekommenderas. H Lindberg
Hydraulische und mechanische Triebe für Geradwege
an Werkzeugmaschinen, av Hans Rögnttz.
Werkstattbücher h. 101. Springer, Berlin 1951. 65 s., 129 fig., 4 tab.
3,60 DM.
Förf. uppställer inledningsvis fordringarna på en
drivanordning* för rätlinig rörelse hos verktygsmaskiner och
analyserar rörelse- och kraftförhållanden. I ett par
väl-disponerade kapitel redogörs därefter för uppbyggnad,
för-och nackdelar samt beräkningsgrunder för hydrauliska
drivanordningar jämte vev-, skruv- och kuggstångssystem.
Flera exempel på utförda konstruktioner kommenteras.
Någon grundligare penetrering av problemen kan det
givetvis ej bli tal om i ett arbete av detta slag. Speciellt
hydrauliken fordrar för full förståelse och ett rätt
utnyttjande studium av mera omfattande litteratur. I
medvetande härom har förf. också tagit med en liten
litteraturförteckning.
Som en översikt och inledning till grundligare studier
kan häftet rekommenderas såväl driftfolk, konstruktörer
och fackarbetare (vilka "Werkstattbücher" enligt
samlingsrubriken riktar sig till) som studerande. H Lindberg
Model tests with turbulence producing devices, av H F
Nordström & H Edstrand. Statens Skeppsprovn.-Anst.
Medd. nr 18, 1951. Gumperts, Göteborg 1951. 101 s., 50 fig.
10 kr.
För att utröna verkan av på konstlad väg framkallad
turbulens vid modellförsök har vid Statens
Skeppsprov-ningsanstalt utförts en serie försök med kring nollspantet
symmetriska, fartygsliknande kroppar, försedda med olika
turbulensbildande tillsatser.
De anordningar som har prövats är turbulenstrådar ("trip
wires") av olika dimensioner, remsor av sandpapper,
avrundning av förstäven, samt anordningar för vibrering av
modellen; dessa metoder kan sägas vara avsedda att skapa
turbulens i modellens eget gränsskikt. Vidare har prövats
anordningar med nedsänkta svärd eller stänger framför
modellen, eller för vibration av tankens vatten, metoder
vilka är avsedda att skapa begynnelseturbulens i det
omgivande vattnet.
Försöken har utsträckts till farter under det normala
försöksområdet. Vid dessa låga farter är nämligen
restmot-ståndet så litet, att det i de flesta fall kan försummas,
varför man på så sätt kan få en riktigare bestämning av
friktionsmotståndet för jämförelse med plankförsök. Vid de
extremt låga farterna visade sig emellertid motståndet vara
så litet, att den i normala fall använda dynamometern ej
var tillförlitlig. Därför konstruerades för dessa försök en
speciell mätapparat, vilken även beskrives.
Sju modeller med varierande prismatisk koefficient, och
i olika skala, kördes; de fullständiga försöksvärdena finns
medtagna. Med stöd av undersökningarna kommer förf.
till slutsatsen att turbulenstråd är överlägsen de övriga
anordningarna som turbulensframkallare. Sandpapper
visade sig även användbart, dock ej så bra. Med vibration
av modellen erhölls ingen mätbar verkan. En nedsänkt
stång framför modellen kunde i vissa fall framkalla
turbulens, medan däremot den avrundade förstäven ej
förmådde att i högre grad påverka gränsskiktet. Försök
gjordes även att åstadkomma vibration och kvarvarande
turbulens i tankens vatten genom att minska tidsintervallen
mellan körningarna. Dessa mätningar visade dock ingen
bestämd tendens, och några slutsatser kunde ej dras.
. . .. Erik Ullman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
