- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
419

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1952 - Det franska högspänningsnätet — aktuella tekniska problem, av Roger Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 april 1952

419

Tabell 6. Isolationsdata för transformatorer

Märkspänning ................ kV 5,5 10 15 20 30 45 63 90 150 225

Maximalspänning .............. kV 7 11,5 17,5 23 35 52 70 100 170 250

Provspänning (50 p/s, 1 min) ..kV 15 24 36 47 71 105 141 180 305 450

Hållspänning för impuls........ kV 60 80 100 120 170 240 310 450 730 1050

Skyddsnivå för överspänningsskydd 25—40 40—55 60—70 80 120 180 245 380 610 880

har kunnat drivas mycket långt. För varje
omsättning har valts samma elektriska data, samma
dimensioner, samma placering av genomföringar.
När så varit möjligt har samtliga transformatorer
av en typ beställts från en tillverkare. Tabell 7
visar att 3 000 MVA systemtransformatorer
inklusive reservenheter beställts av standardiserat
utförande. Alla dessa är transportabla på
järnväg eller landsväg. Vid 100 MVA typerna är
nollpunkten uttagen och fullt isolerad.
Spänningsreglering under last sker med separata
regler-transformatorer (autotransformatorer matade
från 10 kV lindningen).

Kylningen sker med radiatorer och naturlig
oljecirkulation, varjämte fläktar startas vid hög
belastning. Belastningen varierar starkt med
skiftande vattentillgång inom olika områden,
årstid och tid på dygnet. För att ernå maximal
utnyttjning av transformatorerna, belastar man
dem ej efter märkplåtens data utan i beroende av
den verkliga lindningstemperaturen, som mätes
med en termisk avbild. EdF använder två typer
sådana, för 3 min resp. 10 min tidskonstant, för
systemtransformatorer inom spänningsområdet
63—225 kV med större effekt än 20 MVA. Valet
av termisk avbild och dess inställning överlåtes
åt konstruktören.

Ledningar och stolpar

För att nedbringa kostnaden och arbetstiden har
man sökt begränsa antalet typer. EdF har därvid
valt ut och tills vidare standardiserat de bästa
typerna av stolpar och annan linjematerial, som
förekom hos de tidigare franska kraftbolagen.
Data anges i tabell 8. Man har en känsla av att
dimensionerna är onödigt rikligt tilltagna och
har även sedan någon tid drivit ett par 150 kV
ledningar med 225 kV. EdF arbetar på
nykonstruktioner och speciellt prövar man en ledad
regel. Principen för denna framgår av fig. 13.
När regeln utsättes för en stor dragpåkänning,
vrider den sig under energiförbrukning i en
broms. Anordningen medger stor viktbesparing.

Tabell 7. Standardisering av systemtransformatorer (i drift
eller under beställning)

Omsättning

Enheter

[-Enhetseffekt-]

{+Enhets-
effekt+}

kV MVA MVA
225—150—10 Enfas 100 8 800
225—60—10 Enfas 100 8 800
225—90 Trefas 70 7 490
150—60 Trefas 40 8 320
30 20 600
3 010

Antal Total effekt
enheter

Vid linjebyggnad torde man inom en nära
framtid övergå till lindragning med upprullning
under spänning. Härigenom minskas risken för
skadegörelse på ledarytan med därav följande
ökade koronaförluster. Metoden lönar sig också
väl vid lindragning över byggnader och skog.
Ännu återstår en del svårigheter att övervinna,,
främst rörande bromsningen.

Kablar

Belastningsutvecklingen inom Parisområdet
nödvändiggör inom kort tid förläggning av 25 à
30 km 225 kV kablar. Sträcknings- och
nivåförhållandena blir ganska lika dem, som förelåg
när den 18,3 km långa 225 kV kabeln Clichy sous
Bois—Ampère monterades 1936. För att dra nytta
av utvecklingsarbetet under mellantiden har EdF
utrustat en del av den nedan beskrivna
provstationen i Fontenay för kabelprov. Där utföres
jämförande undersökningar av olika typer och
fabrikat, tryckoljekablar, gaskablar med inre och yttre
tryck, kablar i rör med olje- och kvävgastryck.

Strömbrytare

Brytförmågan hos brytare i drift den 1 januari
1950 framgår av tabell 9. Kortslutningseffekten i
nätet kommer emellertid att växa väsentligt. En
tidigare relaterad undersökning visade för
stadiet 1954—1955 följande fördelning av
erforderlig brytförmåga hos 225 kV brytare: 33 % högre
än 3 500 MVA, 25 % 2 500—3 500 MVA, 42 %
lägre än 2 500 MVA. Inom 150 kV nätet
erfordras ett stort antal brytare med högre brytförmåga
än 2 500 MVA.

Fig. 13. Bromsanordning vid ledad regel för 90 kV stolpe;
1 infästning av vridbar regel, 2 vridningsaxel för regeln,
3 bultar dimensionerade för att brista, om regeln utsättes
för en dragkraft överstigande visst värde, 4 bromsfjäder..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free