- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
418

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1952 - Det franska högspänningsnätet — aktuella tekniska problem, av Roger Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418

TEKNISK TIDSKRIFT

undersökning väljes ej svängmassan mer än
högst 20 % högre än vad generatorkonstruktören
anger som ekonomisk. I flertalet fall kan man
mjuka upp specifikationen rörande
maximivarv-tal genom utnyttjning av snabb avmagnetisering.
För övrigt kan aggregatets stabilitetsvillkor, som
endast i vissa fall är av betydelse, nästan alltid
satisfieras, antingen genom användning av
regulator av ny typ eller genom minskning av
aggregatets reglerhastighet eller genom användning av
en frekvenskänslig spänningsregulator. Tabell 5
ger karakteristiska elektriska data för hydro- och
turbogeneratorer. EdF vidtar normalt ej den
dyrbara åtgärden att öka generatorns stabilitet
under störning genom sänkning av
övergångs-reaktansen (överdimensionering av generatorn).

Det kan tyckas, att man vid tnrboaggregat
skulle kunna driva standardiseringen utöver
enbart samstämmighet i elektriska data, och att
man skulle kunna arbeta med utbytbara enheter.

Tabell 5. Data för hydro- och turbogeneratorer

Hydrogeneratorer
80— 250— 500—
250 500 1 000
r/m r/m r/m

[-Turbogeneratorer-]

{+Turbo-
generatorer+}
3 000
r/m

Synkronreaktans

°/o 90—110 95—130 120—150 200—240
övergångsreaktans, omättat

värde ____°/o 25—35 18—25

Märkspänning 3 ®/o högre än normal systemspänning

(5,5—10—15 kV)
Spänningsområde ± 5 %> —5 + 7 %

utan otillåten uppvärmning

Effekt.......... <30 MW för 5,5 kV

< 80 MW för 10 kV
Effektfaktor.... 0,9 för generatorer
anslutna till 225 kV nätet

Uppvärmning

stator 75,
rotor 85°C

25—50—100

MW
0,75 med
luftkylning,
0,8 med
vätgaskylning
(0,7 med
övertryck)
stator 70,
rotor 80°C

Fig. 12. Stolpe i 225 kV
dubbelledning, ombyggbar tilt
380 kV enkelledning (t.h.).

I praktiken har dock utbytbarheten gjorts
endast partiell (rotorn) och så, att den gäller
enheter av samma typ beställda från samma
leverantör. EdF har nu sex nästan identiskt lika
100 MW aggregat i drift eller under beställning»
två i Gennevilliers, två i Arrighi och två i Carling
(det första, som beställdes i USA före
standardiseringen har dock märkspänningen 14,5 kV).
Vidare har man fyra lika 50 MW aggregat i
Comines och Yainville, samtliga vätgaskylda.

Transformatorer

Upptransformatorer i kraftstationer kan endast
i undantagsfall utföras lika för olika stationer.
Här har man fått nöja sig med att definiera
märkstorheterna samt ånge bestämmelser för
uppvärmning, isolation, provning,
överspänningsskydd och kortslutningshållfasthet. Särskilt har
man koncentrerat sig på uppvärmnings- och
isolationsfrågorna.

På begäran av EdF har alla franska tillverkare
av stora transformatorer skaffat utrustning för
impulsprov. Man hoppas att därigenom få bättre
dimensionering av isolationen än tidigare.
Tabell 6 visar isolationsdata för transformatorer
samt anger skyddsnivån för överspänningsskydd,
som avses bli uppsatta.

I uppvärmningshänseende lägger man stor vikt
vid temperaturen hos kylluft eller kylvatten
(medel- och maximumtemperatur),
lindningarnas temperaturstegring över kylmediet och den
kritiska temperaturgränsen. Har man en
ingående kännedom om temperaturförhållandena i en
transformator, så underlättas driften. En och
samma transformator kan användas med olika
kylanordningar, belastas med olika effekt allt
efter valet av kylare, temperaturen hos kylvatten,
driftformen ("kontinuerlig fullast" eller "normal
belastningsvariation"), etc. Härigenom kan även
en ökad standardisering av olika detaljer uppnås.
Standardiseringen av systemtransformatorer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free