- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
426

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1952 - Ångans renässans till sjöss, av Ingvar Jung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426

TEKNISK TIDSKRIFT

Wotö. 1*50 X

Fig. 8. Schema över turbinmaskineri för tankfartyg. Total
bränsleförbrukning 245 g/hkh; ÅP ångpanna, HT
högtrycksturbin, LT lågtrycksturbin, BT backturbin, KV
kuggväxel, K kondensor, KP kondensatpump, LS luftsugare,
LTF lågtrycksförvärmare, AVL avluftare, MP matarpump,
HTF högtrycksförvårmare, TG turbingenerator, LOP
lastoljepump, HJK hjälpkondensor, ÅG ånggenerator, VSL
värmeslingor.

Vid detta arrangemang kan likväl icke
matar-vattenförvärmningen genom avtappning
utnyttjas till fullo. Man skulle med fördel kunna
förvärma matarvattnet till 160—190°C, men i så
fall skulle pannverkningsgraden minskas. På
grund av den högre matarvattentemperaturen
skulle avgaserna icke kunna nedkylas så
effektivt i ekonomisern som förut. Härigenom skulle
vinsten med högtrycksförvärmaren bli illusorisk.
Använder man däremot luftförvärmning för
nedbringande av rökgastemperaturen kan
matarvattenförvärmning genom avtappning fullt
utnyttjas till högsta möjliga temperatur.

Med detta arrangemang, fig. 7 b, uppnås
otvivelaktigt den högsta totalverkningsgraden.
Gentemot anordningen med ekonomiser har detta
system emellertid vissa nackdelar ur
driftsynpunkt. Vid förbränning av tjocka oljor med stor
procent "residuals" avsätter sig lätt aska och sot
i luftförvärmaren. Detta nedsätter
luftförvärma-rens effektivitet och kan lätt ge upphov till brand
i förvärmaren (Tekn. T. 1949 s. 637).

En annan risk föreligger vid låg belastning.
Särskilt vid låg ytterlufttemperatur blir nämligen
därvid väggtemperaturen i luftförvärmaren så
låg, att den i rökgaserna befintliga
svaveltrioxi-den utfaller på väggarna och tillsammans med
kondenserande vattenånga bildar den svavelsyra
(Tekn. T. 1949 s. 49, 1950 s. 47). Kombinationen

svavel i bränslet och varierande last kan mycket
fort helt förstöra en luftförvärmare. Man har
försökt undvika dessa olägenheter genom att vid
låg last förvärma den ingående luften genom
särskilda ångförvärmare.

Ungefär samma ekonomiska fördelar som med
den traditionella rökgasvärmda luftförvärmaren
kan man emellertid ernå med direkt
ångupp-värmning av förbränningsluften. Som framgår
av fig. 7 c föreligger i detta fall inga risker för
försmutsning av de fina kanalerna i
luftförvärmaren. Den mera robusta ekonomisern motstår
betydligt bättre korrosionsangrepp. Det är
lättare att genom ångsotapparater blåsa den ren
och genom att matarvattenförvärmningen även
vid låglast aldrig understiger 100°C, har man
fullgod säkerhet mot utkondensering av
svavel-trioxid på rökgassidan. Den ånguppvärmda
luftförvärmaren är 100-procentigt säker under alla
driftförhållanden, oberoende av yttertemperatur
och belastning.

En amerikansk firma har föreslagit ett
arrangemang enligt fig. 7 d. Vid detta förvärmes
matarvattnet till högsta möjliga temperatur genom
högtrycksavtappning. Matarvattnet, som sålunda
är alldeles för varmt för att utnyttjas i en
ekonomiser, kyles först i luftvärmaren innan det
inkommer i ekonomisern. Några särskilda
fördelar torde dock detta system icke ha i
förhållande till den enklare ångluftförvärmningen
enligt fig. 7 a.

Exempel på turbinmaskineri för tankfartyg

Till avslutning visas ett mera komplett schema
för ett tankfartygsmaskineri, fig. 8.
Huvudmaskineriet består av en högtrycks och en
lågtrycksturbin, vardera genom mellanväxel kopplade till
det gemensamma stora kugghjulet, vilket driver
propellern. Backturbinen är inbyggd i
lågtrycksturbinen med gemensamt avlopp till kondensorn.
Från de två vattenrörpannorna får
högtrycksturbinen ånga av t.ex. 40 at ö och 450°C. En del av
ångans värmeinnehåll utvinnes i denna, varefter
den ledes över till lågtrycksturbinen och
därifrån till kondensorn.

Från kondensorn avsuges kondensatet av den
eldrivna kondensatpumpen och passerar på
vägen till lågtrycksförvärmaren de två
kondensorerna för ångstrålsugaren för huvudkondensorn.
I avluftaren förvärmes matarvattnet i ett andra
steg och avluftas före matarpumpen, som genom
högtrycksförvärmaren matar in det i
ångpannorna.

Samtliga hjälpmaskiner utom eventuellt
matarpumpen, är eldrivna. Den elektriska energin
erhålles från två turbindrivna
växelströmsgeneratorer, vartdera aggregatet komplett med
kondensor och pumpar. För ångbehovet till
tankuppvärmning, bostadsuppvärmning m.m. finnes en
ånggenerator. Denna erhåller värme genom av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free