Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1952 - Turbintekniska synpunkter på fartygsanläggningar, av Lars Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkningsgraden för turbinen, som därför stannar vid
62 Vo att jämföra med propellerturbinernas 77 °/o.
Matar pumpsturbin
Går man sedan till en turbin med så liten effekt som
ma-tarpumpsturbinen, måste den byggas ännu enklare, och det
lönar sig inte att försöka bygga den för
kondenserings-drift. Man får bygga den för mottrycksdrift, dvs.
avloppsångan har ett tryck något över atmosfärtrycket, och den
får användas för matarvattenförvärmning t.ex. i en
av-gasare.
Turbinen, fig. 11, består av ett enda hjul med två
skovel-kransar, varför expansionen här sker under likartade
förhållanden som i generatorturbinens första steg, men här
tillkommer ett annat önskemål, som ytterligare försämrar
betingelserna. Man vill gärna ge turbinen samma varvtal
som pumpen för att slippa kostnaden för en kuggväxel,
och då pumpens varvtal ligger vid 3 000 r/m eller något
mer, kan man inte få den periferihastighet som vore
önskvärd. Verkningsgraden blir då ännu lägre, eller t.ex. ca
30 Vo som i ett föreliggande projekt.
Anläggningens allmänna utformning
Den första fråga som man brukar ställa upp vid
planläggning av ett ångturbinmaskineri för fartygsdrift är
alltid vilket panntryck och vilken ångtemperatur man skall
välja. Härvid måste man som bekant ta hänsyn till fukten
i turbinavloppet. Handböckerna ger besked härvidlag, men
det beror också på effekten hos propellerturbinerna och
hos hjälpturbinerna.
Av vad som har sagts här framgår, att en stegring av
ångtrycken vid en bestämd effekt i huvudsak leder till att
turbinernas första steg belastas hårdare, och att den vinst
som teoretiskt skulle erhållas till en del kommer att
reduceras genom dessa stegs låga verkningsgrad. En
temperaturhöjning å andra sidan medför en ökning av alla
volymer och kommer att belasta alla turbinstegen
likformigt, varför den vinst man teoretiskt får på detta sätt ock-
så motsvaras av en verklig vinst. En temperaturstegring
utan tryckhöjning ger också en minskning av fukten i
avloppet, varför den verkliga vinsten blir något större än
den teoretiska.
För temperaturen gäller emellertid att det ligger en gräns
vid 400°C med tanke på materialen. Håller man sig under
denna temperatur kan man använda vanligt kolstål i
ång-ledningarnas rör, flänsar och bultar, och armaturen och
turbinernas inloppsdelar kan göras i olegerat stålgjutgods.
Går man över denna temperatur, måste man använda
låg-legerat krom-molybdenstål i ångledningarna. Även om
några föreskrifter inte finns därom, bör också bultarna
vara av seghärdningsmaterial av samma typ. Samtidigt
måste också stålgjutgodset legeras.
Dessa material, som man således måste tillgripa, är å
andra sidan användbara ända upp till över 500°C, varför
man om steget över 400°C en gång är taget, lika väl kan
välja en temperatur på t.ex. 480°C eller högre, om man
inte riskerar för stora svajningar i temperaturen, speciellt
vid manövrar. För materialet i överhettartuberna finns
också liknande gränser.
På tal om vinst genom tryck- och temperaturhöjning är
det också lämpligt att påpeka, att en tryckstegring även
medför ett ökat matarpumpsarbete och en försämrad
pumpverkningsgrad. Om man för ett maskineri på 8 000
hk arbetande med 31,6 at ö, 400°C, sålunda ökar trycket
till 42 at ö, skulle man teoretiskt vinna ungefär 3 ’"/o
motsvarande 8 g/hkh. Detta reduceras emellertid genom att
matarpumpseffekten ökar från 1,0 till 1,3 "/o av
propellereffekten och, som sagt, genom att en större procentuell
del av effekten måste läggas i propellerturbinens första
steg, till en vinst om något under 2 "Vo. Alltså får man
endast ut 2/ä av den teoretiska vinsten, eller 5 g/hkh.
Av vad som nu sagts kan man också dra en del
slutsatser om hur ett maskineri skall utformas för att man
skall få god ekonomi. Bästa ekonomi skulle givetvis
erhållas om pumpar och generatorer kunde dras av
propeller-axeln, men det låter sig inte göras. Vid likström kan man
Fig. 10. Turbin för drift av generator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
