- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
416

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1952 - Det franska högspänningsnätet — aktuella tekniska problem, av Roger Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

416

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 10. "Microréseau" med överst fasta, därunder
roterande delar; 1 stativ för nätelement, 2 kopplingsskåp, 3
nätelement, 4 kopplingsorgan, 5 nätbild med brytare, 6
roterande omkopplare för manöver av nätbrytare, bl.a. in- och
urkoppling av felställe, 7 anordning för inkoppling av fel i
på förhand bestämt fasläge, 8 mätpulpet, 9 elektronisk
fasmeter, som visar relativa fasläget hos synkronmaskiners
rotorer under pendling, 10 oscillograf med
mikrofilmregistrering, 11 manövertavla för aggregaten, 12 mikroturbin,
13 mikrogenerator, 1A tvåfasgenerator för indikering av
fasläge, 15 reglerbar svängmassa, 16 mataraggregat för en
generator, 17 aggregat representerande asynkron belastning
(ett här ej synligt kontrollskåp tillåter efterbildning av
aktiv, induktiv och kapacitiv belastning och belysning).

tar efter samma linjer, de använder dock avsevärt högre
effekter, modellgeneratorer om 6,25—18,75 kVA gentemot
1,6 kVA i "Microréseau" — jfr M P Kostenko, Electritjestvo
1950 h. 9.) Medan de ovan beskrivna likströms- och
växelströmsmodellerna främst utgör statiska avbilder, som
direkt är användbara enbart för ej transitoriska förlopp, så
är "Microréseau" en verklig dynamisk modell. För att
skapa den måste man först undersöka vilka
kongruenslagar, som kunde komma till användning, och sedan
studera de åtgärder, som erfordrades för att satisfiera dessa
lagar för var och en av de i modellen ingående delarna.
Fig. 10 ger en bild av utförandet.

"Microréseau" lämpar sig särskilt för studium av
övergående förlopp i maskiner och nät av följande skäl. önskad
upplysning i stabilitetsfrågor kan erhållas mycket snabbt
(flera tiotal gånger snabbare än med den statiska
nätmodellen och steg-för-steg metoden). Man kan införa ett
stort antal parametrar, däribland icke-linjära såsom
mätt-ning, olika slag av dämpning m.m., vilket gör att ett näts
uppförande vid störd drift kan studeras under relativt
långa tidsperioder, upp till några minuter. Slutligen har
man här fått ett hjälpmedel för studium av nykonstruk-

tioner under förhållanden, som direkt motsvarar drift i
ett verkligt kraftledningsnät.

Vart och ett av de ovan beskrivna studieverktygen har
sitt användningsområde. Likströmsmodellen användes för
en snabb och approximativ undersökning av olika
tänkbara alternativ för planerade nätutbyggnader. Den statiska
växelströmsmodellen användes för ett noggrant studium
för normal drift av de varianter, som valts ut med hjälp
av likströmsmodellen, samt för allmänna utredningar
beträffande nät för hög och låg spänning.

Den dynamiska modellen avses för en jämförelse i
stabilitetshänseende mellan olika varianter. Hittills har
"Microréseau" använts för allmänna nätstudier av sådan art,
att de ej tillräckligt noggrant och snabbt skulle kunna
göras med den statiska modellen. Bl.a. har man undersökt
vad som står att vinna genom införande av
snabbåter-inkoppling i det franska högspänningsnätet. Det har
därvid visat sig att enpolig återinkoppling med relativt långt
spänningslöst intervall är fördelaktigast. Den ger en
väsentlig förbättring av stabiliteten, samtidigt som man kan
arbeta med befintliga relativt enkla strömbrytare och
reläskydd utan större kompletteringar. Denna slutsats torde
ej vara allmängiltig, utan resultatet torde bli ett annat för
ett nät med mindre varierande kraftöverföring och mindre
utpräglad förmaskning än det franska.

Kortslutningseffekt och stabilitet

Utöver frågan om införande av en ny högre
driftspänning, 400 kV, utgör dagens viktigaste
frågor den ständigt ökande
kortslutningseffekten, sy stein j ordningen och stabiliteten.

Den tidigare relaterade bestämningen av
kortslutningseffekterna i stadiet 1954—55 visade,
att man måste anskaffa strömbrytare med högre
brytförmåga. I ett antal 225 kV stationer
erfordras brytare för 5 000 MVA. I 150 kV nätet
erfordras på flera håll brytare för mer än 3 500
MVA, medan man nu ej har några brytare för
mer än 2 500 MVA.

Man måste ta hänsyn till
kortslutningseffektens ökning dels vid valet av brytartyp, dels vid
planeringen av det framtida nätet. Bör man
driva nätet partiellt sektionerat för att begränsa
kortslutningsströmmarna eller skall man skaffa
dyrbara brytare med mycket stor brytförmåga?
Denna fråga är för övrigt lierad med den om
systemj ordningen. Nu direktj ordas nollpunkten
på endast en transformator per station,
varigenom strömmen vid enfasigt fel begränsas, så
att den blir högst lika med strömmen vid
trefasig kortslutning. Direktj ordning av samtliga
transformatorers nollpunkter skulle sannolikt
medge en minskning av transformatorernas
isolation eller en ökning av deras driftsäkerhet,
men den skulle även ytterligare höja den
erforderliga brytförmågan. Dessa frågor studeras för
närvarande, de är mycket komplicerade, och det
är troligt, att man når fram till skiftande
lösningar för olika delar av nätet.

Tidigare har påvisats den för det franska
nätet karakteristiska starka variationen i
ledningsbelastningar. Under långa perioder kan vissa
ledningar drivas lågt belastade för att så
plötsligt till följd av ändrade vattenföringsförhållan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free