Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1952 - Nya metoder - Aluminiumplåt som takbeläggning, av SHl - Framställning av ammoniumsulfat, av SHl - Hänt inom tekniken - STF:s styrelse - »Bikupediskussion» i Mekanik - Teknisk förening bildad i Nynäshamn - Lapplands Tekniska Förening - Nordiska Lantmätaremötet - Instrumentutställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Plåtbandets fastsättning; pilarna t.v. visar plåtens
rörelse vid temperaturändringar.
på (fig. 1) varvid det böjs uppåt så att åsarna öppnar sig
och kan pressas på de fastspikade remsornas. I allmänhet
läggs plåten med överlappning och lär då*ge en fullkomligt
vattentät beläggning även vid 10 ’"/o lutning hos taket.
Plåten kan inte rivas loss, men kan utan svårighet rullas
loss från bandets ena ända. Vid tryck underifrån griper
plåtbandets åsar fastare om remsornas. Termisk
expansion hindras inte, då plåten mellan åsarna har plats att
böja sig. Beläggningens vattenisoleringsförmåga påstås vara
mycket god. Inbrädning är inte nödvändig, men ökar takets
bärighet och värmeisoleringsförmåga. Ett tillräckligt stort
luftrum lämnas lämpligen mellan bräderna och plåten, så
att ventilation kan ske (Light Metals febr. 1952). SHI
Framställning av ammoniumsulfat. Det har hittills
varit svårt att reglera temperaturen när ammoniak reagerar
med svavelsyra, särskilt om den senare är koncentrerad.
Används utspädd svavelsyra måste värme offras för att
bortskaffa vattnet, och dyrbar korrosionsfast apparatur
måste användas.
En amerikansk firma har därför utarbetat en metod
enligt vilken ett kylmedel sprutas in i det kärl där
ammoniaken neutraliseras med koncentrerad svavelsyra (fig. 1).
Som kylvätska kan man använda vatten, flytande
ammoniak, toluen, butan eller kolvätefraktioner, t.ex.
petroleumeter. Toluen anses vara bäst, då dess användning inte
medför korrosionsproblem.
Då kylvätskan träffar ammoniumsulfatet så snart detta
bildats, hinner det inte smälta på grund av
reaktionsvärmet, och man får produkten i form av fria kristaller
i stället för kristallklumpar. Härigenom blir varan
lätthanterlig. Då svavelsyran inte träffar kylvätskan, uppstår
ingen riskabel värmeutveckling och ingen reaktion mellan
syra och kylvätska. Man kan därför använda
koncentrerad syra, och behöver inte avdunsta vatten för att saltet
skall kristallisera.
Vidare utnyttjas reaktionsvärmet för att bortskaffa det
vatten som bildas vid reaktionen. Man sprutar nämligen
in så mycket kylvätska att temperaturen i reaktionskärlet
hålls vid 120—150°C (Chemical Engineering sept. 1951).
SHI
Fig. 1. Apparat för
framställning av
ammoniumsulfat.
Hänt inom tekniken
STF:s styrelse beslöt den 7 februari 1952 medge
ledamöter som förtidspensioneras på grund av sjukdom rätt
att erlägga årsavgift till STF med de belopp som gäller
för övriga pensionerade ledamöter. Vidare medgavs rätt
för äkta makar som båda är ledamöter av STF att erlägga
årsavgift med 75 °/o av deras sammanlagda årsavgifter,
förutsatt att avgifterna betalas samtidigt och att den ena
maken avstår från sitt exemplar av Teknisk Tidskrift.
Till ordförande i Svetskommittén 1952—53 utsågs Bror
Andersson.
"Bikupediskussion" i Mekanik. Frågan om lagringar
och smörjning behandlades vid en diskussionsafton den
4 april 1952. Efter fyra inledningsanföranden om glidlager,
rullningslager, smörjmedel och ytkemiska problem
fördelade sig deltagarna, efter att ha intagit middag, i sex
olika diskussionsgrupper med var sin ledare enligt
"bikupesystemet". Detta går som bekant ut på att man inom
varje grupp diskuterar ämnet eller ett visst avsnitt av
ämnet, varefter gruppledarna sammanfattar diskussionen inom
gruppen och dessa sammanfattningar sedan ventileras
gemensamt.
Sammanträdet hade samlat 160 deltagare och den livliga
diskussionen inom de olika grupperna visade att denna
form av sammanträden uppskattades i hög grad.
Teknisk förening bildad i Nynäshamn. Vid
sammanträde den 31 januari 1952 konstituerades Tekniska
Föreningen i Nynäshamn, vilken redan vid starten fick 140
medlemmar. Till ordförande valdes Per Ågren och till
sekreterare Lars Asklund.
Lapplands Tekniska Förening meddelar i sin matrikel
att medlemsantalet under 1951 ökade från 219 till 235.
Under 1952 är Torsten Ekstam ordförande och Birger von
Post sekreterare.
Nordiska Lantmätaremötet, som återkommer vart
fjärde år, hålles den 16—18 juni 1952 på Tekniska Museet i
Stockholm. Mötesföredragen skall behandla bl.a.
fastighetsbildning, samhällsplanering och mätningsteknik.
Vidare anordnas en utställning omfattande samma
ämnesområden. Utställningen är även öppen för firmor som
önskar ställa ut geodetiska och fotogrammetriska
instrument, reproduktionsapparater m.m.
Upplysningar erhålles från Nordiska Lantmätaremötet,
Stockholm 5, tel. 67 43 41 (Mogensen) eller 67 58 64
(Åh-strand).
Instrumentutställning. Vid den instrumentutställning
som anordnas i samband med Instruments and
Measure-inents Conference i Stockholm den 22—25 september 1952
(Tekn. T. 1952 s. 278) anordnar IVA, Statens Tekniska
Forskningsråd och Tekniska Fysikers Förening en
forskningsavdelning.
Syftet är dels att forskare skall få en uppfattning om
varandras arbete, dels att statliga myndigheter och
allmänheten skall få en klarare uppfattning om vad som presteras
i forskningslaboratorierna. Vidare vill man ge industrin en
klar bild av den pågående utvecklingen och visa vilka
mät-tekniska hjälpmedel, som kan väntas komma ut på
marknaden.
Som utställare kan delta forskningsinstitutioner och
laboratorier, verk och industrier, som inte tillverkar och säljer
instrument kommersiellt, samt enskilda forskare."Vid
utställningen skall i första hand visas apparater och modeller
av instrument, samt särskilt intressanta delar av större
instrumentutrustningar. Förklarande diagram och
fotografier kan med fördel fogas till utställningsföremålen, och
eventuellt användas ensamma för att illustrera
mätmetoder som inte kan utställas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
