- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
440

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1952 - Nya metoder - Lager med luftsmörjning, av SHl - Atomreaktor ger elenergi, av SHl - Vattenrening med ultraljud, av SHl - Gasturbindrivna hjälpmaskiner, av Wll - Fotografiska reproduktioner på anodoxiderat aluminium, av SHl - Självförseglande papper, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

440

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Kolv fritt
rörlig i cylinder
och påverkad av
tryckluft.

en fortgående rörelse blir mindre. Den instängda
luftvolymen i fig. 3 motsvarar luftvolymen i hålen a, b, c i
fig. 1. För att effektivt dämpa vibrationer i ett luftsmort
lager skall man alltså göra de hål genom vilka luften
tillförs så korta som möjligt.

Luftsmorda lager har använts för en 75 mm
fräsmaskin-spindel vid en hastighet på 7 000 r/m vid bearbetning med
pinnfräs. Samma lager smorda med olja kan användas
vid låg hastighet och med lämpligt stöd för fräsen.
Maskinen kan därför användas för mycket olika hastigheter,
om man med en trevägskran ordnar så att båda
smörjmetoderna kan användas alternativt.

Man har också använt luftsmörjning för att underlätta
förflyttning av tunga borrjiggar. Sådana vägande 100—
150 kg kan då skjutas i läge utan ansträngning och låsas
på borrmaskinsbordet genom avstängning av tryckluften
(P M MüELLER i Product Engineering aug. 1951). SHI

Atomreaktor ger elenergi. Värme från den brittiska
atomreaktorn BEPO började användas i en värmeledning
hösten 1951 (Tekn. T. 1952 s. 165). Vid försöksdrift i ett
par dygn i december samma år utnyttjades för första
gången värme från AEC:s reaktor i Idaho Falls för alstrande
av elenergi. Anläggningen uppges ha givit mer än 100 kW
och energin användes för att driva pumpar, andra maskiner
och elapparater i reaktoranläggningen. Försöken
återupptas i början av 1952 sedan justeringar av reaktorn gjorts.

Värme tas från reaktorn med en flytande metall vars
natur inte anges. Dess temperatur blir tillräckligt hög för
alstring av ånga som driver en turbin. Reaktorn är
avsedd för "breeding", dvs. för överförande av icke klyvbart
material till klyvbart snabbare än det senare förbrukas.
Elkraftanläggningen kan inte ges större effektbelopp och
skall bara användas för att skaffa praktisk erfarenhet vid
hanterande av flytande metall vid hög temperatur i
närvaro av radioaktiva ämnen (Chemical & Engineering News
14 jan. 1952). SHI

Vattenrening med ultraljud. I USA skall man försöka
att rena avfallsvatten från en cellulosafabrik med
ultraljud. I dennas reningsanläggning installeras nämligen
ultraljudgeneratorer, som skall baka samman de minsta
cellulosafibrerna, så att de sedan kan avlägsnas.

Ljudgivaren är av bariumtitanat (Tekn. T. 1951 s. 473)

Fig. 1. Ultraljudgenerator av bariumtitanat med
cell-struktur.

och har givits en speciell utformning (fig. 1). Ultraljudet
skall överföras från givaren till en behållare med
avfallsvatten genom olja, som pumpas runt under tryck. Om
kavitation uppstår under överföringen, dämpas ljudvågorna
och förlorar energi. Det uppges, att man lyckats undvika
detta genom givarens speciella utformning och genom att
använda cirkulerande olja under tryck som
överföringsmedium (Business Week 16 juni 1951). SHI

Gasturbindrivna hjälpmaskiner. För drift av
generatorer, startmotorer och andra hjälpmaskiner i flygplan har
man börjat använda små turbiner, som drives av
tryckluft med relativt lågt tryck.
Tryckluften erhålles genom avtappning från en liten
gasturbinanläggning med tvåstegskompressor. Tar man ut
luften mellan kompressorns båda trycksteg får den
temperaturen ca 175°C. Vill man ha högre temperatur, ca
800°C, kan man ta ut luft efter brännkammaren. Den lilla
gasturbinen kan arbeta med luft från — 55°C till +
55°C-Gastemperaturen kan få gå upp till ca 870°C och varvtalet
upp till 40 000 r/m. Bränsleförbrukningen vid havsytan är
36 kg/h. Gasturbinen kan även användas för direkt drift av
maskiner.

Luftturbinerna har tolv radiella raka skövlar.
Ledskene-arean kan varieras för effekt- och varvtalsreglering och
man kan kasta om rörelseriktningen genom att vända
ledskenorna. Regleringen blir på detta sätt ekonomisk och
mycket effektiv.

Som exempel på luftmotorer kan nämnas startmotor för
huvudmaskineri med effekten 35 hk och vikten 8 kg. En
luftmotor, som bl.a. användes för drift av en 30 kVA
generator vid 6 000 r/m, kan arbeta mellan 5 och 150 hk effekt.
Vid hög effekt måste dock extra avtappningsluft tillföras
från flygplanets huvudmaskin.

Man har också byggt gasturbinmotorer, som drivs med
avtappad luft och har egen brännkammare. En sådan
maskin med 125 hk effekt vid 6 000 r/m väger 38 kg.

På grund av den enkla konstruktionen av turbinerna och
möjligheterna till storproduktion kan
tillverkningskostnaden för dessa hjälpmaskiner bli låg (Aviation Week 21 jan.
1952). Wll

Fotografiska reproduktioner på anodoxiderat
aluminium. Man kan genom anodoxidation ge aluminium
oxidhinnor med olika egenskaper. För att en sådan hinna skall
kunna impregneras med ljuskänsliga ämnen för
framställning av fotografiska reproduktioner måste den vara
rent vit, ha tillräcklig porositet för att ta upp det
ljuskänsliga materialet och så stor hållfasthet och elasticitet,
att den kan böjas utan att brista.

Försök har visat att man kan göra ljuskänsliga skikt
genom att impregnera aluminiumoxidhinnor med
silver-haloider. Bästa resultat har uppnåtts med aluminium med
99,5—99,9 % renhetsgrad, anodoxiderad i svavelsyra. På
sådana fotografiska skikt kan man göra stabila
reproduktioner av t.ex. skalor, tillkännagivanden, diagram, kartor
eller .för dekorativa ändamål (N I KinrLOV & a s
Khieyn-man i Metal Industry 11 jan. 1952). SHI

Självförseglande papper. Ett klibbande, vaxat papper
som bara häftar vid sig självt och ger en gastät försegling
vid sammantryckning säljs i USA för användning i
hushållen till inslagning av smörgåsar eller matrester. Sin
adhesivförmåga får papperet genom ett skikt av ett
speciellt gummiderivat. Detta kan anbringas på många typer
av papper och inte bara på vaxat.

Vid temperaturer under ca 20°C klibbar papperet inte;
förseglingar kan då inte göras, men redan utförda
förslutningar påverkas inte av låg temperatur. Papper som
genom avkylning förlorat sin adhesionsförmåga kan
återställas till normalt tillstånd genom uppvärmning till något
över 20°C. En öppnad försegling kan slutas på nytt genom
att helt enkelt trycka samman fogen igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free