Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1952 - Bilkonstruktion och trafiksäkerhet, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 21. Statlig inspektionsstation för obligatorisk
preventiv bilkontroll i USA.
mycket motståndskraftiga mot påkänningar vid
överrullningar o.d., har ännu icke fått några
nämnvärda förbättringar i den "inre säkerheten".
Från flygtekniken är det känt, att en person, som
är väl understödd på den sida där stöten insättes,
tål kortvariga mot kroppen vinkelräta
påkänningar, motsvarande 200 g, dvs. 200 gånger sin
egen vikt (Tekn. T. 1950 s. 247). I brittiska och
amerikanska trupptransportplan är stolarna
placerade med ryggen i flygriktningen, så att hela
stolsryggen ger stöd vid kraschlandning, och icke
blott det vanliga säkerhetsbältet. Man anser
numera på amerikanskt håll, att de nu brukliga,
tillåtna påkänningarna vid
flygstolskonstruktio-ner på 6—10 g bör kunna höjas till 20—25 g.
I en bil är det vanligen endast föraren, som
genom ratten har nämnvärt stöd framåt, varigenom
han, beroende på rattens konstruktion, ofta
undgår svårare stötskador. Passagerarna, i
synnerhet den som har sin plats bredvid föraren, har
det mindre väl beställt. Om man t.ex. antar, att
en bil kör emot en räckstolpe, ett träd, e.d. med
en hastighet av 54 km/h och att stötperioden
motsvaras av en intryckning i kofångare, kylare,
framskärmar o.d. på ca 0,3 m, blir
medelaccelerationen härunder 225/2 • 0,3 = ca 38 g. En
person bredvid föraren slungas därigenom mot
instrumentbrädet eller vindrutan med en kraft av
ca 3 t, dvs. 38 gånger större än hans vikt.
Eftersom säkerhetsbälten knappast är så
lämpliga av psykologiska skäl och väl, om de funnes,
sällan användes, kunde man tänka sig andra
anordningar, som förhindrar, att passagerare
slungas framåt inuti bilen vid kollisioner, kanske
över knäna nedfällbara, elastiska bord e.d. Många
busskarosserier är synnerligen trafikfarligt
inredda med stolpar, räck och trappsteg ur denna
synpunkt.
Preventiv bilkontroll och trafiksäkerhet
Det torde vara klart, att trafiksäkerheten på
vägarna i väsentlig grad är beroende av ett antal
konstruktionsdetaljer i bilen, som dels har med
dess säkra anliggning mot vägen och dels med
dess manövrering att göra. Även vid de bästa
väg- och trafikförhållanden skadas dessa
detaljer genom förrostning och mekanisk påverkan
samt får för funktionen viktiga inställningar
rubbade. Som vägarna är nu, kan
reparationsverkstäder konstatera ett stort antal fall, där
alldeles nya bilar redan efter några månader
befinner sig i trafikfarligt skick i fråga om flera
mekaniska detaljer.
Ingen flyglinjes eller järnvägs ansvarige skulle
tänka på att sätta in ett flygplan eller ett tåg
i trafik, som icke omsorgsfullt kontrollerats
dessförinnan. Men tusentals bilar kör ständigt
omkring på vägarna, trots att de har mekaniska
fel, som innebär risker för dem själva och
med-trafikanterna. Detta är icke alltid bilförarens fel.
Det finns felaktigheter, som är "dolda" och som
kan bli en länk i den händelsekedja som leder
till en svår olycka, som icke skulle ha inträffat
om denna länk hade saknats.
Bilreparationsverkstäderna ute i landet har
sällan all den utrustning av kontroll- och
provningsanordningar som erfordras för att kunna
uppspåra dylika fel, eller överhuvudtaget kontrollera
alla på trafiksäkerheten inverkande faktorer. De
överlupna verkstäderna ägnar sig i första hand
åt mera inkomstbringande serviceåtgärder.
I en del länder med större trafiktäthet har
man sedan många år infört obligatorisk
preventiv kontroll av bilarnas mekaniska skick,
periodiskt en eller två gånger per år. För denna
inspektion utnyttjas fasta kontrollstationer (fig.
21), antingen auktoriserade privata verkstäder
eller också statliga eller kommunala. Sådan
periodisk inspektion finnes för närvarande i 14
stater och en del städer i USA samt i Belgien, i
Sydafrikanska Unionen, och har under
föregående år rekommenderats av Féderation
Rou-tière Suisse att införas även i Schweiz.
Mångåriga erfarenheter i flera länder har
otvetydigt visat betydelsen av dylik inspektion. Efter
att i början mer än två tredjedelar av bilarna
icke kunde godkännas på grund av fel i
bromssystem, styranordning och belysning m.m., har
denna siffra numera väsentligt nedgått enligt
uppgifter från USA. Statistiskt är det svårt att
med säkerhet konstatera inverkan av preventiv
bilkontroll på antalet inträffade trafikolyckor,
men i New Jersey, där kontroll två gånger per
år infördes redan årsskiftet 1937/1938, sjönk de
mera svårartade trafikolyckornas antal under
påföljande år 1938 med ett språng från 1 278 till
865. De har, trots ständigt ökad trafiktäthet,
sedan långsamt men stadigt nedgått till ca 600
per år för närvarande. Räknat per körmil blir
minskningen i antalet olyckor väsentligt större.
Preventiv bilkontroll förutsätter självfallet, att
vissa minimikrav på beskaffenhet och
inställningar i olika avseenden finnes föreskrivna och
att dessa krav kan siffermässigt fixeras. I stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
